No description available.

De skandinaviska länderna uppvisar stora ekonomiska och politiska likheter, inte minst vad gäller relationerna mellan staten och arbetsmarknadens parter samt utformningen av arbets­marknadens instit­utioner. Av detta skäl brukar det ofta talas om en nordisk eller skandinavisk modell inom den komp­arativa arbetsmarknads­forskningen (Kvist, 2009:5). Men det finns även tydliga instituti­onella skillnader mellan län­dernas arbetsmarknadsmodeller, både vad gäller passiv respektive aktiv arbets­marknads­politik samt utformning av anställ­nings­skyddet. Dessa institutioner ut­gör i sin tur  tre av bestånds­delarna i den danska flexicuritymodellen, som ofta framställs som ett för­e­döme i den svenska ekon­omisk-politiska debatten om hur ungdomsarbetslösheten ska pressas ned till lägre nivåer än idag (Karlsson & Lindberg, 2008:63 f; Kvist, 2009:5). I denna uppsats studerar författaren hur utformningen av det flexibla anställningsskyddet och den generösa arbets­lös­hetsersättningen i den danska flexicuritymodellen skiljer sig från de instituti­onella mot­­­svar­igheterna i de övriga skandinaviska länderna. Vidare diskuterar författaren vilka effekter skill­naderna i utformningen av dessa kan tänkas ha på ung­doms­arbetslöshetens nivåer och samman­sättning i res­pektive land, utifrån resultat från logistisk regressionsanalys och jäm­förelser mellan arbetslösheten i ol­ika åldersgrupper i de undersökta länderna. Denna del av upp­satsen är baserad på data från European Union Labour Force Survey (EU LFS) för för­sta kvartalet 2007. Uppsatsens resultat visar att arbetslösheten bland unga vuxna visserligen är lägre i Danmark än Sverige och Norge, men att resultaten vad gäller arbetslöshetsrisker för personer med utom­europeisk bakgrund delvis går emot antaganden om anställningsskyddets effekter i ekonomisk teori. När risken för arbetslöshet bland män studeras separerat från kvinnor, uppvisar Sverige till exempel lägre ökningar av oddsen för arbetslöshets för utomeuropeiska invandrare än både Norge och Danmark. Samtidigt är andelen långtidsarbetslösa högre i de äldre åldersgrupperna i Danmark än övriga under­sökta länder. Slutligen diskuterar författaren några av de svårigheter som är för­knipp­ade med den komparativa arbetsmarknadsforskningen och försöken att leverera kausala förklaringar utifrån stati­stiska samband.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter gestaltat de tre kärnkraftolyckorna i Harrisburg 1979, Tjernobyl 1986 och Fukushima 2011. I undersökningen jämförs de båda tidningarna med varandra samt förändringen som skett mellan 1979 och 2011. Författaren söker också efter spår av kärnkraftens ideologiska sammanhang i texterna, som i denna studie kopplas till ekologismen. Studien utgår från en ideologisk teori. En ideologi är en samling idéer som tillsammans skapar en övertygelse. Anhängare till ideologin strävar efter att så många som möjligt ska dela denna övertygelse, så att den blir dominerande i samhället. Som metod för att besvara frågeställningarna används kritisk diskursanalys och komparativ analys. En kritisk diskursanalys används för att avslöja omedvetna strukturer som finns dolt i en text. En komparativ analys jämför olika texter med varandra. Resultaten visar att det finns många skillnader i rapporteringen. Det mesta förklaras av tidningarnas olika möjlighet till bevakning vid olyckorna och opinionens förändring från 1979 till 2011. Det ideologiska sammanhanget som eftersöks går inte att spåra.

I denna uppsats analyseras och jämförs fyra olika gymnasieläroböcker inom historieämnets A-kurs. En väsentlig avgränsning som görs är att endast det kapitel som specifikt behandlar det kalla krigets tid studeras. Det övergripande syftet med uppsatsen är att belysa skillnader och likheter läromedlen emellan, med avseende på presentation och historiesyn. En målsättning med studien är vidare att den ska kunna ha en praktisk användning genom att underlätta valet av läroböcker för gymnasielärare. Metoden som använts är kvalitativ vilken tar sig uttryck via en omarbetad version av Sture Långströms läroboksanalys, hämtad ur hans avhandling Författarröst och lärobokstradition – en historiedidaktisk studie. Resultatet av vår studie visar främst på skillnader beträffande läroböckernas sätt att framställa deras flödestexter med avseende på problematisering kontra deskription. Detta samt att vissa böcker bättre och framför allt mer konkret än andra förhåller sig till uppsatta kursmål. Vad gäller historiesyn kunde vi utifrån våra analyser urskilja en övergripande positivistisk grundsyn men med både eklektiska drag samt tydligt uttalad historiematerialism.

This essay discusses the problem of literary history in the Swedish school system. The aim of the essay is to discuss whether the textbook, Den Levande litteraturen, in literary history for Swedish high school students measures up to the demands of the curriculum in terms of obtaining knowledge about international literature and the historical and cultural framework that surrounds it. The essay establishes a theoretical framework that is used to distinguish the discourse that permeates the textbook and how it affects the means of sustaining the curriculum and the problems it may create.The textbook is broken down chronologically and analyzed showing quotes that points towards national and orientalistic discourses which in turn are discussed put in relation to the curriculum and the effects that these discourses might have on education in Swedish and literary history.This is in turn problematized with the current theories regarding comparative literary history.

