Magisteruppsats i musikpedagogik

Sammanfattning Informellt ledarskap och hierarkibildning i grupper Syftet med denna uppsats är i huvudsak att studera hur man som formell ledare påverkar hierarkibildning och styrkan i det informella ledarskapet. Ett andra syfte har också varit att undersöka huruvida den interaktiva forskningsdesignen är tillämplig i en magisteruppsats. Den metod jag har använt är strukturerade och ostrukturerade observationer som jag har reflekterat över tillsammans med en praktiker. Detta har skapat lärprocesser hos oss båda och har genererat kunskap. De resultat jag har kommit fram till är att relationen mellan den formella ledaren och varje enskild gruppmedlem är viktig. Den relationen förhindrar hierarkibildning och avlastar den känslomässiga stress som kan föregå hierarkibildning, genom bland annat konfliktlösning. Relationen med ”mellanlagret” i gruppen är också viktig för att skapa de värdefulla relationerna i gruppen som kan vara till grund för att stärka både de svaga och de starka.  Den formella ledaren påverkar gruppen genom dennes förväntningar på den. Kanske är det viktigare att alla når kunskapsmålen än att sänka hierarkibildningen, om den sistnämnda inte är något problem. Valet är av vikt och här har jag förtydligat just detta, att det finns ett val och att man som ledare väljer. Resultatet när det gäller min forskningsdesign är att studien blir väldigt djup och praktiknära. Den korta tiden bidrog till att ledarens eventuella förändring inte hann märkas och att det är svårt att skapa bredd på studien. Därför rekommenderar jag metoden till längre studier. Men jag finner ändå att tillvägagångssättet skapar en bra kunskap och djupet innebär att man når längre än man skulle ha gjort i sin egen tolkning. Därför är den lämpligare i större studier. Nyttan med denna studie är att påvisa ledarens roll för gruppen. Med denna kunskap kommer man att kunna hjälpa grupper som har hög hierarkibildning och informella ledare som har en osund påverkan på gruppen. / Abstract Informal leadership and hierarchy formation in groups The purpose of this paper is mainly to study how a formal leader affects hierarchy formation and strength of the informal leadership. A second aim was also to examine whether the interactive research design is applicable to a master's thesis. The method I've used is the structured and unstructured observations which I have reflected upon with a practitioner. This has created a learning process for us both and has generated knowledge.The results I've come up with is that the relationship between the formal leader and each team member is important. The relationship prevents hierarchy formation and relieve the emotional stress that may precede hierarchy formation, by including conflict resolution. The relationship with the "middle layer" of the group is also important in creating the valuable relationships in the group that can be the basis for strengthening both the weak and the strong. The formal leader affects group through their expectations of it. Perhaps it is more important to reach all learning objectives than reducing hierarchy formation, if the latter is not a problem. The choice is important, and here I have clarified exactly this, that there is a choice and that as a leader chooses.The result in terms of my research design is that the study will be very deep and practical nature. The short time contributed to the leader of any change could not be labeled and that it is difficult to create width on the study. Therefore, I recommend the method to further studies. But I find, however, that approach creates a good knowledge and depth means that it reaches further than they would have done in their own interpretation. Therefore, it is more appropriate in larger studies.The benefit of this study is to demonstrate the role of the leader of the group. Having this knowledge will be able to help groups that have high hierarchy formation and informal leaders who have an unhealthy influence on the group.

Ämnet för denna uppsats är mottagandet av reformationen i Småland 1542-1543 med utgångspunkt i Dackefejden. Mitt syfte är att jag skall utröna hur reformationen bemöttes i Småland med Dackefejden som exempel. Jag skall resonera och undersöka hur präster och bönder reagerade på reformationen. Min teori är att reformationen togs emot på ett negativt sätt. Huvudskälet var att bönderna och prästerskapet var missnöjda med att de blivit påtvingade den reformatoriska läran, samt att den svenska centralmakten hade kringskurit deras inkomstmöjligheter. Min metod är en historisk studiemetod. Min metod går ut på att jag tolkar källor utifrån mina frågeställningar och brukar den allmänna kunskapen som finns i källorna. Mitt perspektiv är det religiösa. Resultatet av mitt arbete är att reformationen togs emot på ett negativt sätt av bönderna och de katolska prästerna.

