<p>Abstract</p><p>The study examines the European Union coverage in a Swedish and a Romanian newspaper during three different weeks. The aim is to answer the question of how the different countries portray EU and what quality there is on the information the readers or users receive from the papers. How the media portrays the European Union is an important topic to study when it comes to democracy. The European Union makes a lot of national decisions and controls a lot of our daily politics so it is important that the people get relevant and good information.</p><p>Sweden joined the European Union in 1995 after a referendum where only 52, 3 percent of the Swedish population wanted to join and then only if the European Union acknowledged Sweden’s wish to remain neutral. Romania’s on the other hand joined the European Union in 2007 after long negotiations. The country had to improve a lot of social and economical problems before they were aloud to join. When they finally did join the European Union together with Bulgaria they did so under the strict conditions that they would fight the corruption and other problems harder.</p><p>The theories we used was: normative theory, media effect theories, framing, medialogic, gatekeeping and europeaness. The previous studies we were inspired by was Vanni Tjenströms “Europa Norrifrån” (2001), Ulf Wallin´s “ Vad vi fick veta” (1994) and Göran Palm´s “I marknadens och nationens namn” (2002).</p><p>With this study we could discover that the Swedes view the European Union mostly like a profit organization and the economical part of the membership was very important. The view the Swedes had of themselves was a very positive one. They thought that their living standards were much better than that of other citizens in other countries in the EU. The Romanian people see the union more like a hope for the future but they see themselves as failures.</p>

I denna uppsats görs en komparativ analys av vissa av Lars Ahlins och James Kelmans estetiska utgångspunkter och berättarstrategier, så som de kommit till uttryck i författarnas estetiska utsagor och skönlitterära prosa. I den komparativa analysen används vissa narratologiska begrepp. Särskild uppmärksamhet ägnas författarnas hantering av berättarinstansen i prosan och synen på berättarsituationen.

Abstract The study examines the European Union coverage in a Swedish and a Romanian newspaper during three different weeks. The aim is to answer the question of how the different countries portray EU and what quality there is on the information the readers or users receive from the papers. How the media portrays the European Union is an important topic to study when it comes to democracy. The European Union makes a lot of national decisions and controls a lot of our daily politics so it is important that the people get relevant and good information. Sweden joined the European Union in 1995 after a referendum where only 52, 3 percent of the Swedish population wanted to join and then only if the European Union acknowledged Sweden’s wish to remain neutral. Romania’s on the other hand joined the European Union in 2007 after long negotiations. The country had to improve a lot of social and economical problems before they were aloud to join. When they finally did join the European Union together with Bulgaria they did so under the strict conditions that they would fight the corruption and other problems harder. The theories we used was: normative theory, media effect theories, framing, medialogic, gatekeeping and europeaness. The previous studies we were inspired by was Vanni Tjenströms “Europa Norrifrån” (2001), Ulf Wallin´s “ Vad vi fick veta” (1994) and Göran Palm´s “I marknadens och nationens namn” (2002). With this study we could discover that the Swedes view the European Union mostly like a profit organization and the economical part of the membership was very important. The view the Swedes had of themselves was a very positive one. They thought that their living standards were much better than that of other citizens in other countries in the EU. The Romanian people see the union more like a hope for the future but they see themselves as failures.

Sedan 1968 har det producerats lättlästa böcker i Sverige. Lättlästa böcker som riktar sig till vuxna läsare som har någon form av svårighet med att läsa. Den här uppsatsen presenterar en komparativ analys av Charlotte Brontës Jane Eyre och en svensk lättläst adaptation av romanen. Uppsatsen handlar om vad som händer när ett litterärt verk omarbetas till en lättläst text. Analysen berör skillnader och likheter i vad som berättas och hur det berättas. De båda verken diskuteras parallellt. Det ges även en presentation av vad lättlästa böcker är. Resultatet visar på att det finns skillnader mellan de två verken och att adaptationen är en mycket förkortad och förenklad version av originalet, där det både har tagits bort men även gjorts ändringar i handlingen.

No description available.

No description available.

