<p>Miljö- och klimatfrågor diskuteras flitigt både hos privatpersoner och på myndighetsnivå. Det blir allt viktigare för oss alla att anpassa oss till denna förändring i samhället. Myndigheterna kommer ständigt med nya lagar och förordningar som leder till att företag behöver tänka mer på miljön. Ett steg i denna utveckling är införandet av handel med utsläppsrätter där intentionerna är att minska utsläppen från industrin. Den andra perioden har precis börjat och en ny tar vid 2012 då nya branscher så som flyget inkluderas i denna handel. I denna uppsats har syftet varit att studera hur ett flygbolags miljöstrategier påverkats av det nya beslutet från EU om att inkludera flygbranschen i handeln med utsläppsrätter. Den syftar även till att undersöka vilken attityd företaget har till den nya lagen. Det flygbolag som studeras i denna uppsats är SAS, som är en av de största aktörerna på den svenska flygmarknaden. Studien grundar sig på intervjuer med personal på SAS som är väl insatta i koncernens miljöarbete. En jämförelse med tre andra flygbolag som verkar på den svenska marknaden används slutligen för att ha något att relatera SAS miljöarbete till. Resultaten av studien visar på att vilken attityd ett företag har till miljöfrågor påverkar i vilken grad de utvecklar sina miljöstrategier. Handel med utsläppsrätter är dock inte skälet till att företag väljer att förändra sina miljöstrategier, det är snarare den ekonomiska vinningen i att minska sina utsläpp som är denna drivkraft.</p>

Miljö- och klimatfrågor diskuteras flitigt både hos privatpersoner och på myndighetsnivå. Det blir allt viktigare för oss alla att anpassa oss till denna förändring i samhället. Myndigheterna kommer ständigt med nya lagar och förordningar som leder till att företag behöver tänka mer på miljön. Ett steg i denna utveckling är införandet av handel med utsläppsrätter där intentionerna är att minska utsläppen från industrin. Den andra perioden har precis börjat och en ny tar vid 2012 då nya branscher så som flyget inkluderas i denna handel. I denna uppsats har syftet varit att studera hur ett flygbolags miljöstrategier påverkats av det nya beslutet från EU om att inkludera flygbranschen i handeln med utsläppsrätter. Den syftar även till att undersöka vilken attityd företaget har till den nya lagen. Det flygbolag som studeras i denna uppsats är SAS, som är en av de största aktörerna på den svenska flygmarknaden. Studien grundar sig på intervjuer med personal på SAS som är väl insatta i koncernens miljöarbete. En jämförelse med tre andra flygbolag som verkar på den svenska marknaden används slutligen för att ha något att relatera SAS miljöarbete till. Resultaten av studien visar på att vilken attityd ett företag har till miljöfrågor påverkar i vilken grad de utvecklar sina miljöstrategier. Handel med utsläppsrätter är dock inte skälet till att företag väljer att förändra sina miljöstrategier, det är snarare den ekonomiska vinningen i att minska sina utsläpp som är denna drivkraft.

Hållbar utveckling är en grundpelare inom ICEHOTEL:s verksamhet och ett uppmärksammat begrepp i samhället. För att kunna driva sin verksamhet behöver ICEHOTEL samverka med sina intressenter. Tidigare forskning uppmärksammar dessa samverkansprocesser och talar även om hur ICEHOTEL:s arbete med hållbar utveckling skapar intresse bland aktörer såsom leverantörer och gäster. Med detta i åtanke är studiens syfte att kartlägga nätverket som ICEHOTEL verkar inom och studera hur samverkansprocesser mellan hotellet och dess intressenter påverkar ICEHOTEL:s förmåga att upprätthålla en hållbar verksamhet. Studien har baserats på material från intervjuer samt en observationsstudie som gjordes på ICEHOTEL i Jukkasjärvi. Intressenterna identifierades till “government”, “customers”, “employees”, “media”, “competitors” och “suppliers”. Undersökningen resulterade också i en förståelse att ICEHOTEL vidtar många åtgärder för att minska sin klimatpåverkan och att alla intressenter påverkar detta arbete på olika sätt genom att både möjliggöra och begränsa hotellets arbete. Vidare har alla intressenter både en ekonomisk och miljömässig påverkan på ICEHOTEL och studien visar att det finns ett samspel mellan dessa två typer av inverkan. Avslutningsvis menar denna studie att ytterligare begrepp för att förklara syftet med samverkansprocesser är nödvändigt då samverkan är ett icke-neutralt begrepp med skiftande betydelse.