Uppsatsen är en systematisk litteraturstudie. Litteraturstudien har genomförts utifrån forskning på elever med svenska som andraspråk. Mina forskningsfrågor är: Vilka svårigheter och möjligheter finns det för elever med svenska som andraspråk i den svenska skolan? Vilken typ av undervisning är mest framgångsrik och hur kan lärare lyckas med sin undervisning Syftet med analysen är att söka ett svar på just dessa frågor. Uppsatsen är en systematisk litteraturstudie där material har sökts i databaser. Utvalt material har sedan granskats och jag har valt ut relevant forskning för min studie. Analysen visar att elever med svenska som andraspråk ofta har svårigheter i skolan. Detta kan man se utifrån både forskning och kunskapsmätningar. Eleverna har svårigheter med språket men också attityder i samhället har en stark påverkan på eleverna och deras identiteter. Lärare har en viktig roll för många av dessa elever då relationen mellan lärare och elever är viktig och ofta har en avgörande betydelse för hur eleverna lyckas i sitt skolarbete.

Den här uppsatsen utgår från frågeställningar vilka tillsammans skapar en bild om hur journalisters relation till polisen ser ut. Frågorna pendlar mellan hur journalister utför kontakten med polisen till hur innehållet i artiklar ser ut och syftar till att skapa en förståelse av relationen mellan aktörerna. Uppsatsen är en fallstudie som utgår från en kvantitativ innehållsanalys, samt intervjuer med journalister. Fallet som valts är Nacka kommun och därför analyseras artiklar från tidningarna Nacka Värmdö posten och Mitt i Nacka, vilka är ortens lokaltidningar. Ämnet i uppsatsen är relativt outforskat, trots det finns det en teori som föreslås av Göran Palm till att användas för att analysera relationen mellan journalister och dess källor. Teorin kallas för det kritiska perspektivet. Uppsatsen utgår också från andra teorier om maktförhållanden samt journalisters relationer till sina källor. Den kvantitativa delen kommer fram till att de flesta artiklarna som publicerats om brott i Nacka är; notiser, okritiska, informerande, neutrala, utan synliga källor och utan kritiskt innehåll. Intervjuerna som gjorts visar att det i stor utsträckning är journalisterna som kontaktar polisen. Resultatet tyder på att polisen i Nacka kommun har mycket makt i medierna. Det gäller i de flesta fallen men teorierna som uppsatsen utgår från används för att bedöma vilken grad av övertag polisen har. Övertaget verkar finnas i en oroväckande hög grad i Nacka kommun, då tidningarna oftast okritiskt använder polisen som källa och sällan använder ett kritiskt öga kontrollerar polisens arbete.

Syftet med vår studie var att utifrån ett maktperspektiv undersöka när och hur barnen har möjlighet att påverka mellanrumstiden i förskolans vardag. Barns möjlighet till delaktighet och inflytande diskuteras mycket i förskolan men då oftast i samband med den planerade verksamheten. Vi ville undersöka om begreppen diskuteras och synliggörs i samband med tiden mellan de planerade aktiviteterna och rutinsituationer. Vi har valt att kalla denna tid för mellanrumstid i vår studie. Vi ville också undersöka om vi kunde få syn på hur vuxnas användning av makt påverkar barnens möjlighet att få inflytande över denna tid. För att kunna undersöka detta genomförde vi en kvalitativ studie där vi intervjuade sex pedagoger på en förskola.Resultatet av vår studie visade att begreppen delaktighet och inflytande vanligtvis inte diskuterades i förhållande till mellanrumstiden. Eftersom denna tid ofta benämns som ”fri lek” så föranleds pedagogerna att tro att det är just under denna tid barnen har störst möjlighet till delaktighet och inflytande. Resultatet visade också att pedagogerna ansåg att det finns yttre omständigheter som leder till att de inte kan ge barnen det inflytande som de önskar. Dessa omständigheter visade sig i vår studie kunna utgöra en grund för att pedagogerna omedvetet eller medvetet styrde barnen i önskvärd riktning. Sammanfattningsvis kom vi fram till att pedagogers förhållningssätt gentemot barnen och deras medvetenhet kring olika maktförhållanden i förskolan är en förutsättning för att kunna ge barnen inflytande under mellanrumstiden.

