Mitt övergripande syfte är att förstå hur en fristående virtuell bokcirkel fungerar och bokcirkelns betydelse för individuella deltagares läsupplevelse. Jag har undersökt mitt syfte netnografiskt genom deltagande i bokcirkeln, granskning av insamlade arkiverade litteraturdiskussioner och tre asynkrona intervjuer med informanter från bokcirkeln. Datamaterialet analyserades enligt kvalitativ tematisk analys och gav upphov till sju huvudteman med underkategorier som handlade om bokcirkelns uppbyggnad och läsupplevelsen hos dess deltagare. Mina slutsatser är att en virtuell bokcirkel är beroende av tydliga förhållningssätt för att fungera i praktiken samt att en virtuell bokcirkels litteraturdiskussioner leder till en djupare och bredare läsupplevelse för dess deltagare.

<p>Syftet med min studie är att undersöka om det finns ett samband mellan högläsning, boksamtal och den individuella skrivutvecklingen. Det grundar sig i min tro att den skönlitteratur eleverna läser påverkar hur de uttrycker sig i skrift. För att ta reda på om det finns något sådant samband valde jag göra en kvalitativ undersökning utifrån experimentell design. Undersökningen genomfördes på en mindre grupp elever i år 3 vid fyra tillfällen under vårterminen 2007. Vid varje tillfälle läste jag högt ur av mig vald bok. Jag valde medvetet böcker som eleverna vanligtvis inte läser för att de skulle vara opåverkade av genren. Efter varje högläsningstillfälle samtalade vi om det lästa. Varje tillfälle avslutades med att eleverna fick skriva egna texter utifrån våra samtal. Därefter analyserade jag samtliga elevtexter utifrån vad vi samtalat om. Resultatet av de analyser jag gjort av elevernas texter visar att de påverkats, om än i olika grad och på olika sätt, av vad vi läst och samtalat om. Sammanfattningsvis ser jag ett behov av att lärare samtalar mer kring den skönlitteratur som läses i skolan samt att lärare medvetet låter elever ta del av olika genrer inom litteraturen för att ta till sig språk och struktur från dessa för att i förlängningen tillämpa det i sitt eget skrivande. Därigenom ges eleverna möjlighet att utveckla sitt skriftspråk.</p><p>The aim of this study is to find out whether there is a correlation between fictions reading, book talk and writing. Since my assumption is that children’s literature reading effect their writing development I decided to make a qualitative survey out of experimental design to find out if there is such a correlation. My study took place during the spring semester of 2007 at four occasions. I met a small group of pupils in grade 3 in elementary school. At each occasion I read from a book of my choice. I deliberately chose a book from a genre the pupils would be unaffected by. Thereafter we had a discussion about what just had been read. Each session ended by the pupils getting to write their own texts inspired from what we had talked about. The results of the analyses I did of the pupils’ texts showed that they were influenced by the reading and talking. Although the outcomes differenced rather a lot both between individuals and in what way they were affected. My conclusion is that it is very likely that students who are given the opportunity to read different kinds of genres and participate in discussions around literature will increase there skills in writing and also understand and be familiar with more complex types of texts.</p>

Syftet med min studie är att undersöka om det finns ett samband mellan högläsning, boksamtal och den individuella skrivutvecklingen. Det grundar sig i min tro att den skönlitteratur eleverna läser påverkar hur de uttrycker sig i skrift. För att ta reda på om det finns något sådant samband valde jag göra en kvalitativ undersökning utifrån experimentell design. Undersökningen genomfördes på en mindre grupp elever i år 3 vid fyra tillfällen under vårterminen 2007. Vid varje tillfälle läste jag högt ur av mig vald bok. Jag valde medvetet böcker som eleverna vanligtvis inte läser för att de skulle vara opåverkade av genren. Efter varje högläsningstillfälle samtalade vi om det lästa. Varje tillfälle avslutades med att eleverna fick skriva egna texter utifrån våra samtal. Därefter analyserade jag samtliga elevtexter utifrån vad vi samtalat om. Resultatet av de analyser jag gjort av elevernas texter visar att de påverkats, om än i olika grad och på olika sätt, av vad vi läst och samtalat om. Sammanfattningsvis ser jag ett behov av att lärare samtalar mer kring den skönlitteratur som läses i skolan samt att lärare medvetet låter elever ta del av olika genrer inom litteraturen för att ta till sig språk och struktur från dessa för att i förlängningen tillämpa det i sitt eget skrivande. Därigenom ges eleverna möjlighet att utveckla sitt skriftspråk. The aim of this study is to find out whether there is a correlation between fictions reading, book talk and writing. Since my assumption is that children’s literature reading effect their writing development I decided to make a qualitative survey out of experimental design to find out if there is such a correlation. My study took place during the spring semester of 2007 at four occasions. I met a small group of pupils in grade 3 in elementary school. At each occasion I read from a book of my choice. I deliberately chose a book from a genre the pupils would be unaffected by. Thereafter we had a discussion about what just had been read. Each session ended by the pupils getting to write their own texts inspired from what we had talked about. The results of the analyses I did of the pupils’ texts showed that they were influenced by the reading and talking. Although the outcomes differenced rather a lot both between individuals and in what way they were affected. My conclusion is that it is very likely that students who are given the opportunity to read different kinds of genres and participate in discussions around literature will increase there skills in writing and also understand and be familiar with more complex types of texts.

