No description available.

No description available.

<p>Denna uppsats är en komparativ studie mellan svensk och norsk arbetslagstiftning. Arbetet belyser likheter och skillnader mellan länderna i vad som utgör saklig grund för alkoholrelaterade uppsägningar. Vid en överskådlig blick mellan ländernas arbetslagstiftning är det mycket som kan förefalla lika då den svenska lagen om anställningsskydd ligger som förebild för den norska motsvarigheten arbeidsmiljøloven. Vid en närmare studie upptäcker man dock skillnader i ländernas rättstillämpning gällande synen på alkoholmissbruk på arbetsplatsen. I Sverige görs det en skillnad mellan alkoholmissbruk av misskötselkaraktär och alkoholmissbruk av sjukdomskaraktär. När arbetstagaren i Sverige får bevisat att dennes alkoholmissbruk är av sjukdomskaraktär får han ett förstärkt anställningsskydd. I den norska rättstillämpningen görs det ingen skillnad på om alkoholmissbruket beror på en sjukdom eller inte. Det finns inget förbud mot att vara alkoholist eller sjuk på arbetsplatsen i Norge. Dessa arbetstagare har ett anställningsskydd under sin sjukfrånvaro som sträcker sig i tolv månader. Det är dock förbjudet att vara onykter på arbetsplatsen och därmed kan det vara saklig grund för uppsägning, även efter en enstaka förseelse.</p><p>Slutsatsen av vårt arbete är att den svenska rättstillämpningen vid alkoholmissbruk på arbetsplatsen innebär anställningstrygghet och ett arbetsgivaransvar för att behålla alkoholmissbrukaren i arbetslivet. Den norska rättstillämpningen innebär ett klarare ställningstagande gentemot alkohol i arbetslivet, vilket medför att säkerheten på arbetsplatsen och det individuella ansvaret ställs i fokus.</p>

Denna uppsats är en komparativ studie mellan svensk och norsk arbetslagstiftning. Arbetet belyser likheter och skillnader mellan länderna i vad som utgör saklig grund för alkoholrelaterade uppsägningar. Vid en överskådlig blick mellan ländernas arbetslagstiftning är det mycket som kan förefalla lika då den svenska lagen om anställningsskydd ligger som förebild för den norska motsvarigheten arbeidsmiljøloven. Vid en närmare studie upptäcker man dock skillnader i ländernas rättstillämpning gällande synen på alkoholmissbruk på arbetsplatsen. I Sverige görs det en skillnad mellan alkoholmissbruk av misskötselkaraktär och alkoholmissbruk av sjukdomskaraktär. När arbetstagaren i Sverige får bevisat att dennes alkoholmissbruk är av sjukdomskaraktär får han ett förstärkt anställningsskydd. I den norska rättstillämpningen görs det ingen skillnad på om alkoholmissbruket beror på en sjukdom eller inte. Det finns inget förbud mot att vara alkoholist eller sjuk på arbetsplatsen i Norge. Dessa arbetstagare har ett anställningsskydd under sin sjukfrånvaro som sträcker sig i tolv månader. Det är dock förbjudet att vara onykter på arbetsplatsen och därmed kan det vara saklig grund för uppsägning, även efter en enstaka förseelse. Slutsatsen av vårt arbete är att den svenska rättstillämpningen vid alkoholmissbruk på arbetsplatsen innebär anställningstrygghet och ett arbetsgivaransvar för att behålla alkoholmissbrukaren i arbetslivet. Den norska rättstillämpningen innebär ett klarare ställningstagande gentemot alkohol i arbetslivet, vilket medför att säkerheten på arbetsplatsen och det individuella ansvaret ställs i fokus.

No description available.

No description available.

The aim of this study was to investigate how the content of the syllabus for Physical Education and Health at Uppsala University correlates to selected parts of the core content of the Gy11 syllabus for Physical Education and Health 1 in Upper Secondary School. Furthermore we aimed to investigate the perceived competency of recently graduated and still studying teachers of Physical Education and Health within the selected parts of the core content. The selected parts of the core content are: Exercise, sports and outdoor activities that develop a comprehensive physical ability The adjustment of tension and mental training. The methods used were a qualitative comparative text analysis of the syllabuses for Physical Education and Health at Uppsala University and Gy11 Physical Education and Health 1 in Upper Secondary School, as well as a quantitative survey conducted with recently graduated and still studying teachers of Physical Education and Health. The results were that there is an obvious correlation between the content of the syllabus for Physical Education and Health at Uppsala University and the Gy11 syllabus for Physical Education and Health 1 in Upper Secondary School. Moreover the survey shows that the respondents felt confidence in their ability to teach exercise, sports and outdoor activities that develop a comprehensive physical ability. The survey also shows that the respondents felt less confidence in their ability to teach the adjustment of tension and mental training.

No description available.

Syftet med den här studien är att 1) jämföra upplägget av läromedel i Sverige och i Kina (Shanghai), 2) jämföra de lösningsmetoder som presenteras i läromedlen samt 3) undersöka hur läromedlen präglats av den matematiska kulturen i respektive land. Vår studie bygger på APOS-teorin (kompletterat med PCK), en teori som bland annat beskriver processen av matematikinlärning i olika steg. Studien har vidare gått till så att vi gjort en textanalys och studerat de valda läromedlen, Matematik år 8 (Liu, 2006) för Kina och Exponent B Röd (Gennow m.fl., 2004) för Sverige, för att hitta såväl likheter som skillnader mellan läromedlen. Resultatet av studien sammanfattas till att läromedlen till största delen tar upp samma metoder inom det studerade området. Den upptäckta skillnaden ligger i de övningsuppgifter som presenterats. Exponent B Röd (Gennow m.fl., 2004) innehåller betydligt fler övningsuppgifter som dessutom i många fall har en tillämpande karaktär, medan uppgifterna i Matematik år 8 (Liu, 2006) innehåller färre uppgifter, som oftast är abstrakta och aritmetiska. Detta har vi tolkat som ett resultat av den rådande kulturen i respektive land. Den kinesiska skolan har en starkare betoning på prov och har därför läroboken som en förberedelse inför kommande provtillfällen. Den svenska skolan däremot använder termer som förståelse och lustfyllt lärande, vilket medför att även läroboken försöker spegla detta genom vardagsnära kopplingar, främst i form av övningsuppgifter.

Denna studie är en komparativ studie med en pedagogisk utgångspunkt som syftar till att kartlägga vad några lärare som arbetar i grundskolan med de yngre barnen, år 1-3, har för uppfattningar om vad som är positiva anpassningar och framgångsfaktorer i arbetet med elever i koncentrationssvårigheter. Lärare har intervjuats och de resultat som framkom i intervjuerna, har jämförts med en tidigare magisteruppsats (Joelsson, 2011), som gjorde en liknande studie på några kärnämneslärare för de äldre åren, år 7-9, i grundskolan. Jämförelsen gjordes för att se om det fanns några likheter i de anpassningar i skolmiljön och framgångsfaktorer i samarbetet med dessa elever som framkom. Resultaten har indelats efter individ-, grupp-, och organisationsnivå. Resultaten visar bl.a. att struktur, rutiner, varierande arbetsuppgifter och relationsbyggande som skapar förtroende och trygghet, av dessa lärare, anses vara viktiga delar i arbetet med elever i koncentrationssvårigheter. I diskussionen kopplas resultaten av föreliggande studie till forskningen i området och i konklusionen ifrågasätter jag studiens resultat med anknytning till den forskning som finns.