Studiens syfte är att undersöka en elevs upplevelser av och reflektioner kring läs- och skrivsvårigheter samt det stöd eleven fått i skolan. Den intervjuade eleven i studien har en dyslexidiagnos. Data har samlats in med livsberättelseintervju, en kvalitativ forskningsintervju där eleven fritt berättar om sina liv eller, som i denna studie, valda aspekter av sitt liv. Studiens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism som utgår från att kunskap skapas i sociala sammanhang där språket har stor betydelse och att saker kan ses ur olika perspektiv. Resultatet visar att förståelse för sina svårigheter har stor betydelse för elever med dyslexi, en förståelse som dyslexidiagnosen kan bidra till. Det framkommer även att skolarbete upplevs som mer energi- och tidskrävande för en elev med har dyslexi. Individuella stödinsatser som utformas tillsammans med eleven leder till framgångar i både studier och välmående. Ett sådant stöd kan skapas genom en väl fungerande dialog mellan lärare och elev. Eleven i studien berättar för lärare som möter elever med dyslexi att de ska prata med eleverna och se bakom svårigheterna och diagnosen. Min förhoppning är att studien ska öka medvetenheten kring vad elevperspektivet kan bidra till för speciallärare och lärare i utformning av stödinsatser i skolan.

Syftet med uppsatsen har varit att söka förståelse för hur migranter som lämnar sitt land upplever flytten till ett nytt land. I vår uppsats har det varit viktigt att lägga fokus på det som intervjupersonerna tagit fram som betydelsefullt i deras liv. Vad de har för erfarenheter och upplevelser från två länder samt hur deras liv ser ut idag. I uppsatsen finns ett försök att anta ett fenomenologiskt tankesätt, där aspekter av fenomenologin lyfts upp. Uppsatsen utgår från tre kvinnors livsberättelser. Intervjuerna har transkriberats och analyserats utifrån socialpsykologiska teorier. Tolkningen och analysen av intervjuerna redovisas i fem olika teman som i en kronologisk ordning ger en djupare förståelse för intervjupersonernas livsberättelser. Resultatet visar hur dessa kvinnor har upplevt svårigheterna med att migrera möta ny kultur där nya normer och värderingar dyker upp. Resultaten visar också hur dessa kvinnor känner ett inre utanförskap, där de menar att de alltid kommer vara främlingar i andras ögon.

<p>Undersöknings syfte är att ge en inblick i hur specialpedagogiken har utvecklats, samt att få ta del av kunskaper som en speciallärare, Stig, har samlat på sig under sin tid i yrket. Vi får möta barn i behov av särskilt stöd och hur de har gått ifrån att under 1800-talet vara ”idioter”, undangömda på ”idiotanstalter” till att idag uppfattas som egna individer med rätt att gå på en kommunal skola mitt i samhället.</p><p>Undersökningen har genomförts med livsberättelsemetoden, en metod där Stigs berättelse om sitt liv och hur det har avspeglat sig i hans yrkesroll står i centrum.</p><p>I Stigs berättelse möter vi läsklasser, Änglagård och skällande hundar. Vi stöter även på Obsklinikerna som, enligt Stig, hade som syfte att förvara elever som glömt penna eller inte kunde sitta stil i sin bänk. Vi får ta del av Stigs engagemang och hans glädje över att få arbeta med barn i behov av extra stöd. För fyra år sedan började han att arbetar inom särskolan och gör nu sitt sista läsår innan han går i pension.</p><p>Genom detta arbete kan jag, genom Stigs berättelse dra den slutsatsen att specialpedagogiken har haft en positiv utveckling, men Stig berättar att vi idag förstår dessa barn bra, men påpekar att handla förstårligt, är en helt annan sak.</p>

Undersöknings syfte är att ge en inblick i hur specialpedagogiken har utvecklats, samt att få ta del av kunskaper som en speciallärare, Stig, har samlat på sig under sin tid i yrket. Vi får möta barn i behov av särskilt stöd och hur de har gått ifrån att under 1800-talet vara ”idioter”, undangömda på ”idiotanstalter” till att idag uppfattas som egna individer med rätt att gå på en kommunal skola mitt i samhället. Undersökningen har genomförts med livsberättelsemetoden, en metod där Stigs berättelse om sitt liv och hur det har avspeglat sig i hans yrkesroll står i centrum. I Stigs berättelse möter vi läsklasser, Änglagård och skällande hundar. Vi stöter även på Obsklinikerna som, enligt Stig, hade som syfte att förvara elever som glömt penna eller inte kunde sitta stil i sin bänk. Vi får ta del av Stigs engagemang och hans glädje över att få arbeta med barn i behov av extra stöd. För fyra år sedan började han att arbetar inom särskolan och gör nu sitt sista läsår innan han går i pension. Genom detta arbete kan jag, genom Stigs berättelse dra den slutsatsen att specialpedagogiken har haft en positiv utveckling, men Stig berättar att vi idag förstår dessa barn bra, men påpekar att handla förstårligt, är en helt annan sak.

