Studiens syfte är att undersöka vilken betydelse planerare upplever att deras arbete med medborgardialoger har för svensk stadsutveckling. Metod för datainsamling är kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med aktiva planerare på nationell, lokal och stadsdelsnivå. Intervjuerna kompletteras med en litteraturstudie av medborgardialoger. Det samlade empiriska materialet analyseras med hjälp av Purdys (2012) utvärderingsmodell för samverkansprocesser i offentlig förvaltning som bygger på de tre begreppen formell auktoritet, diskursiv legitimitet och resurstillgång vilken även kompletterats med Foresters (1989) teori om planeringsprocessernas beroende av dess innehåll och kontext. Studien visar att arbetet med medborgardialoger i Sverige idag upplevs ha en betydelse för både den fysiska planeringen och för andra för staden viktiga värden som den sociala sammanhållningen. Studien visar också på behov av ytterligare systematiska studier liksom utvärderingar av användingen av medborgardialoger i Sveriges kommunala planering.

Hållbar utveckling är en grundpelare inom ICEHOTEL:s verksamhet och ett uppmärksammat begrepp i samhället. För att kunna driva sin verksamhet behöver ICEHOTEL samverka med sina intressenter. Tidigare forskning uppmärksammar dessa samverkansprocesser och talar även om hur ICEHOTEL:s arbete med hållbar utveckling skapar intresse bland aktörer såsom leverantörer och gäster. Med detta i åtanke är studiens syfte att kartlägga nätverket som ICEHOTEL verkar inom och studera hur samverkansprocesser mellan hotellet och dess intressenter påverkar ICEHOTEL:s förmåga att upprätthålla en hållbar verksamhet. Studien har baserats på material från intervjuer samt en observationsstudie som gjordes på ICEHOTEL i Jukkasjärvi. Intressenterna identifierades till “government”, “customers”, “employees”, “media”, “competitors” och “suppliers”. Undersökningen resulterade också i en förståelse att ICEHOTEL vidtar många åtgärder för att minska sin klimatpåverkan och att alla intressenter påverkar detta arbete på olika sätt genom att både möjliggöra och begränsa hotellets arbete. Vidare har alla intressenter både en ekonomisk och miljömässig påverkan på ICEHOTEL och studien visar att det finns ett samspel mellan dessa två typer av inverkan. Avslutningsvis menar denna studie att ytterligare begrepp för att förklara syftet med samverkansprocesser är nödvändigt då samverkan är ett icke-neutralt begrepp med skiftande betydelse.

Syftet med arbete är att visa vilka hinder och möjligheter för samverkan mellan fritidshemmet och skolan, som klasslärare och lärare i fritidshemmet ger uttryck för samt hur samverkan skulle kunna utvecklas. Studien uppmärksammar framförallt vilka behov lärare i fritidshem och klasslärare uttrycker av samverkan. Studien har även för avsikt att synliggöra hur samverkansprocesser i skolan kan utvecklas samt vilka positiva effekter en fungerande samverkan har för skolverksamheter. I vår studie har vi utifrån en kvalitativ metod valt ett strategiskt urval av respondenter, samt semistrukturerade intervjuer. Tre legitimerade klasslärare och tre legitimerade lärare i fritidshem medverkade. Resultatet visar att båda yrkesgrupperna, lärare i fritidshem och klasslärare, uttrycker ett behov av att ha planeringstid tillsammans för att samverkan ska fungera. Framgångsfaktorerna som nämns i resultatet kan ge en vägledning på hur samverkan kan utvecklas. Lärare i fritidshem uttrycker även ett behov av tydligare styrning och ledning av rektorer på grund av den, som de beskriver det, otydliga läroplanen. Klasslärare menar också att rektorer kan ha en avgörande roll i samverkan. Av klasslärare beskrivs det dessutom att det inte bara finns positiva effekter med samverkan för samtidigt beskrivs samverkansprocesser vara någonting som är för tidskrävande att hinna genomföra. Studiens resultat påvisar brister i samverkan mellan verksamheterna, det i sin tur gör att skolans och fritidshemmets potentiella utvecklingsprocesser stagnerar.

