Bakgrund Utvecklingen av revisionen har under historien styrts av olika nationella och internationella institutioner som genom attityder, normer och lagar utvecklat revisionen till vad den är idag. Detta, i kombination med stora skillnader mellan olika länders kultur världen över, är tänkbara förklaringar till att skillnader finns inom revisionsområdet. Internationellt sett säger de lagstadgade revisionskraven ofta att granskning och liknande ska ske av företagets räkenskaper, men i Sverige omfattar kraven även förvaltningen. Detta är inte någon ny företeelse utan har förekommit lika länge som räkenskapsrevisionen och har varit lagstadgad sedan 1895. I dag är Sverige och Finland de enda länderna där det juridiska revisionskravet omfattar både räkenskaps- och förvaltningsrevision, detta trots ett internationellt arbete för att harmonisera revisionen bland annat genom EU. Syfte Syftet med denna uppsats var att undersöka i vilken utsträckning det i Spanien existerar någon motsvarighet till vad som i Sverige kallas förvaltningsrevision. Syftet var också att utreda varför det i Spanien inte finns en centralt reglerad förvaltningsrevision. Tillvägagångssätt Metoderna som använts i uppsatsen var litteraturstudier samt fyra öppna, ostrukturerade intervjuer och en intervju via e-post med spanska respondenter med kunskap om revisorsyrket. Resultat Resultatet av studien visar att den spanska revisionen har drag av vad som i Sverige kallas förvaltningsrevision, även om begreppet inte existerar med samma innebörd på spanska. Kopplingarna till förvaltningsrevision finns främst inom begreppen going concern och internkontroll men de är dock inte så starka att det kan talas om att förvaltningsrevision är något vedertaget i Spanien. Att skillnaderna uppkom kan ha historiska orsaker och det faktum att skillnaderna består kan bero på att ingen svensk institution har den internationella status som krävs för att vara normbildare i området samt på kulturella olikheter.

Titel: Fyra kommuner och fyra riktlinjer Författare: Patrik Möllhagen Program: Informatörsprogrammet Period: VT12 Universitet: Högskolan i Gävle Syfte: Syftet med uppsatsen var att jämföra fyra svenska kommuner av ungefär samma storlek och innehållet i deras riktlinjer för arbete med sociala medier. Samt jämföra hur väl deras riktlinjer avspeglar de riktlinjer som tagits fram av en svensk myndighet på uppdrag av staten. Detta för att se vilka organisatoriska och kommunikativa skillnader och likheter det finns bland de fyra kommunerna. Syftet fullgörs genom att studera de fyra kommunernas riktlinjer utefter en uppsättning specifikt utformade frågor.   Teori: Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är hämtade ur ämnena medie- och kommunikationsvetenskap och organisationskommunikation. Den första teoretiska utgångspunkten berör kommunikation som en process för att överföra meddelanden från en punkt till en annan, fokus läggs på tydlighet som ska underlätta för mottagaren att avkoda meddelandet. Den andra utgångspunken existensen av olika organisationsformer som använder olika kommunikationsformer beroende på vilken sektor de arbetar i eller deras organisationsform.  Den tredje utgångspunkten baseras på teorin om att organisationer existerar i konstant förändring och att olika organisationstyper använder sig av olika organisationsprocesser.    Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ databakgrund som sedan har ställts upp för en komparativ undersökning. Denna undersökning är gjord på fyra riktlinjer för användande av sociala medier, en från vardera kommunen. Dessa har analyserats utefter åtta stycken frågor baserade på det teoretiska bakgrundsmaterialet, intervjuer med anställda på kommunerna och E-delegationens riktlinjer.   Resultat: Det resultat vi kan utläsa är att kommunerna, trots olika långa riktlinjer alla ger ett överlag positivt resultat, majoriteten av frågorna får ett positivt svar. Kommunerna visar upp tydliga skillnader men också att det finns likheter mellan de olika kommunerna. Kommunerna visar även ett positivt resultat när det gäller kommunernas avspegling av E-delegationen.

No description available.