Syftet med uppsatsen har varit att synliggöra livsberättelsens och berättandets menings- och identitetsskapande kraft och funktion. Det är en metodologisk studie med strävan att fokusera på livsberättelse, både som fenomen och som social handling. För att göra detta har uppsatsen koncentrerats på min informants, Sveas, livshistoria. Narrativ metod, som legat till grund för studien, har varit av kvalitativ art i form av livsberättelseintervju i kombination med dialogisk-performance analysmodell med utgångspunkt i hermeneutiken. Som teoretisk referensram för arbetet ligger livsvärldbegreppet, social konstruktionism, livsberättelseperspektivet och minnets roll. En muntlig livsberättelse berättas alltid i enlighet med kulturella konventioner och i relation till olika diskurser och offentliga berättelser som dominerar det sociala och kulturella sammanhang som berättaren lever i.

<p>I denna uppsats så kommer jag att belysa ämnet dyskalkyli. Jag kommer genom fakta från aktuell litteratur redogöra vad dyskalkyli är. Jag kommer även genom en livsberättelse att kunna berätta för er om hur det är att leva med dyskalkyli. Genom livsberättelsen så kommer vi få möjligheter att följa en 12-årings erfarenheter och hans vardag, både i och utanför skolan. I uppsatsen tas det upp hur skolan arbetar med elever med specifika matematiksvårigheter. Den kommer även att behandla hur man kan arbeta hemma för att främja personen både socialt och emotionellt. En liten del av arbetet kommer att belysa hur man diagnostiserar och utreder barn med dyskalkyli.</p><p>Mitt syfte med detta arbete är att lyfta fram dyskalkyli i skolan och redogöra hur man kan arbeta aktivt kring diagnosen i skolan och hemmet.</p><p>Genom litteraturstudien så fick jag reda på vad diagnosen dyskalkyli är ur en ren medicinsk och forsknings synvinkel. Det stod förklarat hur man kan upptäcka dyskalkyli, alltså vilka symtomen är och vad man som pedagog ska vara uppmärksam på. Litteraturen gav mig även konkreta tips på hur man som pedagog kan hjälpa elever som har denna problematik. Detta kunde vara exempelvis övningar som tränade upp igenkännandet av siffror och symboler, eller övningar som tränade eleverna på klockan och tidsuppfattning.</p>

I denna uppsats så kommer jag att belysa ämnet dyskalkyli. Jag kommer genom fakta från aktuell litteratur redogöra vad dyskalkyli är. Jag kommer även genom en livsberättelse att kunna berätta för er om hur det är att leva med dyskalkyli. Genom livsberättelsen så kommer vi få möjligheter att följa en 12-årings erfarenheter och hans vardag, både i och utanför skolan. I uppsatsen tas det upp hur skolan arbetar med elever med specifika matematiksvårigheter. Den kommer även att behandla hur man kan arbeta hemma för att främja personen både socialt och emotionellt. En liten del av arbetet kommer att belysa hur man diagnostiserar och utreder barn med dyskalkyli. Mitt syfte med detta arbete är att lyfta fram dyskalkyli i skolan och redogöra hur man kan arbeta aktivt kring diagnosen i skolan och hemmet. Genom litteraturstudien så fick jag reda på vad diagnosen dyskalkyli är ur en ren medicinsk och forsknings synvinkel. Det stod förklarat hur man kan upptäcka dyskalkyli, alltså vilka symtomen är och vad man som pedagog ska vara uppmärksam på. Litteraturen gav mig även konkreta tips på hur man som pedagog kan hjälpa elever som har denna problematik. Detta kunde vara exempelvis övningar som tränade upp igenkännandet av siffror och symboler, eller övningar som tränade eleverna på klockan och tidsuppfattning.

