Syftet med studien är att studera bakomliggande orsaker till uppkomsten av brottsliga handlingar hos personer med invandrarbakgrund i utsatta områden. Studiens centrala frågeställning är att undersöka hur intervjupersonerna ser på sina uppväxtförhållanden. För att besvara frågeställningen utgick vi från en kvalitativ metod och använde oss av semistrukturerade intervjuer innehållande narrativa inslag, med fyra intervjudeltagare. Ett av studiens viktigaste resultat är att riskfaktorer i tidig ålder är indikationer på brottsliga beteenden, men forskning visar att det är nästintill omöjligt att med säkerhet predicera om riskfaktorer i ungas liv leder till senare brottslighet. Förändringar kan ske både i livsförloppet och i individernas sociala nätverk som i sin tur leder till strukturella förändringar i individernas liv. Dessa förändringar kan både främja och hämma brottsliga beteenden hos en individ, beroende på om förändringarna utgör risk-eller skyddsfaktor.  Slutsatsen av studien är att ingenting är på förhand givet, vi kan inte med säkerhet säga att en individ med vissa riskfaktorer kommer att bli kriminell.

Andersson, O. (2012) Förhållandet till naturen och dess påverkansfaktorer. En kvalitativ studie beträffande tre generationers förhållande till natur och dess påverkansfaktorer. C-uppsats i pedagogik. Högskolan i Gävle, akademin för utbildning och ekonomi. Människans förhållande till naturen har präglat hela den mänskliga historien och den är nödvändig för vår överlevnad. I det moderna samhället har dock en distansering mellan människan och naturen skett och på många arenor arbetas det idag för att upplysa värdet i naturen och vilka positiva effekter den kan ha på oss människor. Denna studie syftar till att genom tolkning av livsberättelser undersöka vilket förhållande tre personer ur olika generationer har till naturen. Vilka påverkansfaktorer har bidragit till skapandet av detta förhållande och vad har de haft för inverkan på dessa tre personer? Faktorer som mentalitet, uppväxt och samhällutveckling är belysta i denna studie för att försöka skapa en djupare förståelse för hur vårt förhållande till naturen skapas.

<p>Min uppsats behandlar frågan om det är möjligt och i sådana fall på vilket sätt en högutbildad frånvarande förälder kan bidra med främst kulturellt kapital som är av betydelse för barnets övergång till högre studier. Jag ställer mig även frågan på vilket sätt detta i sådana fall påverkar barnets habitus. Tidigare studier tar sällan hänsyn till den frånvarande högutbildade förälderns möjligheter att påverka sitt barn i dess eventuella övergång till högre studier när det gäller att förklara varför vissa barn och inte andra övergår till högre studier. För att närmare undersöka har jag utfört tre stycken semistrukturerade intervjuer där intervjupersonerna fått delge sina livsberättelser. Intervjuerna bygger på tre olika teman; uppväxtförhållanden, klasstillhörighet samt överskridanden av klassgränser. Analysen av intervjuerna utgår från Pierre Bourdieus kapitalteori rörande främst kulturellt kapital samt hans syn på individens habitus. Intervjupersonerna har berättat om sin uppväxt i huvudsak rörande föräldrarnas syn på utbildning och hur detta synsätt påverkat dem i deras fortsatta utbildningskarriärer. Jag har även tittat närmare på intervjupersonernas syn på utbildning vad gäller de egna barnen. Intervjuerna visar att föräldrarnas syn på utbildning påverkat dem starkt och det framkommer att i de fall där den hemmavarande föräldern ställt låga krav på skolprestation är detta något som uppfattats som negativt. Det framkommer även att intervjupersonerna är medvetna om huruvida deras släktingar övergått till högre studier eller inte trots att ingen av dem upplever att släktingar utanför familjen talat med dem om vikten av högre studier. Denna medvetenhet om att personer i deras omgivning faktiskt studerat vidare kan ha påverkat dem i deras egen syn på möjligheten att själva kunna lyckas med högre studier.</p><p>Jag anser att min uppsats kan bidra till att belysa ämnet ur ett annat perspektiv än vad tidigare studier inom området gjort. Jag har inte funnit forskning som angriper frågeställningar rörande frånvarande högutbildade föräldrars inverkan på sina barns övergång till högre studier ur detta perspektiv. Därför anser jag att min frågeställning, "Kan en frånvarande högutbildad förälder bidra med kulturellt kapital som är av betydelse för övergång till högre studier och på vilket sätt påverkar detta individens habitus"?, mycket väl kan vara av intresse för vidare forskning.</p>