Detta arbete är gjort i syftet att synliggöra det som många lärare, elever och studenter jag kommit i kontakt med uttryckt: en sorts fascination över möjligheterna det erbjuder tillsammans med svårigheterna som följer i användandet av materialet i klassrumsmiljö. Många av de bildlärarkollegor jag samtalat med berättar att de ofta använder lera i sin undervisning för 3-dimensionell gestaltning även om keramik inte varit en del av deras bildlärarutbildning. Arbetets undersökande del innehåller två olika delar: del ett där undersökningen sammanställer några elevers uttryckta tankar om sin erfarenhet av lera som skapande material och keramik och del två där åsikter uttryckta av bildlärare om materialet lera och deras syn på hur det bidrar till lärandet i skapande processer. I resultatet finns en jämförelse mellan lärares och elevers åsikter.  Resultatet visar att det finns stora fördelar med lera som material som uttrycks av både lärare och elever men även en del nackdelar. Fördelarna handlar om att materialet inte har några begränsningar i formandet då det inte har någon given struktur. Exempelvis handikappade kan arbeta med lera. Nackdelarna handlar om att det blir mycket arbete runt omkring leran och hanteringen av materialet.

The purpose of the study is to investigate the pattern of Moses and Gods communication as well as the essential events in the story of Moses and the exodus from Egypt in: King James Bible, The Ten Commandments, The Prince OF Egypt, The Bible – Episode 2: The Exodus and Exodus: Gods and Kings.The method that has been used is a traditional comparative analysis method where two or more objects are placed against each other to create a comparison. The method was conducted using comparison matrices, where objects questioned the factors for forming factor values. The results of the study are based on previous research and the data collected during the course of the study. In the final result there were similarities, but also differences between the objects and the cause are explained by the study's final discussion. / Studiens syfte är att undersöka gestaltningen av Moses och Guds kommunikation samt de väsentliga händelserna i historien om Moses och utvandringen ur Egypten i King James Bible, The Ten Commandments, The Prince OF Egypt, The Bible – Avsnitt 2: The Exodus och Exodus: Gods and Kings.Metoden som har använts är en traditionell komparativ analysmetod där två, eller flera, objekt ställs mot varandra för att skapa en jämförelse. Metoden genomfördes med hjälp av de så kallade komparationsmatriser där objekt ifrågasätt av faktorer för att bilda faktorvärden. Undersökningens resultat är baserad på den tidigare forskning samt den data som samlats in under studiens gång. I det slutgiltiga resultatet fanns det likheter men även skillnader mellan objekten och orsaken förklaras därefter genom studiens avslutande diskussion.

Syftet med vår studie är att undersöka om och i vilken utsträckning införandet av Lgr 11 har förändrat kunskapsinnehållet i matematik från Lpo 94 och om det går att spåra denna förändring i arbetsböckerna som används i matematikundervisningen. De frågor som ställdes för att svara på syftet var hur ämnesinnehållet i kursplanen för matematik förändrats från Lpo 94 till Lgr 11, hur ämnesinnehållet i arbetsböcker för matematik i årskurs 3 förändrats från Lpo 94 till Lgr 11 samt hur och i vilken utsträckning den aktuella läroplanen tar sig uttryck i arbetsböcker för matematik. För att svara på dessa frågor användes två olika analysmetoder med utgångspunkt i ett läroplansteoretiskt perspektiv. Först jämfördes de olika kursplanerna i en komparativ analys och därefter gjordes två kvantitativa innehållsanalyser på två olika arbetsböcker i matematik för årskurs 3. Resultaten från studien visar att kursplanen i Lgr 11 skiljer sig från den i Lpo 94 på flera nivåer. De uppnåendemål som tas upp i kursplanen för årskurs 3 i Lpo 94 finns representerade i Matte Eldorado 3A och 3B, om än i olika stor omfattning. Vidare visar analysen att arbetsböckerna Koll på Matematik 3A och 3B inkluderar det ämnesinnehåll som tillkommit i Lgr 11 men att det behövs vidare studier för att se om detta även gäller för andra arbetsböcker.

No description available.

In  this  Bachelor  thesis  the  writer  aims  to  do  a  comparative  analysis  between  Swedish  and Danish textbooks. The analysis examines textbooks in the civics field, and how these textbooks in represent the area of equality between men and women. The two countries in this essay are in many ways similar to each other but in  the area of equality the two differ. The politics in Sweden has more structural focused program while Denmark are more individual focused. The purpose of this essay is to see how the presentation of equality in the civics textbooks looks. To examine this area rigorously the essay does a qualitative and quantitative analysis with three different part studies. The quantitative method includes studies of both images and words that are  connected  to  equality.  The  second  part  compares  the  two  countries  politics  and  school guidance in the area of equality. The last part of the analysis is the main one, where the text in is studied and analysed  with a qualitative method.  The essay takes  a standpoint in feminist theory such as Yvonne Hirdman, Sandra Harding and Carol Lee Bacchi. The conclusion in this bachelor thesis reveals that there are a big difference between the textbooks from Sweden and Denmark. The Danish textbooks has a more individualistic approach and has the opinion that equality  is  already  reached  in  the  Danish  society.  While  the  swedish  has  the  opinion  that equality hasn´t been reached yet and it´s quite clear in the analsysis that the Swedish textbooks are  influenced  by it.  The  structural  expectations  are  not  seen  as  problematic  in  the  Danish textbooks, and traditional gender roles are symbolised. The symbolic gender is most prominent in the Danish textbooks, and the Swedish textbooks has a more problematic view on equality. This Bachelor thesis show that, when it comes to equality, the representation in the Swedish and Danish textbooks are totally different.