Den här uppsatsen har ämnat undersöka patriarkala strukturer i den sociala relationen mellan baron Gerard de Geer och arbetarna på Lesjöfors bruk genom att undersöka Barons maskulinitet som det uttrycks i hans böcker, och minnet av honom såsom det framstår i intervjuer. Intervjuerna producerade information om Barons egenskaper som inte framgick i hans böcker men bekräftade också att han efterliknade stora delar av sin syn på maskulinitet, exempelvis flit, generositet, trofasthet och sinne för humor. Den allmänna bilden av honom som chef är en mycket positiv och välvillig sådan, fastän flera patriarkala rester i hans yrkesroll framkom i intervjuerna, som exempelvis strategier i form av gåvor och personlig närvaro till arbetarna, samt en stor inblandning i samhället utanför bruket grundad i mer eller mindre ekonomiska tankar, varav det typiska exemplet torde vara bandyn — och fastän minnet från Husebyaffären ännu sitter som en törn i Lesjöforsarens rosiga minne.

<p>Denna studie presenterar ett platsideologiskt exempel ur Finspångs kommuns landsbygd. Byaråden i Igelfors, Rejmyre och Lämmetorp har utgjort grunden i studiens ideologikritiska analys och bidragit med en tydlig uppfattning om just det platsideologiska innehållet. Studien har påvisat att den ideologiska kraften på platsen bestämts av bygdens hotbild. Ju större hotbilden varit, ju mer ansvar har byarådet påtagit sig för bygdens framtida utveckling. Kommunens flertydiga inställning till byaråden har dock resulterat i otydlighet beträffande byarådens möjliga verksamhetsområden. Den kommunpolitiska inställningen har visat ett kollektivistiskt samhällscentrerat perspektiv som utgått från kommunens helhet. I detta perspektiv har landsbygden fått göra avkall på tillgång till service till förmån för de större eller mer centrala områdena. Landsbygdsprogrammet och landsbygdssamordnaren har istället visat på en mer individualistisk inställning till byaråden som istället velat öppna upp möjligheterna för byaråden att själva lösa problemen i bygderna. Att det senare alternativet är det som föredragits i det område med mest påtaglig hotbild framgick efter en granskning av valresultaten 2006. Möjligheterna till större ansvar i bygderna har dock inte inneburit någon större förankring demokratiskt. Rösträtten har endast varit förbehållen medlemmarna i byaråden. Eftersom verksamheten mestadels utspelat sig genom styrelsemötena har emellertid också byarådens övriga medlemmars möjligheter att delta varit begränsade.</p>

Denna undersökning syftar till att med en kvalitativ receptionsanalys svara på frågan hur de anställda på Banken X tolkar en intern reklamfilm på ett dominant, förhandlande eller oppositionellt vis. Ytterligare en frågeställning om huruvida de anställdas uppfattning av begreppet ambition, som är centralt i den interna kampanjen, korresponderar med det som Banken X vill att den ska förmedla.  Undersökningens metodik är en receptionsstudie som innefattar dominant, förhandlande samt oppositionella tolkningar. Resultatet för dessa tolkningar bygger på nio stycken kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med anställda på ett av bankens lokalkontor. Våra teoretiska utgångspunkter är receptionsanalys, kritisk teori, socialkonstruktionism, interkommunikation samt företagskultur. Teorierna har legat till grund för vår analys samt resultat. Resultaten visar på att olika tolkningar av den interna reklamfilmen har gjorts av de anställda, men att den dominanta tolkningen var den mest framstående. Vidare har vi sett att ambition är ett väldigt brett begrepp som tolkas olika av de anställda vilket gör det svårt att få en helt koherent uppfattning av de över tusen anställda. Vi har kommit fram till att våra valda teorier internkommunikation och företagskultur är starkt sammankopplade på det vis att internkommunikationen på något vis definierar företagets kultur. Undersökningen har även visat på att det som behövs för att nå en ökad förståelse hos de anställda är mer diskussion och information kring vad begreppet ambition står för i företagets kontext samt vad man vill förmedla både internt och externt till kunderna.

This essay deals with sexual power abuse in J.M Coetzee’s Disgrace. The essay focuses on the two characters David and Petrus and their way of acting. The question asked is simply: how do these two men use women to gain their power? And how do they deal with women? The result can be summarized in the following way: at the beginning the male characters tear women apart till they become totally insecure and thus they can control them completely. Petrus remains this way but as time goes by, David’s thoughts of women gradually changes. The essay also focuses on how David and Petrus shift in power. David, who started out as strong, becomes weak, and Petrus develops in the opposite direction and I am going to argue that this is a result of their relations to women. The essay uses a gender perspective and it can be considered a guide to the sexual abuse in Disgrace.