Min uppsats behandlar frågan om det är möjligt och i sådana fall på vilket sätt en högutbildad frånvarande förälder kan bidra med främst kulturellt kapital som är av betydelse för barnets övergång till högre studier. Jag ställer mig även frågan på vilket sätt detta i sådana fall påverkar barnets habitus. Tidigare studier tar sällan hänsyn till den frånvarande högutbildade förälderns möjligheter att påverka sitt barn i dess eventuella övergång till högre studier när det gäller att förklara varför vissa barn och inte andra övergår till högre studier. För att närmare undersöka har jag utfört tre stycken semistrukturerade intervjuer där intervjupersonerna fått delge sina livsberättelser. Intervjuerna bygger på tre olika teman; uppväxtförhållanden, klasstillhörighet samt överskridanden av klassgränser. Analysen av intervjuerna utgår från Pierre Bourdieus kapitalteori rörande främst kulturellt kapital samt hans syn på individens habitus. Intervjupersonerna har berättat om sin uppväxt i huvudsak rörande föräldrarnas syn på utbildning och hur detta synsätt påverkat dem i deras fortsatta utbildningskarriärer. Jag har även tittat närmare på intervjupersonernas syn på utbildning vad gäller de egna barnen. Intervjuerna visar att föräldrarnas syn på utbildning påverkat dem starkt och det framkommer att i de fall där den hemmavarande föräldern ställt låga krav på skolprestation är detta något som uppfattats som negativt. Det framkommer även att intervjupersonerna är medvetna om huruvida deras släktingar övergått till högre studier eller inte trots att ingen av dem upplever att släktingar utanför familjen talat med dem om vikten av högre studier. Denna medvetenhet om att personer i deras omgivning faktiskt studerat vidare kan ha påverkat dem i deras egen syn på möjligheten att själva kunna lyckas med högre studier. Jag anser att min uppsats kan bidra till att belysa ämnet ur ett annat perspektiv än vad tidigare studier inom området gjort. Jag har inte funnit forskning som angriper frågeställningar rörande frånvarande högutbildade föräldrars inverkan på sina barns övergång till högre studier ur detta perspektiv. Därför anser jag att min frågeställning, "Kan en frånvarande högutbildad förälder bidra med kulturellt kapital som är av betydelse för övergång till högre studier och på vilket sätt påverkar detta individens habitus"?, mycket väl kan vara av intresse för vidare forskning.

Studiens syfte var att få en ökad förståelse och djupare inblick i numera vuxna barns upplevelser av att växa upp med en alkoholmissbrukande förälder. De frågeställningar som besvarades var "Hur beskrivs uppväxten för barn till missbrukande föräldrar från barnets perspektiv i sex olika självbiografier? " och "Vilka psykosociala konsekvenser uppger författarna till sex självbiografier att de drabbats av på grund av att de växt upp med en alkoholmissbrukande förälder?". Det var en kvalitativ litteraturstudie som baserades på sex olika självbiografier. Sammantaget konstaterades att samtliga författare till självbiografierna har påverkats negativt av förälderns missbruk. Hos samtliga författare påträffades en negativ självbild vilket utifrån anknytningsteorin förklaras av den otrygga/ambivalenta anknytningsrelationen till den missbrukande föräldern. Utifrån kognitiv teori är självbilden ett resultat av inlärning. Resultatet i studien överensstämmer med vad som framkommer i tidigare forskning.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur forskning har beskrivit uppväxten för barn som lever med en mamma med intellektuell funktionsnedsättning och vad det finns för risk- och skyddsfaktorer kring barnen. Samt om eller på vilket sätt föräldraförmågan påverkar barnens uppväxtförhållanden. Metod: En kvalitativ litteraturstudie bestående av 14 artiklar och en bok. Databassökningarna utfördes via databaserna SOCIndex, SWEpub och Discovery. Dataanalysen utgjordes av en tematisk analys. Huvudresultat: Litteraturstudien har identifierat tuffa uppväxtförhållanden hos en betydande majoritet bland barn som lever med en mamma med intellektuell funktionsnedsättning. Resultatet tyder på att målgruppen bör betraktas som en riskgrupp. Denna målgrupp har visats ha sämre levnadsvillkor på grund av mammans intellektuella funktionsnedsättning. / Aim: The aim of this literature study was to investigate how research has described the childhood of children living with a single mother with intellectual disability and what the risk and protection factors are around the children. And whether or in what way parenting ability affects the children's childhood conditions. Method: A qualitative literature study consisting of 14 articles and a book. The database searches were performed through the databases SOCIndex, SWEpub and Discovery. The data analysis consisted of a thematic analysis. Main results: The literature study identified difficult upbringing conditions in a significant majority of children living with a mother with intellectual disability. The results indicate that the target group should be considered a risk group. This target group has been shown to have poorer living conditions due to their mother's intellectual disability.