Purpose: The main purpose of this study is to study the 45 funds, divided into three differentdivisions, then the result will provide a greater understanding of how returns change with ahigher risk. Methodology: The study is based on a quantitative approach. The survey was conducted bygathering raw data from databases and secondary data from literature, printed and electronicsources. Theoretical perspectives: The study is based on the theory: the efficient markethypothesis, which argues that future returns can not be calculated as the market is fullyinformed. The study is therefore studying historical yields. Empirical foundation: Empirical data are acquired from www.morningstar.se, andtherefore also treated on this page. The material is then divided into documents and time axes. Conclusions: The study has shown that high-risk funds give a higher percentage returns thanmedium-and low-risk funds. However, does not imply a higher risk automatically earn ahigher return when the low-risk funds have shown a higher yield than medium-risk funds. Animportant factor to study when you are looking for the fund which generated the highest ROIis the Sharpe ratio. Although this study demonstrates that high-risk funds have a higherSharpe ratio than competing risk groups.

In Sweden there is scepticism if there really is a difference between the two biggest political parties, the Moderate/Conservative party and the Swedish Social Democrats. The voters feels that the arguments used by both parties are more or less the same and that it does not matter on whom you vote. Hence I am going to compare the parties’ policy programs, developed by the members in each party, by an analysis of ideas to see if the two parties are so similar that they hardly are two different options, or if there is a divergence between the two.   My choosing of the parties’ policy programs comes from a decision to look at the members’ party, they are the authors of the programs, the core. I have to admit I am not unbiased in this work. Since December 2005 I have been active in the Swedish Social Democratic Youth, and later on the Swedish Social Democrats where I had a seat in the municipal council in Kalmar between 2010 and 2014. In February this year I changed party to the Left Party, and now am solely a member. This may affect my presentation of the parties, so read critically, but since my work is not about interpretation but presentation, my political background should have minimal effect on this work.   For over 100 years the Social Democrats more or less had power in Sweden, and the Moderate/Conservative party were in opposition. This changed in 2006, and the bourgeois government got a new mandate to govern in the general election 2010.  Looking at the political subjects of work, economy, welfare, education, the EU, immigration and environment; I found out that the parties often share the same goals, but differ in how to get there. Some core differences could be found, the moderate/conservative party both has lowered taxes as a goal as well as a meaning to get to the goal, and they argue warm heartily about more private corporations in the welfare sector.  The Social Democrats on the other hand argues for investments in the welfare sector (and hence higher taxation) and the rights of the labourers.   This results in a conclusion that when the parties are discussing goals, they are fairly similar. But if you look at the means to reach the goals, they do have their differences and it does matter on which party you vote.

Denna uppsats är en komparativ studie av två pianister med olika kulturell bakgrund, Hans Pålsson och Valentina Lisitsa. Utgångspunkt för arbetet är en undran över varför klassiska pianister tenderar att i viss mån gestalta ett stycke olika trots framförande av samma noterade stycke. Frågeställningarna lyder: Hur skiljer sig gestaltningsprocessen åt mellan pianisterna? Hur skiljer sig tolkningar av två specifika verk åt mellan pianisterna? Går det att koppla avvikande skillnader i tolkningarna till gestaltnings­processen för att besvara varför pianisterna i vissa avseenden spelar olika? Metoden för att utforska detta möjliggörs först genom en redogörelse av pianisternas gestaltningsprocess där källmaterialet är intervjuer, tv-program och skriftlig dokumentation i form av böcker och artiklar. Därefter en komparativ analys av audiovisuella inspelningar i form av youtube-klipp och tv-program av pianisternas interpretationer av samma verk. De valda verken är två kompositioner av Rachmaninov, preludium i G-Dur op. 32:5 och preludium i g-moll op. 23:5. Resultatet av jämförelsen relateras till pianisternas tankar för att ge generella fingervisningar om vad de personligen uttrycker i vardera tolkning. Uppsatsens resultat är ett argument för att både övergripande och konkreta skillnader i tolkningarna går att koppla till pianisternas gestaltningsprocess och musikåskådning. Slutsatsen är att pianisterna i olika grad är aktivt medskapande till det musikaliska uttrycket i respektive framförande.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka mönster som binder samman normen, barnet och döden i Tim Burtons verssamling The melancholy death of Oyster boy and other stories. Detta gör jag med hjälp av en tematisk och komparativ metod för att undersöka motivet konflikten mellan barnet och samhället i boken i jämförelse med traditionell och subversiv barnlitteratur. Jag inleder med en översikt av hur konflikten mellan barnet och samhället sett ut i barnlitteratur, där drar jag även paralleller till Burtons bok. Därefter gör jag en analys av relationen mellan föräldrarna och barnen i boken i jämförelse med subversiv och traditionell barnlitteratur, för att visa på hur detta motiv kommer fram i Burtons bok. Jag går sedan över till att diskutera relationen till andra karaktärer, samt barnet och normen, för att sedan avsluta med en översikt av motivet döden i barnlitteratur och hur detta motiv framkommer i Burtons berättelser.