Det övergripande syftet med studien har varit att söka kunskap om hur förskollärare resonerar om begreppet och området ”barn i behov av särskilt stöd” och hur förskollärarna kan skapa möjligheter och förutsättningartillutveckling, lek och lärande för alla barn i förskolans verksamhet. Begreppet ”barn i behov av särskilt stöd är enligt vår uppfattning ett brett område som innefattar många olika aspekter och i examensarbetet används både begreppet och området ”barn i behov av särskilt stöd”, detta för att kunna belysa ”barn i behov av särskilt stöd” ur flera olika vinklar. Resultatet har tolkats utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv vilket innebär att resultatet har analyserats utifrån förskollärarnas kunskap som konstruerats utifrån deras socialt upplevda verklighet. Studien tar sin utgångspunkt i en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta stycken förskollärare. Det insamlade materialet har genom en tematisk innehållsanalys analyserats och tre teman har konstruerats. De teman som utgör resultatdelen är: ”Barn i behov av särskilt stöd”, ”En inkluderande miljö för barn i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet” samt ”Samverkan mellan olika aktörer i förhållande till barn i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet”. Resultatet visar att många olika aspekter ingår i förskollärarnas resonemang gällande barn i behov av särskilt stöd. Förskollärarna uttrycker att andra begrepp än ”barn i behov av särskilt stöd” i större utsträckning används i verksamheten. Resultatet visar även att många olika aktörer samverkar kring barnen och att samverkansprocesser med andra aktörer är av stor betydelse för att kunna utforma en inkluderande miljö där varje barn ges möjlighet till utveckling, lek och lärande.

Syftet med denna studie var att undersöka anhörigkonsulenters erfarenheter av arbetet med anhörigstöd samt upplevelsen av samverkansprocesser med andra aktörer. Studien gjordes med en kvalitativ ansats där empirin samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer med anhörigkonsulenter i olika kommuner i Sverige. Empirin analyserades och sammanställdes genom en tematisk analys. Vidare analyserades resultatet i relation till studiens teoretiska utgångspunkter vilka var det salutogena perspektivet och tillhörande känslan av sammanhang [KASAM] samt strukturella aspekter av samverkan. Resultatet visar att anhörigkonsulenterna upplever anhörigas behov som varierande utifrån deras skilda situationer. Tre övergripande behov uppfattas av anhörigkonsulenterna vilka är ett informationsbehov, behov av nya perspektiv och behov av att sätta sig själv i fokus. Resultatet visar att anhörigkonsulenterna upplever att de arbetar med ett individuellt utformat stöd för att möta anhörigas stödbehov men att arbetet görs inom vissa fastställda ramar. Det finns generellt tre insatser som erbjuds anhöriga vilka är individuella samtal, gruppsamtal och aktiviteter av olika slag. Några kommuner erbjuder även andra insatser vilket tyder på att stödet till anhöriga varierar mellan olika kommuner. Anhörigkonsulenterna upplever samverkan som individberoende men som en stor och viktig del av arbetet, dels för att nå ut till anhöriga, dels för att implementera anhörigperspektivet internt inom kommunerna. / This study seeks to explore caregiver consultants' experiences in providing assistance for relative caregivers and their views of collaboration process with other actors. The study adopted a qualitative approach with empirical data gathered from six semi-structured interviews with caregiver consultants in various municipalities throughout Sweden. The empirical data were analyzed and compiled using thematic analysis. Furthermore, the results were analyzed in relation to the study's theoretical framework, which encompassed the salutogenic perspective and the sense of coherence [SOC], along with structural aspects of collaboration. The study's findings indicate that caregiver consultants perceive the needs of relative caregivers as varied, depending on the specific situations of the caregivers. Three overarching needs were identified by the caregiver consultants: an informational need, a need for new perspectives, and a need to prioritize oneself. The results show that the caregiver consultant works with an individually formed support to meet the family caregiver needs, even if the support is predefined within certain boundaries. Generally, three types of support are offered to family caregivers, namely individual sessions, group sessions, and various activities. Some municipalities also offer additional support, suggesting variations in support for relative caregivers across different regions. Caregiver consultants regard collaboration as individual dependence but a significant and integral part of their work, both for reaching out to relative caregivers and for embedding the caregiver perspective internally within municipalities

