Avsikten med uppsatsen är att studera och analysera hur planerare ser på sin egen roll som planerare i relationen till medborgarna. Relationen mellan planerare och medborgare innebär i det här fallet formaliserade medborgardialoger, till exempel samråd eller informationsmöten i offentliga stadsrum, till exempel torg. Bakgrunden till uppsatsen är att forskningen visar att planerarna är osäkra till hur de ska använda sig av medborgardialoger, och om medborgardeltagandet ska vara en del av beslutsfattandet. I ingen annan fråga är det så stor skillnad mellan principer och praxis. Plan- och bygglagen har fastställt att medborgarinflytande är en del av planprocessen. Forskningen visar dock att planerarna är osäkra på hur de ska förhålla sig till medborgardeltagandet i stadsplaneringen. För att studera hur planerarna ser på sin roll som planerare har resultatet satts i relation till olika demokrati-modeller samt rationell- och kommunikativ planering. En kvalitativ studie har gjorts för att undersöka hur planerarna ser på sin roll som planerare i relationen till medborgarna. Studien är baserad på en tvärsnittsdesign. Valet av forskningsdesign beror på att avsikten med studien har varit att undersöka planerarens syn på sin roll som planerare. Därefter är studien genomförd genom semistrukturerade intervjuer. Empirin har analyserats med hjälp av metoden kvalitativ innehållsanalys.  Uppsatsens resultat visar att planerarna är osäkra på hur de ska arbeta med medborgardeltagandet. I vissa fall visar resultatet att planerarna ska lyssna på medborgarnas yttranden men resultatet visar att planerarna väljer att bortse från detta i stadsplaneringen. Det är svårt att säga om planerarna ser sig som rationella eller kommunikativa i sin roll som planerare. Samtidigt går det se att rationell planering är dominerade i svensk stadsplaneringen.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Vi har inspirerats av en föreläsning av Jennifer Gibson från University of Toronto. I denna presenterades hur man förankrat beslut kring prioriteringar hos medborgarna, och hur man därigenom undvikit kraftiga negativa reaktioner. Det etiska ramverket byggde på den deliberativa demokratiteorin. Erfarenheterna av processen visade att det fanns möjlighet att få acceptans och legitimitet bland medbor-garna för svåra prioriteringar, så kallade wicked-issues.</p><p>Syftet med uppsatsen var att ta reda på om och hur deliberativa metoder är ett sätt att hantera wicked-issues. Den övergripande frågeställningen är: Vilka kännetecken bör en medborgardialog ha för att vara framgångsrik? För att få svar på frågeställningarna undersöktes följande fall som vi valt ut som star cases: Barcelona, Lewisham, Toronto, Norrbottens läns landsting och Landstinget i Östergötland. Vi beskriver även andra praktiska exempel som får utgöra ytterligare erfarenhetsbas i studien.</p><p>I arbetet med att identifiera viktiga framgångsfaktorer har vi använt oss av fem forskare inom deliberativ demokratiteori; Habermas, Räftegård, Fishkin, Dryzek och Dahl. Med utgångspunkt i deras teorier har vi tagit fram en analysmodell som innehåller fyra huvudområden; kontext, arrangemang, dialog och effektivitet. Dessa fyra områden innehåller i sin tur ett antal egenskaper. Analysmodellen har använts i en jämförande analys av de valda casen.</p><p>Vårt resultat visar att nödvändiga kännetecken för att medborgardialogen ska vara framgångsrik är:</p><p>• Syftet är att samla synpunkter och att diskutera.</p><p>• Wicked-issues finns i kontexten.</p><p>• Besluten fattas i ordinarie beslutsinstans</p><p>• Medborgardialogen genomförs som öppna offentliga möten, dialoger till riktade grupper och dialog via informationsteknologi</p><p>• Öppet för alla och till berörda av frågeställningen</p><p>• Tidigt genomförd i processen</p><p>• Systematiken är delvis utvecklad</p><p>• Underlag för beslut om prioriteringar</p><p>• Dialogen är öppen, jämlik, ansvarig och dialogisk</p><p>• Dialogen är delvis kunskaps- och erfarenhetsbaserad</p><p>Inte nödvändiga kännetecken är:</p><p>• Lagstiftning</p><p>• Parallell intern dialog i organisationen</p> / <p>ABSTRACT</p><p>This study has been inspired by a lecture given by Jennifer Gibson from University of Toronto. She described how the health care providers had been able to avoid black headlines by public engagement in priority setting. They had used an ethical framework based on the theory of deliberative democracy. Experiences from Toronto gave us a hint of a way to achieve acceptance and legitimacy even for tough decisions concerning priority setting and other wicked-issues.</p><p>The aim of the study is to find out if and how deliberative methods are a way to deal with wicked-issues. Our main purpose is to point out the qualities of a successful deliberation. In order to get the answer to our scientific questions we examined star cases from Barcelona, Lewisham, Toronto, the County Council of Norrbotten and the County Council of Östergötland. The study also includes ex-periences from public consultations elsewhere.</p><p>We have studied theories of the scientists Habermas, Räftegård, Fishkin, Dryzek and Dahl in order to identify the key elements of the theory of deliberative democracy. We have chosen four main compo-nents from these theories and put them together in a model that describes the process of public consul-tations. This model has been used to analyze and compare the cases. The four components for delibera-tion are context, arrangements, dialogue and effectiveness.</p><p>Our results show that necessary variables to make a successful dialogue are:</p><p>• The purpose is to listen and discuss.</p><p>• Wicked-issues is a component in the context.</p><p>• Decisions are taken in ordinary forums</p><p>• Citizen consultation through open public meetings, dialogues with stakeholders and using information technology</p><p>• Open for everybody and for those who are concerned by the issues</p><p>• Early in the process</p><p>• Partly developed systemathic structure</p><p>• Decisions of priority settings</p><p>• An open, equal, responsible dialogue</p><p>• The dialogue is partly evidencebased</p><p>Not necessary variables are:</p><p>• Legislation</p><p>A parallel dialogue within the organisation</p>