Syftet med denna studie är att undersöka vad som skett i överföringen av Roald Dahls bok Kalle och chokladfabriken (1984) till filmatiseringen med samma namn regisserad av Tim Burton (2005). Det som mer specifikt fokuseras på i analysen är vad som skett med karaktärerna, om genren har påverkats och vad som har lagts till och tagits bort. Vidare diskuterar denna studie, med utgångspunkt i läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem (2011), de värden och normer som framkommer i verken. För att se hur dessa skulle kunna ligga till grund för värdegrundskopplad undervisning i mellanstadiet. Detta har undersökts genom en komparativ analys av de båda verken. Det vi har kommit fram till är att en av karaktärerna i överföringen till film har fått en mer fördjupad funktion. Detta är något som påverkar filmens genre och därigenom också hela filmens budskap. Filmen har en tydlig psykologisk vinkel som inte finns med i boken. De andra karaktärerna är förhållandevis lika i adaptionen. De normbrytande och säregna karaktärsdragen gör detta till ett bra underlag för diskussion med elever i mellanstadiet.

Denna studie är avsedd att utreda vilka förutsättningar rektorer har att utföra sitt arbete samt om det skiljer sig åt mellan kommunala skolor och friskolor. Detta har undersökts genom att studera den bakomliggande ledningsstrukturen samt styrverktygen och hur de har format förutsättningarna för rektorer. Studien baseras på intervjuer med huvudmän, rektorer och en kvalitetschef från den kommunala skolan respektive friskola. Studien visar att styrverktygen; mål, kommunikation, mandat och beslut samt stödfunktioner och till viss del ledningsstruktur formar förutsättningen för rektorn. Dessa styrverktyg har också undersökts för att se hur väl de fungerar för att skapa rätt förutsättningar för rektorns arbete i den kommunala respektive friskoleverksamheten. Från resultaten som erhållits i denna studie anser vi att styrverktygen inte fungerar optimalt för att skapa bra förutsättningar till rektorerna, för att utföra sitt arbete. Framförallt har resultaten visat på att rektorer i friskolan har bättre förutsättningar än rektorer i den kommunala skolan. / This study is intended to investigate the prerequisites for the principals to perform their work and whether they differ between schools. This has been investigated by studying the underlying management structure and the management instrument and how they have shaped the prerequisites for the principals. The study is based on interviews with princi- pals and a quality director from both public school and private school. The study shows that the management instruments goals, communication, mandate and decision as well as support functions, and to some extent the management structure, shapes the prerequisites for the principals. These management instrument have also been looked into more thor- oughly, in order to see how well they work to create the right conditions for the principals in the public school and private school. From the results that was obtained from this study, we could see that the management instruments don’t work optimally in order to give the right prerequisites for the principals. Mainly have the results shown that the principals in the private school have better perquisites than the principals working in the public school.

Uppsatsen jämför en lätt moderniserad utgåva av Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (1981) med Irmeli Latvalas adaption Nils Holgersson på lätt svenska (2017). Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (1981) är en välkänd berättelse om en ung svensk pojke som upptäcker Sveriges geografi tillsammans med en vildgåsflock. Boken har kommit att översättas på flera olika språk och tolkats i flertalet adaptioner. Syftet med vår uppsats är att undersöka de likheter och skillnader som finns i de valda utgåvorna samt hur berättelsen och karaktärsbeskrivningar påverkas av adaptionen. Analysen är komparativ, vilket betyder att den är jämförande. Det som jämförs är karaktärsbeskrivningar samt böckernas utformning och språk. Analysen lyfter fram några likheter och olikheter i utgåvorna och hur de påverkar berättelsens skede samt hur utgåvorna kan användas i undervisningssyfte.