Den här uppsatsen är en komparativ studie, vilken behandlar ungdomsromanen Divergent skriven av Veronica Roth 2011 och dess filmatisering. Syftet med uppsatsen är att belysa skillnader och likheter mellan boken och filmen, med fokus på framställningen av två huvudkaraktärer. Utöver den komparativa analysen av karaktärerna förs en diskussion kring vikten av att belysa likheter och skillnader mellan karaktärer i två medier och dess relevans för den pedagogiska verksamheten. Detta för att barn ska bli medvetna om förändringar som kan ske då en berättelse byter medium. Uppsatsens resultat visar att karaktärernas framställning till stor del liknar varandra. De ändringar som gjorts anses vara till förmån för det nya mediet adaptionen anpassas till.

Uppsatsen analyserar Robert Louis Stevensons roman Skattkammarön från år 1977 och den bearbetade versionen av Maj Bylock 1995. Stevensons roman är en välkänd och populär barn- och ungdomsbok. Uppsatsen utgår från ett komparativt arbetssätt där närläsning av de båda versionerna är central. Syftet med studien är att jämföra två olika versioner av Skattkammarön. Vidare är syftet att se vad som skiljer dem åt inom utvalda delar av karaktärer, miljöer och för berättelsen viktiga händelseförlopp och hur dessa skildras. I studien kommer även elevers möjligheter till läsupplevelse beröras beroende på vilken version som läses, samt de didaktiska konsekvenser som kan uppstå i en klassrumssituation.Resultatet som presenteras i studien är att det är stora skillnader på de beskrivningar som vi fokuserat på. Det framgår att Stevensons (1977) roman består av detaljrika beskrivningar genomgående i hela boken som kan bidra till större läsupplevelse. Dessa detaljerade beskrivningar är nästintill bortplockade i den bearbetade versionen av Bylock (1995). Vidare framgår det i resultatet att originalversionen kan öka läslusten genom läsupplevelser och den bearbetade versionen kan öka läslusten genom att vara en mindre tung bok att läsa. Läsare av de båda versionerna kan vinna motivation till att vilja utveckla sin läsning.

Syftet med studien är att undersöka hur kön framställs i sex utvalda böcker ur serien om LasseMajas Detektivbyrå, samt om det sker en förändring över tid, med främsta fokus på den första respektive senaste boken, med syfte att diskutera böckernas didaktiska potential. Studien utgår från ett genusperspektiv samt följande två forskningsfrågor: Hur framställs karaktärerna utifrån ett genusperspektiv?, Hur förändras framställningen av kön från den första till den senaste boken? Studien utgår från en kvalitativ textanalys med ett vidgat textbegrepp som metod, där sex böcker i serien om LasseMajas Detektivbyrå har analyserats. Böckerna som valts ut är publicerade 2002, 2008, 2009, 2011, 2016 och 2021. Analysen utgår från fyra analysfrågor som berör hur de kvinnliga respektive manliga karaktärernas karaktärsdrag, utseenden och handlingar framställs samt vilka miljöer karaktärerna befinner sig i. Resultatet visar på könsöverskridande skildringar hos huvudkaraktärerna, medan majoriteten av bikaraktärerna uppvisade könsstereotypa karaktärsdrag, utseenden och handlingar. Framställningen av kön förändrades inte signifikant genom de sex analyserade böckerna.

Idag kategoriseras den svenska skolan som mångkulturell och flerspråkig vilket ställer nya krav på undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka om och hur flerspråkighet synliggörs i svenskämnets läromedel. Prima Svenska 5 används i skolorna idag och sedan 2015 medan Språket lever! 5 användes mellan 1997 och när Lgr 11 utkom 2011.Läromedlen undersöktes utifrån en komparativ analys som är inspirerad av teorierna flerspråkighet, mångkulturalitet och translanguaging. Resultatet visar att flerspråkighet synliggörs utifrån ett västerländskt perspektiv i läromedlen. Dock förekommer det fler mångkulturella personer i Prima Svenska 5 än Språket lever! 5. Resultatet visade också att läromedlen inte ger förslag på uppgifter som är användbara i ett transspråkande klassrum utan det är något som läraren själv får konstruera. Uppgifter där translanguaging kan användas förekommer därför inte i läromedlen.

Denna undersökning syftade att undersöka huruvida Joseph Campbells teori om hjältens resa stämmer in på myter om heliga kvinnor. Frågorställningarna som ställdes med detta syfte var ifall ”de medeltida svensk-katolska kvinnofigurerna en särartad roll från manliga hjältar inom hjälteresan?”, ”Om kvinnornas roll är särartad från ”monomyt”-strukturen, vad har de då för annorlunda roll inom myterna?” och huruvida ”det ett mönster mellan kvinnofigurerna…”. De heliga kvinnorna som valdes var Heliga Birgitta, Elin av Skövde och jungfru Hilleborg. Tillvägagångssättet som vidtogs för att besvara syftet och frågeställningarna var en deduktiv variant av innehållsanalys där berättelserna granskades utifrån Joseph Campbells Hjältens resa och sedermera jämfördes resultatet av vardera undersökningen med varandra. Resultatet pekade emot att kvinnofigurernas berättelser passade in på Hjältens resa. Ett övergripande mönster som identifierades var att samtliga av de tre berättelserna inte inkluderade vissa av stegen i Hjältens resa (2, 5, 8, 12, 16 och 17). Någon särartad roll bemärktes inte i de tre myterna.

