This study has the purpose to examine how the staff in public elementary schools works with mental illness among their pupils. The personal included in this study are restricted to history teachers, principals and school counselors. I contacted 69 schools in total. These schools are located in Ornskoldsvik, Malmo and Gothenburg. I used qualitative interviews with the school staff to yield the necessary information for a result. A total number of seven schools gave me any response and only nine staff members ended up being interviewed. The outcome of my study shows that the interviewed staff thinks that their co-operative work to prevent mental illness works well but that the school psychiologists believes that they have too much responsibility when it comes to the matter in question. The schools also seem to focus more on the students mental illness now than they did a few years back. The interviewed staff believes that the usage of cellphones and other devices that supports social media is the leading cause of mental illness among their pupils. One of the history teachers believed that the history subject could cause mental harm on the students and another teacher claimed that she had not worked long enough to determine if history as a subject could cause any harm on her pupils.

Uppsatsen analyserar E.T.A Hoffmanns konstsaga Nötknäpparen, översatt av Ingrid Windisch (1989), mot två andra upplagor av Nötknäpparen, dessa två i bilderboksformat. Den ena bilderboken är återberättad av Anthea Bell men svensk översatt av Gun-Britt Sundström (1987) och den senaste upplagan av Nötknäpparen är återberättad av Rachel Elliot men svenskt översatt av Annika Meijer (2016). Syftet med denna analys är att främst undersöka vilka adaptioner som gjorts ifrån originalberättelsen till de två bilderboksupplagorna. Fokus kommer vara på karaktärer och intrigen i samtliga böcker med stort fokus på vad som bland annat adapterats från den översatta originalberättelsens otäcka innehåll till bilderböckerna. Uppsatsen utgår ifrån en narratologisk och komparativ analys där även begrepp som konstsaga, bilderbok, karaktär, intrig samt adaption kommer ligga till grund för att besvara syfte och frågeställningar. Analysen visar att mycket är lika i de karakteristiska dragen men att det betonas olika mycket i varje bok. Intrigen i Hoffmanns berättelse och bilderboken från 1987 är till stor del densamma dock är bilderboken förkortad och innehåller illustrationer. Bilderboken från 2016 innehåller till viss del samma delar i intrigen men har exempelvis tagit bort delen om prinsessan Pirlipat och nöten Krakatuk. Bilderboken (2016) är mer anpassad efter yngre barn i åldern 3-6 år vilket märks både i karaktärer och i intrig. Det framkommer även i analysen att Hoffmanns berättelse har ett mer detaljerat skrämmande innehåll än övriga bilderböcker även om bilderboken (1987) är relativt mycket mer skrämmande än bilderboken (2016) både i text och illustrationer.

En analys och jämförelse mellan tre fiktiva karaktärer.

Tidigare forskning har visat att det existerar en vidspridd oro för de miljöproblem vi idag står inför. Trots detta agerar de flesta människor inte i linje med sin oro, vilket skapar en diskrepans mellan en attityd och konkret handlande, där det även existerar stora variationer mellan länder. Med bivariata korrelationsanalyser ämnar denna uppsats att finna den eller de samhällsfaktorer som till högst grad kan förklara detta gap. Resultaten visar att den sociala tilliten inom ett land till högst grad förklarar varför vissa länders oro inte resulterar i konkret miljövänligt handlande. Sociala utgifter, BNP per capita, institutionell kvalitét är även betydelsefulla faktorer för att förklara detta gap. Denna uppsats fann inget stöd för att politisk tillit påverkar styrkan i sambandet mellan miljöoro och miljövänligt beteende.