Andersson, O. (2012) Förhållandet till naturen och dess påverkansfaktorer. En kvalitativ studie beträffande tre generationers förhållande till natur och dess påverkansfaktorer. C-uppsats i pedagogik. Högskolan i Gävle, akademin för utbildning och ekonomi. Människans förhållande till naturen har präglat hela den mänskliga historien och den är nödvändig för vår överlevnad. I det moderna samhället har dock en distansering mellan människan och naturen skett och på många arenor arbetas det idag för att upplysa värdet i naturen och vilka positiva effekter den kan ha på oss människor. Denna studie syftar till att genom tolkning av livsberättelser undersöka vilket förhållande tre personer ur olika generationer har till naturen. Vilka påverkansfaktorer har bidragit till skapandet av detta förhållande och vad har de haft för inverkan på dessa tre personer? Faktorer som mentalitet, uppväxt och samhällutveckling är belysta i denna studie för att försöka skapa en djupare förståelse för hur vårt förhållande till naturen skapas.

Livsberättelser handlar om människors personliga erfarenheter och upplevelser, vilket innebär att varje studie är unik. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur föräldrar till skolvägrande barn skapar sina föräldraidentiteter utifrån den specifika kontexten att ha sina barn hemma i stället för i skolan. Hur kommer dessa föräldrars levda erfarenheter till uttryck? Vilka innebörder tillskriver de sitt föräldraskap? Hur kan föräldraidentiteter förstås utifrån denna kontext? Studien baseras på tre livberättelseintervjuer med föräldrar till skolvägrande barn med livsberättelse som forskningsansats, utifrån perspektivet som socialt situerade handlingar och identitetsframföranden. Varje intervju har transkriberats och resultat och analys har tematiserats var för sig. Föräldrarnas levda erfarenheter kom till utryck i form av förväntningar, kamp men även glädje och sorg. Innebörderna som framkom var att föräldraskap handlar också om att tillåta sig själv att vara en egen individ och inte bara förälder, vara barnets pedagog men också mentorskap och coachning. De föräldraidentiteter som kunde förstås utifrån föräldrarnas berättelser var många, men en del var tydligare än andra. Att inte räcka till kan förstås som det goda föräldraskapet, att se sina brister medan att inte ha något val handlar om att som förälder pausa sitt liv och kan förstås som en moralisk aspekt av föräldraskapet. Slutligen görs den reflekterande föräldraidentiteten möjlig genom berättelsen att med nuets kunskap kunna reflektera över det som har hänt och därmed kunna rekonstruera och dra slutsatser som inte var möjliga tidigare. Resultatet visar att det behövs mer forskning i ämnet där föräldrar får komma till tals men också att livsberättelse behövs som ett verktyg i arbetet med att demontera kulturella förgivettagna föreställningar om hur det är att leva med ett skolvägrande barn.

I min uppsats har jag genom en öppen och ostrukturerad intervju ämnat beskriva en persons erfarenheter och livsberättelser som utvisningsdömd och frihetsberövad asylsökande. Även fast hela personens liv omfattas i intervjun, har ett särskilt fokus legat på teman som berör personens bakgrund, hans resa från hemlandet, tiden i förvar samt hans nuvarande livssituation. I författandet av uppsatsen har jag använt mig av en narrativ metod med en livsberättelseansats, där de teoretiska och begreppsliga utgångpunkterna har varit: Anthony Giddens teorier kring modernitet och självidentitet. Erving Goffmans teorier kring stigma, social identitet och totala institutioner. Guy Standings och Isabell Loreys prekariatteorier. Uppsatsens resultat visar bland annat på att förvarstiden är psykiskt påfrestande vilket i informantens fall tydligast manifesterar sig genom en ständigt närvarande tristess. En tristess framkallad av identiskt utformade dagar innehållandes oföränderliga fysiska miljöer. Vad gäller tillvaron som asylsökande så präglas den första tiden av lättnad som sedan successivt övergår i känslor av frustration och väntan. En väntan och frustration som bottnar i ett liv av innehållslöshet, stagnation och nervositet. Resultatet visar även på att informanten upplever en viss misstro gentemot myndigheterna då han i kontakten med dessa ibland upplevt sig bli orättvist beskylld som kriminell eller som en lögnaktig snyltgäst. Under den period informantenen levde som illegal invandrare i Sverige upplevde han att han höll på att tappa kontrollen över sitt liv. Detta då för att han varken hade rättsliga möjligheter att stanna kvar i Sverige, samtidigt som resan tillbaka till hemlandet skulle innebära en potentiellt livshotande situation. Tillvaron som illegal invandrare innebar en känsla av att livet stannat upp och lagts på is, vilket kan liknas med en typ av existentiellt limbotillstånd. Förutom den bristande tillgången till fri rörlighet och resurser förspilldes även värdefull levnadstid som informanten upplever sig ha kunnat förvalta på ett mer konstruktivt sätt.