Denna studie är en kandidatuppsats i Samhällsbyggnadsteknik vid Högskolan Dalarna. Forskning har visat på att det finns behov av att arbeta tvärsektoriellt för att uppnå en hållbar stadsutveckling. Ett sätt att göra detta är genom dialogprocesser. Denna studie ämnar undersöka vilka effekter dialogprocesser, baserade på SymbioCity Approach, har på kommunal planering efter det att processen genomförts.  Studien har genomförts genom litteraturstudier i ämnet, deltagande observationer under en dialogprocess samt 11 semistrukturerade intervjuer av deltagare från två olika dialogprocesser.  Studien har visat på att dialogprocesser baserade på SymbioCity Approach är ett användbart verktyg för en hållbar stadsutveckling. Processen kan utmynna i resultat som ökad institutionell kapacitet, ökad tvärsektoriell inblick och förståelse samt ökat socialt kapital.   Studien har också visat att viktiga faktorer som kan påverka resultatet av dialogprocessen bland annat är: huruvida man har en lämplig syftesformulering, att rätt resurser medverkar samt att man håller en nivå på dialogen som överensstämmer med dess syfte. Vidare har det framkommit att processen behöver planeras noga för att kunna utmynna i önskat resultat och att olika aktörer kan ha olika förväntningar på och bild av resultaten. / This study is a bachelor thesis in Civil Planning and Construction at Högskolan Dalarna. Studies has shown that there’s a need for a multisectoral working process to achieve a sustainable urban development. One way to do so is through collaborative planning processes. This study examines the use of collaborative processes, based on SymbioCity Approach, in civil planning projects in two Swedish municipalities. It tries to examine what effects the process has on the municipalities planning.  The study has been conveyed through literature studies on the subject, participating observations of a collaborative planning process and 11 semi-structured interviews with participants from two planning processes.  The study has shown that collaborative planning processes based on SymbioCity Approach is a useful tool for sustainable urban development. A process like this may result in increased institutional capacity, increased multisectoral knowledge and understanding, and increased social capital.   The study also shows that important factors that may influence the results of the process are: whether a purpose has been properly articulated, if the right resources are participating and whether the level of the content of the process coincides with the purpose of the process. Furthermore, the study shows that the process needs to be properly planned to reach its full potential. It also found that different stakeholders might have different expectations and idea of what the results of the process might look like.

This study is about how preschool teachers perceive special educational collaboration processes in relation to governing documents. The purpose of the study is to make visible and gain an increased knowledge of how preschool teachers perceive collaboration with special educators around children in need of special support, and how they perceive guidelines about this in the preschool's governing document. According to the Education Act (2010: 800) and the curriculum (2018), children who temporarily or permanently need more stimulation or support should receive this based on their conditions and needs to develop as far as possible in preschool education. Based on the fact that the concepts of special education and special educator are nevertheless not described or mentioned in the curriculum, it is considered that different ideas and interpretations about the special educational collaboration process around children in need of special support may arise in professional preschool teachers. Based on a qualitative method approach combined with a quantitative method approach, interviews and questionnaires have been the methods for collecting the study's empirical material. Phenomenography has been the study's theoretical starting point where a visualization of preschool teachers' perceptions of special educational collaboration has been in focus. Based on a phenomenographic and a univariate analysis of the empirical material, a result is presented that shows that preschool teachers 'perceptions and conditions for collaboration with special educators vary and guidelines in governing documents are often perceived as unclear, which affects preschool teachers' ability to perform their professional mission towards creating an equal preschool where all children have their needs met. / Den här studien handlar om hur förskollärare uppfattar specialpedagogiska samverkansprocesser i relation till styrdokument. Syftet med studien är att synliggöra och få en ökad kunskap om hur förskollärare uppfattar samverkan med specialpedagoger kring barn i behov av särskilt stöd, samt hur de uppfattar riktlinjer kring detta i förskolans styrdokument. Enligt Skollagen (2010:800) och läroplanen (2018) ska barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stimulans eller stöd få detta utifrån sina förutsättningar och behov för att utvecklas så långt som möjligt i förskolans utbildning. Utifrån att begreppen specialpedagogik och specialpedagog trots detta inte beskrivs eller nämns i läroplanen anses olika föreställningar och tolkningar av den specialpedagogiska samverkansprocessen kring barn i behov av särskilt stöd kunna uppstå hos yrkesverksamma förskollärare. Utifrån en kvalitativ metodansats kombinerat med en kvantitativ metodansats har intervjuer samt enkäter varit metoderna för insamling av studiens empiriska material. Fenomenografi har varit studiens teoretiska utgångspunkt där ett synliggörande av förskollärares uppfattningar kring specialpedagogisk samverkan har varit i fokus. Utifrån en fenomenografisk samt en univariat analys av det empiriska materialet presenteras ett resultat som visar på att förskollärares uppfattningar och förutsättningar till samverkan med specialpedagog varierar och riktlinjer i styrdokument uppfattas ofta otydliga, något som påverkar förskollärares förutsättningar att utföra sitt yrkesuppdrag mot att skapa en likvärdig förskola där alla barn får sina behov tillgodosedda.