Studien handlar om livsberättelse, tolkning, makt och rätten att veta mest om sej själv.  Studien fördjupar insikten om, och problematiserar, analyser av en persons egen berättelse om sitt liv. Social konstruktionism, hermeneutik, teorier om berättelse och makt, kunskaper om minnet samt tankar om rätten att analysera är de utgångspunkter som genom granskande närläsning främst bär upp teoridelen. Metoddelen utvecklar förutsättningar att skapa en livsberättelse så fri från tolkningar som möjligt. Denna del utmynnar i min mammas fascinerande livsberättelse, där varje läsare ges möjlighet att låta texten tala själv utan analysens tolkningsföreträde. Studien visar på forskarens kompromisslösa ansvar att tänka i termer av tolkningsföreträde, bekräftelsebehov och makt i mötet med individer som deltar i, eller förväntas läsa, studier av olika slag.

Uppsatsen analyserar Robert Louis Stevensons roman Skattkammarön från år 1977 och den bearbetade versionen av Maj Bylock 1995. Stevensons roman är en välkänd och populär barn- och ungdomsbok. Uppsatsen utgår från ett komparativt arbetssätt där närläsning av de båda versionerna är central. Syftet med studien är att jämföra två olika versioner av Skattkammarön. Vidare är syftet att se vad som skiljer dem åt inom utvalda delar av karaktärer, miljöer och för berättelsen viktiga händelseförlopp och hur dessa skildras. I studien kommer även elevers möjligheter till läsupplevelse beröras beroende på vilken version som läses, samt de didaktiska konsekvenser som kan uppstå i en klassrumssituation.Resultatet som presenteras i studien är att det är stora skillnader på de beskrivningar som vi fokuserat på. Det framgår att Stevensons (1977) roman består av detaljrika beskrivningar genomgående i hela boken som kan bidra till större läsupplevelse. Dessa detaljerade beskrivningar är nästintill bortplockade i den bearbetade versionen av Bylock (1995). Vidare framgår det i resultatet att originalversionen kan öka läslusten genom läsupplevelser och den bearbetade versionen kan öka läslusten genom att vara en mindre tung bok att läsa. Läsare av de båda versionerna kan vinna motivation till att vilja utveckla sin läsning.

Tidigare studier visar att läsupplevelser aktualiserats på ett nytt sätt inom ramen för folkbibliotekets litteraturförmedlande arbete. I ljuset av detta syftar denna studie till att skapa förståelse för hur folkbibliotekarier förhåller sig till läsupplevelser, både som personliga läsare och yrkesverksamma litteraturförmedlare. För att åstadkomma detta genomförs kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med fyra folkbibliotekarier. Studien visar att folkbibliotekariernas läsupplevelser är komplexa och mångfacetterade, vilka kännetecknas och påverkas av en mängd olika faktorer. Alltifrån den inställning med vilken de tar sig an litteraturen, till den specifika text som läses och de omständigheter som omger lässituationen, har inverkan på den läsupplevelse som genereras. Läsakten kännetecknas av en känsla av att vara uppslukad, vilken i sin tur påverkar bibliotekarierna på ett sätt som gör att de bär läsningen med sig även efter att den avslutats.  I mötet med biblioteksanvändarna är läsupplevelser ständigt närvarande, inom ramen för det litteraturförmedlande arbetet. Detta tar sig uttryck i situationer där användarna ber om bokrekommendationer och i mer generella samtal om läsning. Bibliotekarierna använder sina egna såväl som användarnas och tredjepersoners läsupplevelser för att rekommendera böcker, i syfte att uppfylla användarnas behov. Genom att undersöka bibliotekariernas förhållningssätt till användarnas läsupplevelser, visar det sig att de att förhåller sig till dem på ett sätt som reducerar dem.