Vår studie handlar om att jämföra klassiska folksagor och Disneys klassiker med en komparativ metod där vi jämför versionernas olikheter och likheter. Vi har inriktat oss på sagornas protagonister som i alla versioner är prinsessor. Utifrån detta har vi valt att redogöra våra frågeställningar ut ett genusperspektiv. Resultatet av studien visar hur Disneys versioner anpassat sig till målgruppen och förskönat versioner med bl.a. färgrika bilder som förtydligat handlingen och gjort dem mer barnvänliga. Studien redovisar hur folksagornas främlingsfientlighet och skoningslösa handlingar avdramatiserats i Disneys adaptioner.

Följande uppsats undersöker tre svenska populärhistoriska mediers förhållande till begreppethistorisk sanning. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de populärhistoriska mediernakonstruerar historiska narrativ genom att finna likheter och skillnader i mediernas förhållandetill begreppet historisk sanning. Undersökningen grundas i en genusanalys med komparativmetod. Uppsatsen diskuterar även definitionerna av historia som riktar sig till en bred publikutifrån olika forskares syn på populärhistorien. Uppsatsen fann att de undersökta mediernahade olika förhållande till historisk sanning och således olika ingångar för att bedrivanarrativet i historien. Gemensamt för alla medierna var dock att de tjänar på att ta efter någraav den vetenskapliga historiens metoder, som t.ex. att använda sig av arkivstudier och bedrivaanalyser i sina produktioner.

I denna uppsats undersöks två spel med pirater som huvudkaraktärer, Assassin’s Creed Black Flag och Monkey Island, för att titta på representationen av pirater i spel och jämföra med hur pirater var i verkligheten eftersom pirater är ett allmänt omtyckt ämne i populärkulturen och något som är vanligt att skildra på olika sätt. Därför är det intressant att se historiebruket inom sjöröveri i spel.De teorier som uppsatsen utgår från är historiebruk, genus, selektivitet och reduktionism. Genus användes eftersom undersökningen skulle se både hur manliga pirater framställs och hur kvinnliga pirater representeras. Dessa fyra teorier har varit väldigt passande för uppsatsen och har kunnat hjälpa till bra i analysen.Efter en lång och noggrann undersökning av spelen går det att konstatera att de har sina likheter, men ändå väldigt skilda. Monkey Island är dessutom längre ifrån verkligheten än vad Assassin’s Creed Black Flag är. Assassin’s Creed Black Flag är mer likt de verkliga piraterna och är bättre gjord ur alla perspektiv, både ur könsperspektiv samt hur väl de använt sig av historien, som jag förklarar förmodligen har att göra med att spelet är rätt så nytt jämfört med Monkey Island. Spelen släpptes år 2013 respektive 1990. Monkey Island ger en mer tecknad film-känsla än något som verkligen ska representera pirater.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap kring innehållsmässiga likheter och skillnader mellan läroböcker i biologi för årskurs 4-6 med fokus på hållbar utveckling.  Studien är en läromedelsanalys där fem tryckta läroböcker för undervisning i biologiämnet har studerats. De böcker som valts ut för detta är i två fall stadieböcker vilket innebär att en och samma bok används under hela årskurs 4-6. Och i tre fall så har en serie av tre läroböcker inom biologiämnet använts på grund av att det var svårt att hitta ytterligare en stadiebok. I detta fall har sidorna som berör biologi i de tre respektive böckerna (en för årskurs 4, en för årskurs 5 och en för årskurs 6) inom serien räknats samman för att enklare kunna jämföras med de övriga böckerna.  Hållbar utveckling innebär en utveckling i samhället, ur flera perspektiv, som tillgodoser människans behov utan att förstöra för kommande generationer. I strävandet mot en sådan utveckling har lärande för hållbar utveckling blivit en viktig faktor och inkluderas i flera ämnen, bland andra biologi. Forskningsfrågorna som är aktuella för denna studie berör förekomsten av eventuella skillnader i hur mycket utrymme hållbar utveckling har fått i de olika läroböckerna i biologi. De berör också vilka innehållsmässiga skillnader och likheter inom området hållbar utveckling som kan anses finnas mellan läroböckerna.  Resultatet av studien visar att hållbar utveckling är ett område som får ett relativt litet utrymme i samtliga av de analyserade läroböckerna och att skillnaderna är minimala i detta avseende. Resultatet visar vidare att de stycken som bedömts handla om hållbar utveckling i störst utsträckning berör en ekologisk dimension av begreppet och mer specifikt är det temat djur och natur som förekommer oftast. Den ekonomiska dimensionen och den sociala dimensionen av hållbar utveckling har fått ett litet utrymme i läroböckerna och även i detta avseende är skillnaderna mellan böckerna inte särskilt stora.

The essay is a comparative legal study between law in Sweden and Norway. The study focuses on the regulations regarding the authority's obligation to investigate cases legally and without unnecessary delay. The purpose of the delay requirement is to ensure that the rights of every individual citizen are met. The administration therefore has the obligation to ensure that the processing takes place quickly, efficiently and with legal certainty. An analysis of similarities and differences as well as strenghts and weaknesses has been carried out regarding Sweden's and Norway's legal system. Supervisory decisions have been the basis for the implementation and the contribution to a closer understanding of the problem regarding slow processing. A recurring reason referred to by the authorities in both countries is the heavy workload. This in turn causes discussion about how this can affect the authority's position towards the citizens. The study shows that there are shortcomings in the authority's position towards the citizens. The study shows that there are shortcomings in the authority's way of handling a case in both countries but also in the legislation itself in both Sweden and Norway. From this reslut, it can be concluded that processing of or amendements to the legislation in both countries may need to be done.