No description available.

Studiens syfte är att undersöka vilken betydelse planerare upplever att deras arbete med medborgardialoger har för svensk stadsutveckling. Metod för datainsamling är kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med aktiva planerare på nationell, lokal och stadsdelsnivå. Intervjuerna kompletteras med en litteraturstudie av medborgardialoger. Det samlade empiriska materialet analyseras med hjälp av Purdys (2012) utvärderingsmodell för samverkansprocesser i offentlig förvaltning som bygger på de tre begreppen formell auktoritet, diskursiv legitimitet och resurstillgång vilken även kompletterats med Foresters (1989) teori om planeringsprocessernas beroende av dess innehåll och kontext. Studien visar att arbetet med medborgardialoger i Sverige idag upplevs ha en betydelse för både den fysiska planeringen och för andra för staden viktiga värden som den sociala sammanhållningen. Studien visar också på behov av ytterligare systematiska studier liksom utvärderingar av användingen av medborgardialoger i Sveriges kommunala planering.

During recent years there has been an increased demand for public deliberation in planning processes in Sweden. This is due to ideals of communicative planning. In reality the citizen participation is low and new methods for dialogue are requested. The aim of this study is to examine possibilities and challenges with digital public deliberations, from a democratic point of view. More specifically this meant defining the work with civil dialogue today, conditions for digital dialogue and requirements for a tool for digital dialogue. In addition possible effects on the democratic aspects of civil dialogue were identified. This was done by a literature study in combination with six interviews with persons working with civil dialogue. The empirical data were compiled through a thematic analysis. Possibilities and challenges with digital civil dialogue were found in general tendencies in the society as well as in details with the work today. Overall the conclusion is that there are favorable circumstances for digital dialogues as a complement to the traditional methods. It may lead to more democratic dialogues through increased accessibility and accordingly representativeness. On the other hand it may hold a risk for digital exclusion and there are qualities with face-to-face meetings that are considered difficult to replace with digital methods. However these challenges could diminish in the years to come, in step with the digitalization of the society.

No description available.

<p>Medborgarna i en kommun spelar en viktig roll för hur den kommunala politiken skall se ut. Det finns många sätt att se på vad ett medborgarskap är för något och vilka skyldigheter och rättigheter man skall ha samt hur man som medborgare skall kunna utöva inflytande. </p><p>Ambitionen med arbetet har varit att studera och beskriva medborgarutskottens uppgång och fall i Helsingborgs stad. Detta görs genom teoretiska utgångspunkterna politisk kommunikation och olika syner på medborgarskap och demokrati. Dessa använder jag för att få svar på hur man ser på medborgarna och demokrati och för att kunna förklara den politiska processen som skett under medborgarutskottens existens samt ge svar på mina frågeställningar. Materialet i uppsatsen är främst hämtat genom intervjuer med politiker från socialdemokraterna, moderaterna och folkpartiet i Helsingborgs stad samt tre handläggare från medborgarutskotten och är grunden till mitt empiriska material. Intervjuerna har sedan kompletterats av andra sekundära källor så som Helsingborgs stads hemsida och forskare som Stig Montin.</p><p>Resultatet i min uppsats visar att medborgarutskotten hela tiden varit en omstridd fråga då socialdemokraterna valde att införa dem och de borgerliga att lägga ned dem. Motiven att lägga ned medborgarutskotten var att det var för dyrt och det var en onödig kanal för att nå politikerna enligt de borgerliga. Handläggarna och socialdemokraterna tror snarare att det var ideologiska skillnader varför man lade ner dem. I nuläget har man inte upprättat andra fasta kanaler för medborgardialog. Studien visar även på att det finns stora brister i kommunikationen när man skall föra information från medborgarutskotten till nämnder och styrelser.</p>