Sammanfattning Syfte Studiens syfte är att undersöka friluftsundervisningen i grundskolor med friluftsprofil i Oslo och Stockholm, samt jämföra dessa. Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsämnet i friluftsprofilerade grundskolor i Oslos kommun? Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsämnet i friluftsprofilerade grundskolor i Stockholms kommun? Vad kan vi se för likheter eller skillnader mellan skolorna i Oslo och Stockholm? Kort sammanfattning av Sandells friluftsstilar: Passiv anpassnignsstil: friluftsliv utifrån ett anpassat betraktande perspektiv utan att påverka naturen. Aktiv anpassningsstil: friluftsliv utifrån ett aktivt perspektiv där du lever av naturen och tar vad du behöver samtidigt som man värnar om naturen. Dominant anpasssningsstil: friluftsliv utifrån ett aktivitetscentrerat perspektiv där ofta kommersialism styr för att påverka och anpassa naturen för att ge rum för specifik aktivitet. Metod Använd metod är öppet strukturerade telefonintervjuer. Sex stycken idrottslärare, tre i Oslo och tre i Stockholm intervjuades varav två var kvinnor och fyra var män. Samtliga var utbildade till idrottslärare eller lärare med undevisning inom friluftsliv. Resultat Alla stilar förekommer i Oslo. I Stockholm råder tveksamhet kring den dominansstilen. Utifrån detaljnivån för kategorisering som Sandells stilar innebär, går det tyda skillnader och likheter inom friluftsundervisningen i de norska och svenska skolorna. Störst skillnad ses i den aktiva anpassningsstilen där ett större inflytande förekommer i de norska skolorna. Den passiva anpassningsstilen var vanligast förekommande både i de svenska och norska skolorna. Förekomsten av den dominanta stilen är generellt sett liten överlag. Slutsats På de intervjuade lärarnas skolor går att se både likheter och skillnader inom friluftsundervisningen. Det tydligaste mönstret för vilka stilar som tillämpas påverkas starkt av skolans förutsättningar för friluftsliv i skolans närhet. Detta avgör därför vilka friluftsstilar som är möjliga och styr därmed också bredden på friluftsundervisningen.

Syftet med uppsatsen var att undersöka individers attityder till och uppfattningar av deras lands välfärdspolitik; i USA, Tyskland och Sverige. Vidare undersöktes om och hur respektive individ tror att deras tillgång till välfärdstjänster skulle ha sett annorlunda ut i ett annat välfärdspolitiskt system. Upplevelsen av tillgången till och kvaliteten på välfärdstjänstområdena ”sjukvård”; ”inkomsttrygghet – arbetslöshets- och sjukförsäkring”; ”utbildning” samt ”ålderdom – pensionsförsäkring och vård” undersöktes, med fokus på utbildning. Samt hur individerna själva ansåg att det borde vara. Sex individer ifrån Sverige, Tyskland och USA; två från respektive land, intervjuades. Resultaten visade att den ena svenska respondenten är nöjd med det svenska välfärdssystemet då det inte finns klasskillnader, enligt honom. Den andra respondenten från Sverige är mer kritisk. Även den ena intervjupartnern från Tyskland var kritisk mot det tyska välfärdssystemet, men samtidigt tyckte den att mycket, inom till exempel sjukvården och med bidrag, fungerar bra. Den andra tyska respondenten ställde sig mycket positiv till det tyska välfärdssystemets och ansåg att alla medborgare har samma möjligheter. Respondenterna från USA är dock negativa till ländernas välfärdssystem och kritiserar sjukvården, utbildningen och bidragssystemets bristande förmåga att erbjuda likvärdig tillgänglighet och kvalitet. Den statliga välfärdstjänst som respondenterna var mest positiva till var utbildning. Alla respondenter var för att staten skulle erbjuda likvärdiga utbildningsmöjligheter till alla. Mest misstänksamma var man mot bidrag och arbetslöshetsersättning som de flesta misstänkte att det förekom fusk med. Dessa resultat stämmer väl överens med tidigare forskning av mer kvantitativ karaktär och erbjuder en djupare insyn i individens resonemang i de olika frågorna.

No description available.

Arbetet handlar om jämförelser i slöjdämnet med fokus på trä- och metall i Sverige, Finland, Norge och Danmark. Jämförelser har gjorts mellan kursplanerna i ämnet slöjd för elever på grundskolenivå, 7 - 15 år samt den svenska motsvarigheten till Trä och metallslöjd i de respektive länderna. Syftet med arbetet har varit att ta reda på likheter och skillnader i ländernas kursplaner i slöjd samt vad som bedöms i detta ämne. Av praktiska skäl är det till huvudsak litteraturstudier som ligger till grund i detta arbete. För att genomföra detta arbete har jag använt mig av komparativ metod, förståelse genom jämförelse. Jag har valt "most similar system design" (mssd) som är baserad på logiken att man kan förklara skillnader med skillnader i detta arbete. Historiskt sett har slöjdämnet i de undersökta länderna vuxit fram på liknande sätt. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader i ämnet slöjd. Jag har valt ut 10 olika aspekter i min jämförelse. De 9 första syftet med ämnet, slöjdtraditioner, färg och form, design och estetik, eget ansvar, problemlösning, processarbete, verktyg och redskap, miljö och säkerhet visar på likheter medan en skillnad är att slöjden i Finland och Norge är mer inriktad mot entreprenörskap samt att slöjden i Danmark är mer inriktad mot design.