Denna studie syftar till att, genom intervjuer med tre gymnasielärare i svenska, undersöka hur lärarna upplever sin undervisning och sambandet mellan skönlitterär läsning och goda läsupplevelser. Unga läser allt mindre skönlitteratur och skolan kan ses som ungas främsta arena för läsning av skönlitteratur. För att elever ska vilja läsa skönlitteratur kan en aspekt vara att få med sig goda upplevelser från läsningen. Utgångspunkten för studien har varit att få en bild av hur lärarna resonerar om syfte, urval, upplägg av undervisning och hur de ser på begreppet en god läsupplevelse. Vad som kan tänkas vara en god läsupplevelse definieras i studien utifrån receptionsteoretiska begrepp som sedan används för analys av intervjuresultatet. Resultatet visar att det finns en vilja från lärarnas sida att ge elever goda läsupplevelser och att de medvetet arbetar för att möjliggöra detta. Trots lärarnas arbete med detta, uppger de att elevernas inställning till skönlitterär läsning är negativ och att de inte får dessa goda läsupplevelser.

E-books have gained significant success in english speaking countries but in Sweden the e-book market is growing slowly. Research shows that young adults aged 16-29 read e-books more than other groups among the Swedish population. Previous studies regarding young adults’ reading experiences and attitudes toward e-books have shown opposite and sometimes conflicting results. Some studies have found that young adults prefer print books to e-books whilst others have found that young adults appreciate the reading experience e-books offer. The aim of this master’s thesis is to contribute to a deeper understanding regarding young adults’ reading experiences of, and attitudes toward, e-books. Qualitative semistructured interviews were conducted with eight young adults between the ages of 19-27. A thematic interview analysis was administered. The theoretical framework consisted of phenomenology with an emphasis on the essence of experiences. Lifeworld phenomenology was used to understand the basis of the experiences. The concepts haptic dissonance and embodied reading were used as further approaches to discuss the findings. The study found that Swedish young adults are generally positive toward e-books. They appreciate the flexibility and accessibility that e-books offer. A majority of the respondents find the experience of reading e-books pleasant and many feel that they have the ability to become completely immersed in the e-book reading experience. However, all respondents experience a strong emotional connection with the printed book and for some the e-book cannot completely replicate that experience.

This Master’s thesis provides insights into adult women’s fictional reading within the conceptual phrase “a good book”. Eight qualitative and semi-structured interviews were performed in order to examine the nature of response and perceived benefits. The collected data were analyzed by Louise M. Rosenblatt’s reception-oriented transactional theory of reading and the cognitive psychology-based model of reading developed within the joint Nordic project SKRIN. The thesis perspectives entail a substantive shift of focus from the comprehension of a “good book” to the understanding of a “good” reading experience. The evaluative response “good” is considered by the means of separate understandings in what ways evaluation occur in a mutual relationship between reader and text. Results show that a “good” read is characterized by interacting aesthetic and cognitive aspects partly shaped by personal circumstances but not grounded in any individual contextbound situation. The primary perceived benefit is the personal commitment based on a socially oriented reading. Communication created between reader and text is partly shaped by ethical standpoints. Although at times emotionally demanding reads, most women refer to them as entertaining and recreational. A “good” read provides knowledge within the understanding of objective and subjective dimensions of learning. The primary perceived benefit of knowledge is subjectively expressed as insights and understandings. Conclusions are that the women seem to appreciate leaving their immediate life for the sharing of other worlds and perspectives. Consequently a “good” read offers the opportunity to broaden personal horizons by participation in other social and cultural settings than the adjacent. / Program: Bibliotekarie

The purpose of this Master’s thesis is to examine similarities and differences in qualitative experiences between formal and informal reading groups from the participants’ point of view. The empirical data was acquired from interviews with nine reading group participants, of whom four of them participated in formal reading groups and five in informal reading groups. To analyze the empirical data, Louise M. Rosenblatt’s theory concerning reading and a method concerning reading groups by Immi Lundin were used. Björn Nilsson’s and Anna-Karin Waldemarson’s theory concerning the group has also been used. The results of the interviews show that the motive to participate in a reading group is the joy to discuss the novels and to find out the other participants opinion about the same novel, this motive is the same for both formal and informal reading groups. The meeting form of the reading groups differ between the formal and informal reading groups, the formal reading groups have their meeting in the library and the librarian participates as a leader. The informal reading groups have their meeting in the home of the participants and had no leader. Both the formal and informal reading groups find the discussion of the novel to be the most important thing about the reading group but the informal reading groups also finds the social aspects as equally important. / Uppsatsnivå: D