Studiens syfte är att granska tidigare forskning som belyser barnets perspektiv på att växa upp med föräldrar i missbruk och vilken typ av stöd som barnen erbjuds samt vilket stöd de själva efterfrågar. Vi har använt oss av en systematisk litteraturstudie där vi granskat tio artiklar som belyser barnets perspektiv. Därefter har vi analyserat artiklarna med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Det teoretiska förhållningssätt vi använder oss av är den utvecklingsekologiska teorin. I vår studie har vi funnit flertalet gemensamma nämnare i de artiklar vi valt att granska. Analysen har då mynnat ut i fyra teman: att prata om missbruket, professionellas roll, barnets känslor till föräldern och missbrukets konsekvenser för barnet. Vi såg tydligt att många barn hade svårigheter att prata om missbruket, oavsett vem de skulle prata med. Samtidigt uttryckte barnen en stark önskan av att ha någon att prata med om den problematiska situation de befinner sig i. Närstående som barnen känner sig trygga med fungerar som ett bra stöd. Skolan och då framförallt skolpersonalen återkommer även som en trygghet för barnen. Andra professionella som socialtjänsten har barnen bristfällig kontakt med och de känner inte heller något förtroende för den gruppen.  Många av barnen upplever en ambivalens till de missbrukande föräldrarna där de önskar en närhet samtidigt som de vill ha ett avstånd för att skydda sig själva. Missbruket får stora konsekvenser för barnet och kan se olika ut. Föräldrafiering är vanligt förekommande bland dessa barn. Barnen kan även utveckla destruktiva beteenden som följd av föräldrarnas missbruk. En önskan är att föräldrarnas missbruk avslöjas. Barnen efterfrågar insatser som är formade utifrån deras behov men även att insatserna utgår från familjen som helhet. Hur barnen påverkas kan vara väldigt individuellt men genomgående i vår analys är att alla barn påverkas negativt av föräldrarnas missbruk.