<p>Bakgrund</p><p>Utvecklingen av revisionen har under historien styrts av olika nationella och internationella institutioner som genom attityder, normer och lagar utvecklat revisionen till vad den är idag. Detta, i kombination med stora skillnader mellan olika länders kultur världen över, är tänkbara förklaringar till att skillnader finns inom revisionsområdet. Internationellt sett säger de lagstadgade revisionskraven ofta att granskning och liknande ska ske av företagets räkenskaper, men i Sverige omfattar kraven även förvaltningen. Detta är inte någon ny företeelse utan har förekommit lika länge som räkenskapsrevisionen och har varit lagstadgad sedan 1895. I dag är Sverige och Finland de enda länderna där det juridiska revisionskravet omfattar både räkenskaps- och förvaltningsrevision, detta trots ett internationellt arbete för att harmonisera revisionen bland annat genom EU.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med denna uppsats var att undersöka i vilken utsträckning det i Spanien existerar någon motsvarighet till vad som i Sverige kallas förvaltningsrevision. Syftet var också att utreda varför det i Spanien inte finns en centralt reglerad förvaltningsrevision.</p><p>Tillvägagångssätt</p><p>Metoderna som använts i uppsatsen var litteraturstudier samt fyra öppna, ostrukturerade intervjuer och en intervju via e-post med spanska respondenter med kunskap om revisorsyrket.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet av studien visar att den spanska revisionen har drag av vad som i Sverige kallas förvaltningsrevision, även om begreppet inte existerar med samma innebörd på spanska. Kopplingarna till förvaltningsrevision finns främst inom begreppen going concern och internkontroll men de är dock inte så starka att det kan talas om att förvaltningsrevision är något vedertaget i Spanien. Att skillnaderna uppkom kan ha historiska orsaker och det faktum att skillnaderna består kan bero på att ingen svensk institution har den internationella status som krävs för att vara normbildare i området samt på kulturella olikheter.</p>

<p>Abstract</p><p>Författare: Stina Halvorsen, Hanna Mårtensson</p><p>Handledare: Eva-Lotta Frid</p><p>Titel: Sveriges Television vs. Fox News, en jämförelse av</p><p>nyhetsrapporteringen kring Pakistankonflikten</p><p>Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap</p><p>År: 2007</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att blottlägga vilka skillnader och likheter</p><p>som finns i nyhetsrapporterandet mellan kanalerna gällande den specifika</p><p>händelsen i Pakistan.</p><p>Metod: Vi använder ett kritiskt hermeneutiskt förhållningssätt och tillämpar</p><p>sedan kvalitativ metod i form av diskursanalys och bildanalys. Vi använder</p><p>oss även genomgående av nyhetsvärdering och nyhetsförmedling, då vi</p><p>finner dessa begrepp högst relevanta för analysen.</p><p>Slutsatser: Vi har upptäckt att informationen som förmedlas är den samma</p><p>hos båda kanalerna, det är vinklingen på hur informationen förmedlas som</p><p>skiljer sig åt. Tyngdpunkten i Fox News nyhetsinslag ligger på hur vidare</p><p>USA:s nationella säkerhet är hotad av konflikten, medan SVT istället lägger</p><p>fokus på att förmedla hur situationen ser ut i Pakistan och vad konflikten</p><p>betyder för landet. De likheter vi kan urskilja är först och främst val av bilder,</p><p>det vill säga båda kanalerna använder samma bilder vid flera tillfällen, samt</p><p>att President Pervez Musharraf och Benazir Bhutto framställs på liknande sätt</p><p>i båda kanalernas inslag.</p><p>Nyckelord: Komparativ studie, hermeneutik, diskursanalys, bildanalys, Fox</p><p>News, SVT, Pakistan, nyheter online, nyhetsinslag.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur några elever uppfattar estetisk verksamhet och hur de uppfattar sin skolas arbete med dessa verksamheter. Undersökningen är gjord efter en komparativ metod med beskrivande karaktär, vilket innebär att elevernas utsagor jämförs i analysen med resultat från en tidigare studie. Undersökningens resultat bygger på sju semi-strukturerade intervjuer med elever från årskurs nio. Intervjumaterialet är transkriberat och kategoriserat utifrån den komparativa metoden och den tidigare studien. Studiens analys är gjord utifrån elevernas och lärare från en tidigare studies utsagor, och tolkade genom en jämförelse med bl.a. Skolverkets publikation Lpo94, J. Dewey och L.S. Vygotskijs kunskapsteorier. Undersökningen visade att det finns otydligheter kring vad estetisk verksamhet innebär, och hur det ska utformas och integreras. Elevers inställning och deltagande visade sig vara avspeglingar av lärares inställningar och arbete med ämne eller integrerade metoder.</p>