<p>This report is a case study of “citizen forums” in the municipality of Uppsala. These forums are arranged to make people participate more in local politics. The aim of this study is to find out if the opinions and the wishes coming from the citizens are later involved in the planning process etc made by the authorities. The aim is also to explain why or why not the opinions from the citizens are of any importance.</p><p>My empirical data come from interviews that I have made with seven different respondents, both politicians and civil servants. More specifically I study three different forums and all the seven respondents have been present on at least one of these forums. As a theoretical ground I use different explanations for and against the importance of the citizen’s opinions. These theoretical explanations are constructed out of different theories.</p><p>The study shows that the importance of the citizen’s opinions may vary. Sometimes the authorities listen to the opinions, sometimes the do not. The main explanation why they don’t listen is political and economical factors. The wishes from the citizens are too expensive. The main explanations why the municipal do listen are mostly a mix of two different explanations. The authorities feel insecure about the preferences of the citizens. It also seems like many opinions from the citizens are rather clever and may help the authorities to make the municipal activities run better.</p>

Medborgarna i en kommun spelar en viktig roll för hur den kommunala politiken skall se ut. Det finns många sätt att se på vad ett medborgarskap är för något och vilka skyldigheter och rättigheter man skall ha samt hur man som medborgare skall kunna utöva inflytande. Ambitionen med arbetet har varit att studera och beskriva medborgarutskottens uppgång och fall i Helsingborgs stad. Detta görs genom teoretiska utgångspunkterna politisk kommunikation och olika syner på medborgarskap och demokrati. Dessa använder jag för att få svar på hur man ser på medborgarna och demokrati och för att kunna förklara den politiska processen som skett under medborgarutskottens existens samt ge svar på mina frågeställningar. Materialet i uppsatsen är främst hämtat genom intervjuer med politiker från socialdemokraterna, moderaterna och folkpartiet i Helsingborgs stad samt tre handläggare från medborgarutskotten och är grunden till mitt empiriska material. Intervjuerna har sedan kompletterats av andra sekundära källor så som Helsingborgs stads hemsida och forskare som Stig Montin. Resultatet i min uppsats visar att medborgarutskotten hela tiden varit en omstridd fråga då socialdemokraterna valde att införa dem och de borgerliga att lägga ned dem. Motiven att lägga ned medborgarutskotten var att det var för dyrt och det var en onödig kanal för att nå politikerna enligt de borgerliga. Handläggarna och socialdemokraterna tror snarare att det var ideologiska skillnader varför man lade ner dem. I nuläget har man inte upprättat andra fasta kanaler för medborgardialog. Studien visar även på att det finns stora brister i kommunikationen när man skall föra information från medborgarutskotten till nämnder och styrelser.

Frågeställning: Vilken roll intar de sociala medierna i kommuners kommunikationsarbete? Bakgrund: De senaste åren har allt fler kommuner börjat använda sig av sociala medier. Detta ställer stora krav på kommunerna, att anpassa kommunikationen efter medborgarna och efter de nya medierna. Frågan är vilken funktion och roll de sociala medierna får i kommunernas kommunikationsarbete. Syfte: Att tillföra kunskaper om hur man kan förstå sociala medier  som mötesplats mellan kommuner och medborgare. Meningen med studien är att tillföra kunskaper såväl om syftena bakom närvaron som hur det fungerar i praktiken. Metod: Kvalititativa forskningsintervjuer med kommunikationsexperter på tre svenska kommuner och kvantitativ innehållsanalys av kommunernas Facebooksidor. Slutsats: Sociala medier används oftast för att föra ut information och i liten utsträckning för att interagera. Då interaktion uppstår är det sällan ömsesidigt, medborgarna vill inte prata om samma saker som kommunen. Resultatet tyder samtidigt på att närvaron på sociala medier kan stärka kommunens legitimitet. Vad som förhindrar utvecklingen mot en utökad dialog  är resurser, prioriteringar och synen på demokrati och medborgarinflytande.