Ungdomar som har ett avvikande beteende har uppmärksammats alltmer på senare tid. Det finns ett stort omfång av forskning att tillgå som har identifierat olika riskfaktorer under uppväxten som påverkar att ungdomar utvecklas ogynnsam. Denna studie grundar sig i Bourdieus teori om socialt-, kulturellt -, ekonomiskt-, och symboliskt kapital och habitus. Studien har som syfte att undersöka ungdomars berättelser om problematiska uppväxtförhållanden och hur kapital formar ungdomars habitusoch påverkar deras livsstilsval. Resultatet bygger på en tematisk analys av 56 berättelser skrivna av ungdomar och har identifierat tre teman. Det första temat Problematiska uppväxtförhållanden behandlar hemförhållanden och vänners betydelse. Det andra temat En annan syn på världen består av attityder och normer som ungdomarna tar till sig i olika sammanhang. Slutligen är det tredje temat Vi gör allt för pengar och behandlar socioekonomisk utsatthet i hemmet samt införskaffandet av materiella tillgångar. Resultatet indikerar att kapital hos ungdomar har påverkan på deras utformande av habitus och att ungdomarnas habitus följer med och reproduceras oavsett vilket socialt sammanhang de befinner sig i. Familj och vänner har i studiens påvisats vara av särskild betydelse för huruvida ungdomarna utvecklar ett avvikande beteende. Genom att förstå ungdomars berättelser utifrån kapital och habitus bidrar denna studie med ett alternativt sätt att förhålla sig till riskfaktorer under uppväxten. Till följd av att tillämpa Bourdieus teori identifierade studien även att det fortfarande finns strukturerade ojämlikheter i samhället som reproduceras genom ungdomars handlingar. / In the last few years, a lot of attention has been paid to adolescents with deviant behaviour. Various risk factors during child- and early adulthood is one of the most widely studied constructs for identifying reasons of what might affect adolescents to develop a deviant behaviour. The foundation of this thesis is based on Bourdieu's theory of capitaland habitus and the purpose is to examine adolescents’ stories about dysfunctional conditions in child- and early adulthood to understand how capital creates habitus. In addition, this thesis aims to explore if adolescents’ habitus influences their lifestyle opportunities. The data obtained was conducted by 56 stories written by adolescents and the result is based on a thematic analysis and has identified three themes. The first theme, Dysfunctional conditions in child- and early adulthood, dealswith family situation and the importance of friends. The second theme, A different perspective of the world, consists of attitudes and norms adolescents embraces in different social contexts. Finally, the third theme, We do everything for money, deals with socioeconomic vulnerability in the home as well as the acquisition of material assets. This thesis indicates that the capital of adolescents influences their development of habitus and enlighten the fact that it seems like habitus follows and reproduces regardless of the social context in which the adolescents find themselves. Apart from this result, it was further noted that family and friends has shown to be of considerable importance for whether adolescents develop deviant behaviour or not. These findings suggest an alternative way of relating to risk factors during adolescence by applying Bourdieu’s theory of capitaland habitus.  Aside from this, the result also demonstrates that there are still structured inequalities in society which reproduces through the actions of adolescents.

Children and adolescents that reappear for investigation in the Child Protective Services (CPS) can be interpreted as an issue for the social services ambitions to provide service for potential families in need of assistance. This study was based on information gathered from social workers investigating the situation for 882 children during two months, in two municipalities in Sweden. The aim of the study was to investigate the relationship between adverse childhood experiences and being the subject of more than one previous investigation at the CPS. The study provides an estimate of the likelihood of  being the subject of more than one previous investigation. Results show that certain adversities concerning the child and in the family situation increased the odds of having been exposed to several investigations. Findings from the study also show that the risk of being investigated several times increases incrementally with accumulated adverse childhood experiences.

Missbruk av narkotika är idag ett växande samhällsproblem och människor med diagnosen ADHD verkar enligt forskning vara en särskild riskgrupp. Syftet för denna studie var att samla in tidigare  forskning på området för att redogöra för på vilka sätt användning och missbruk av narkotikaklassade substanser verkar korrelera med ADHD. Detta för att öka förståelsen och medvetenheten hos socialarbetare och andra professioner som jobbar inom missbruksvården. Genom en innehållsanalys som studiens resultat baseras på och genom en kombination av teoretiska perspektiv i form av radikal teori, psykodynamisk teori samt systemteori framkom olika fakta och perspektiv. Bland annat indikerar resultatet att en måttlig ökning av risk att börja missbruka narkotika verkar finnas hos personer med ADHD men att det finns skäl att utgå utifrån ett omfattande helhetsperspektiv. Både psykologiska faktorer som ofta grundas i barndomen samt sociala och miljömässiga aspekter verkar vara av betydelse. Skolan verkar ha en viss betydelse redan från grundskolan och ända upp på universitetsnivå. Dessutom verkar en kombination av flera diagnoser eller beteendestörningar utöver ADHD-diagnosen tendera att öka risken för missbruk hos en del individer. Insatser av preventiv typ verkar vara en fråga för framtiden så som att lättare kunna upptäcka människor som på olika sätt är i riskzonen. Mer forskning på området verkar behövas. / <p>2019-09-23</p>