<p><strong>Purpose:</strong> The main purpose of this study is to study the 45 funds, divided into three differentdivisions, then the result will provide a greater understanding of how returns change with ahigher risk.</p><p><strong>Methodology:</strong> The study is based on a quantitative approach. The survey was conducted bygathering raw data from databases and secondary data from literature, printed and electronicsources.</p><p><strong>Theoretical perspectives:</strong> The study is based on the theory: the efficient markethypothesis, which argues that future returns can not be calculated as the market is fullyinformed. The study is therefore studying historical yields.</p><p><strong>Empirical foundation:</strong> Empirical data are acquired from www.morningstar.se, andtherefore also treated on this page. The material is then divided into documents and time axes.</p><p><strong>Conclusions:</strong> The study has shown that high-risk funds give a higher percentage returns thanmedium-and low-risk funds. However, does not imply a higher risk automatically earn ahigher return when the low-risk funds have shown a higher yield than medium-risk funds. Animportant factor to study when you are looking for the fund which generated the highest ROIis the Sharpe ratio. Although this study demonstrates that high-risk funds have a higherSharpe ratio than competing risk groups.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur några elever uppfattar estetisk verksamhet och hur de uppfattar sin skolas arbete med dessa verksamheter. Undersökningen är gjord efter en komparativ metod med beskrivande karaktär, vilket innebär att elevernas utsagor jämförs i analysen med resultat från en tidigare studie. Undersökningens resultat bygger på sju semi-strukturerade intervjuer med elever från årskurs nio. Intervjumaterialet är transkriberat och kategoriserat utifrån den komparativa metoden och den tidigare studien. Studiens analys är gjord utifrån elevernas och lärare från en tidigare studies utsagor, och tolkade genom en jämförelse med bl.a. Skolverkets publikation Lpo94, J. Dewey och L.S. Vygotskijs kunskapsteorier. Undersökningen visade att det finns otydligheter kring vad estetisk verksamhet innebär, och hur det ska utformas och integreras. Elevers inställning och deltagande visade sig vara avspeglingar av lärares inställningar och arbete med ämne eller integrerade metoder.

Abstract Författare: Stina Halvorsen, Hanna Mårtensson Handledare: Eva-Lotta Frid Titel: Sveriges Television vs. Fox News, en jämförelse av nyhetsrapporteringen kring Pakistankonflikten Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap År: 2007 Syfte: Syftet med uppsatsen är att blottlägga vilka skillnader och likheter som finns i nyhetsrapporterandet mellan kanalerna gällande den specifika händelsen i Pakistan. Metod: Vi använder ett kritiskt hermeneutiskt förhållningssätt och tillämpar sedan kvalitativ metod i form av diskursanalys och bildanalys. Vi använder oss även genomgående av nyhetsvärdering och nyhetsförmedling, då vi finner dessa begrepp högst relevanta för analysen. Slutsatser: Vi har upptäckt att informationen som förmedlas är den samma hos båda kanalerna, det är vinklingen på hur informationen förmedlas som skiljer sig åt. Tyngdpunkten i Fox News nyhetsinslag ligger på hur vidare USA:s nationella säkerhet är hotad av konflikten, medan SVT istället lägger fokus på att förmedla hur situationen ser ut i Pakistan och vad konflikten betyder för landet. De likheter vi kan urskilja är först och främst val av bilder, det vill säga båda kanalerna använder samma bilder vid flera tillfällen, samt att President Pervez Musharraf och Benazir Bhutto framställs på liknande sätt i båda kanalernas inslag. Nyckelord: Komparativ studie, hermeneutik, diskursanalys, bildanalys, Fox News, SVT, Pakistan, nyheter online, nyhetsinslag.