No description available.

No description available.

<p>Denna studie presenterar ett platsideologiskt exempel ur Finspångs kommuns landsbygd. Byaråden i Igelfors, Rejmyre och Lämmetorp har utgjort grunden i studiens ideologikritiska analys och bidragit med en tydlig uppfattning om just det platsideologiska innehållet. Studien har påvisat att den ideologiska kraften på platsen bestämts av bygdens hotbild. Ju större hotbilden varit, ju mer ansvar har byarådet påtagit sig för bygdens framtida utveckling. Kommunens flertydiga inställning till byaråden har dock resulterat i otydlighet beträffande byarådens möjliga verksamhetsområden. Den kommunpolitiska inställningen har visat ett kollektivistiskt samhällscentrerat perspektiv som utgått från kommunens helhet. I detta perspektiv har landsbygden fått göra avkall på tillgång till service till förmån för de större eller mer centrala områdena. Landsbygdsprogrammet och landsbygdssamordnaren har istället visat på en mer individualistisk inställning till byaråden som istället velat öppna upp möjligheterna för byaråden att själva lösa problemen i bygderna. Att det senare alternativet är det som föredragits i det område med mest påtaglig hotbild framgick efter en granskning av valresultaten 2006. Möjligheterna till större ansvar i bygderna har dock inte inneburit någon större förankring demokratiskt. Rösträtten har endast varit förbehållen medlemmarna i byaråden. Eftersom verksamheten mestadels utspelat sig genom styrelsemötena har emellertid också byarådens övriga medlemmars möjligheter att delta varit begränsade.</p>

Denna studie presenterar ett platsideologiskt exempel ur Finspångs kommuns landsbygd. Byaråden i Igelfors, Rejmyre och Lämmetorp har utgjort grunden i studiens ideologikritiska analys och bidragit med en tydlig uppfattning om just det platsideologiska innehållet. Studien har påvisat att den ideologiska kraften på platsen bestämts av bygdens hotbild. Ju större hotbilden varit, ju mer ansvar har byarådet påtagit sig för bygdens framtida utveckling. Kommunens flertydiga inställning till byaråden har dock resulterat i otydlighet beträffande byarådens möjliga verksamhetsområden. Den kommunpolitiska inställningen har visat ett kollektivistiskt samhällscentrerat perspektiv som utgått från kommunens helhet. I detta perspektiv har landsbygden fått göra avkall på tillgång till service till förmån för de större eller mer centrala områdena. Landsbygdsprogrammet och landsbygdssamordnaren har istället visat på en mer individualistisk inställning till byaråden som istället velat öppna upp möjligheterna för byaråden att själva lösa problemen i bygderna. Att det senare alternativet är det som föredragits i det område med mest påtaglig hotbild framgick efter en granskning av valresultaten 2006. Möjligheterna till större ansvar i bygderna har dock inte inneburit någon större förankring demokratiskt. Rösträtten har endast varit förbehållen medlemmarna i byaråden. Eftersom verksamheten mestadels utspelat sig genom styrelsemötena har emellertid också byarådens övriga medlemmars möjligheter att delta varit begränsade.

In recent years, the number of local referendums in Sweden has increased. Referendumsallow citizens to influence specific political issues directly, and the instrument is advisory todecision-makers. At the same time, referendums have become a complex issue in manySwedish municipalities. They pose a fundamental challenge to local democracy - to deal withtwo legitimate popular wills representing two different ideals of democracy. However, there is little empirical evidence on how municipal politicians deal with thischallenge in local decision-making. This study aims to examine how we can understand therole of referendums in this context. In order to do so, the study focuses on referendums in thefield of infrastructure in two municipalities, the sale of the municipally-owned energycompany Öresundskraft in Helsingborg and decommissioning of Västerås airport in Västerås.Empirical evidence was compiled from mainly public documents in order to perform aqualitative content analysis; interviews were also conducted with a total of ten municipalpoliticians to reinforce the findings of the processes. The study utilizes a general frameworkwith theoretical ideas on governance, policy analysis and direct democracy to deepen ourunderstanding of these processes. The results of the study show that in both cases, the respective referendum has been given adecisive role. The municipal politicians seem to have chosen to stop the politicalproposal/decision after the referendum's result based on turnout and the clear result that thecitizens did not want to sell/decommission. Furthermore, the results also illustrate that allmunicipal politicians, in general, think it is important to involve citizens but in differentways. Some politicians had a more positive view of the instrument and some much less so inthe two cases. They underline that a referendum may be more or less appropriate in certainissues or circumstances. At the same time, the majority maintain the idea of referendums as acomplement to representative democracy. The study also shows how different interests fromdifferent societal actors can come into play in a referendum on infrastructure that does notonly relate to the local and municipal sphere. The study was delimited to referendums oninfrastructure in two large municipalities; therefore, it cannot bridge the much-neededresearch gaps that further research can address.

The representative democracy has become weakened during the last decades. At the same time the United Nations declared at the Rio de Janeiro meeting in 1992 that environmental problems can best be solved by involvement of all concerned citizens in decision-making. The main purpose of this study has been to examine if citizens panels is a possible way to involve citizens in environmental decision-making and what the outcomes can be. Furthermore the study has investigated what the participation has contributed to environmental politics and how representative the results have been. This has been carried out by investigating the Piteåpanel in the municipality of Piteå by conducting interviews. The result of the study shows that the involvement of the citizens in the decision-making influenced the environmental politics of the municipality. The most striking result is that involving the citizens in the process of forming a climate and energy plan made the final plan more explicit and ambitious. However regarding the representativity the decisions can’t be considered fully representative from a political equality point of view. Despite this the decisions that have been made can be regarded as more legitimate because the citizens have been a part of the decision-making. The study argues in a careful way that increased participation in environmental decision-making in the form of citizens panels can be one of several approaches to both overcome the problems with the representative democracy and solve the environmental problems. / Den representativa demokratin har under de senaste årtiondena blivit försvagad. Detta samtidigt som FN vid Rio de Janeiro mötet 1992 deklarerade att miljöproblemen bäst kan lösas med att involvera alla berörda medborgare i beslutsfattandet. Syftet med denna undersökning har i huvudsak varit att se närmare på om medborgarpaneler kan vara ett sätt att involvera medborgarna i miljöfrågor och vilken effekt det kan få. Vidare har studien också undersökt vilken inverkan deltagandet fått på miljöpolitiken och hur representativt resultatet varit. Detta har skett genom att undersöka Piteåpanelen i Piteå kommun med genomförandet av intervjuer. Studiens resultat visar att involverandet av medborgarna i beslutsfattandet har påverkat kommunens miljöpolitik. Framförallt visar det sig att i arbetet med att ta fram en klimat och energiplan bidrog deltagandet till att den slutgiltiga planen blev mer tydlig och ambitiös. Gällande representativiteten visar det sig dock att resultaten ifrån panelen inte kan anses fullt representativa utifrån aspekten politisk jämlikhet. Trots detta har dock besluten som fattats fått en större legitimitet på grund av att medborgarna fått vara med i beslutsprocessen. Studien ställer sig försiktigt positiv till att ett ökat deltagande i miljöfrågor i form av medborgar-paneler kan vara ett av flera tillvägagångssätt i att både överbrygga problemen med den representativa demokratin samt lösa de miljöproblem som finns.