<p>Det pågår utbyggnad av avfallskapacitet i Sverige samtidigt är statens strategi rörande avfallshanteringen otydlig. Föreliggande studies syfte är att analysera hur aktörer på olika nivåer samverkat och att se vilka drivande faktorer som funnits i beslutsprocessen kring byggandet av avfallsförbränningsanläggningar. Det huvudsakliga teoretiska perspektivet i studien är hämtat från Sexton et al. De menar att en integration av perspektiv från företag, myndigheter och samhälle är en av nycklarna till bättre miljöbeslut. De menar också att verktyg som är framtagna för att ge vägledning för olika beslut kan vara användbara vid beslutsprocesser. En kvalitativ intervjumetodik har använts för att besvara syftena. Tio respondenter har intervjuats från tre fall, där det nyligen beslutats om upprättande eller utbyggnad av avfallsförbränningsanläggningar. Dessa är lokaliserade i ett och samma län i Sverige. Studiens syfte besvarades med hjälp av ett analysinstrument som växte fram. Vid analysen av de olika frågeområdena skapades kodenheter som belyser innehållet i intervjumaterialet. I uppsatsen diskuteras resultaten och förhålls till de teoretiska perspektiven som lyfts fram i studien och tidigare forskning på området. </p><p>Resultatet indikerar att aktörers samverkan mellan olika nivåer och dimensioner är bristfällig. Det förefaller som byggandet av avfallsförbränningsanläggningar drivs av initiativ på bolags/projektnivån, medan andra nivåer (lokal-, regional-, nationell- och europeisknivå) och miljöstrategiska dimensioner är svagt företrädda i beslutsprocessen. Drivande faktorer av ekonomisk och marknadsmässig karaktär framstår som de starkaste drivkrafterna i beslutsprocessen för att upprätta avfallsförbränningsanläggningar i de undersökta fallen. Även drivande faktorer i form av lagar och regleringar ses som starka. Genom studiens resultat verkar det som om verktyg i form av hjälpmedel för kunskapshantering och beslutstöd av ekonomi och marknadsmässig karaktär styr inriktningen och utformningen av projekten att upprätta en avfallsförbränningsanläggning. Det verkar inte som användningen av verktyg av miljöstrategisk karaktär används i samma utsträckning och har då inte heller möjlighet att vara styrande. Jag tror att det finns en potential hos miljöstrategiska verktyg att påverka samverkan mellan aktörer vid upprättande och utbyggnad av avfallsförbränning och påverka hanteringen av miljöfrågor i beslutsprocessen.</p>

Det pågår utbyggnad av avfallskapacitet i Sverige samtidigt är statens strategi rörande avfallshanteringen otydlig. Föreliggande studies syfte är att analysera hur aktörer på olika nivåer samverkat och att se vilka drivande faktorer som funnits i beslutsprocessen kring byggandet av avfallsförbränningsanläggningar. Det huvudsakliga teoretiska perspektivet i studien är hämtat från Sexton et al. De menar att en integration av perspektiv från företag, myndigheter och samhälle är en av nycklarna till bättre miljöbeslut. De menar också att verktyg som är framtagna för att ge vägledning för olika beslut kan vara användbara vid beslutsprocesser. En kvalitativ intervjumetodik har använts för att besvara syftena. Tio respondenter har intervjuats från tre fall, där det nyligen beslutats om upprättande eller utbyggnad av avfallsförbränningsanläggningar. Dessa är lokaliserade i ett och samma län i Sverige. Studiens syfte besvarades med hjälp av ett analysinstrument som växte fram. Vid analysen av de olika frågeområdena skapades kodenheter som belyser innehållet i intervjumaterialet. I uppsatsen diskuteras resultaten och förhålls till de teoretiska perspektiven som lyfts fram i studien och tidigare forskning på området. Resultatet indikerar att aktörers samverkan mellan olika nivåer och dimensioner är bristfällig. Det förefaller som byggandet av avfallsförbränningsanläggningar drivs av initiativ på bolags/projektnivån, medan andra nivåer (lokal-, regional-, nationell- och europeisknivå) och miljöstrategiska dimensioner är svagt företrädda i beslutsprocessen. Drivande faktorer av ekonomisk och marknadsmässig karaktär framstår som de starkaste drivkrafterna i beslutsprocessen för att upprätta avfallsförbränningsanläggningar i de undersökta fallen. Även drivande faktorer i form av lagar och regleringar ses som starka. Genom studiens resultat verkar det som om verktyg i form av hjälpmedel för kunskapshantering och beslutstöd av ekonomi och marknadsmässig karaktär styr inriktningen och utformningen av projekten att upprätta en avfallsförbränningsanläggning. Det verkar inte som användningen av verktyg av miljöstrategisk karaktär används i samma utsträckning och har då inte heller möjlighet att vara styrande. Jag tror att det finns en potential hos miljöstrategiska verktyg att påverka samverkan mellan aktörer vid upprättande och utbyggnad av avfallsförbränning och påverka hanteringen av miljöfrågor i beslutsprocessen.

<p>Den miljökommunikation som sker internt i ett företag grundar sig i organisationens val och genomförande av miljöstrategi. Kommunikation kan beskrivas som processen för människors kontaktmed varandra och i denna process kan olika typer av hinder uppstå. I denna studie är mitt syfte att undersöka hur den interna miljökommunikationen ser ut och fungerar uppåtriktat, nedåtriktat och horisontellt inom Coop Forum i förhållande till vald miljöstrategi, samt att föreslå hur kommunikationen skulle kunna förbättras om behov av detta ses. Projektet har utförts som en kvalitativ fallstudie och i huvudsak genom metoden kvalitativ, semistandardiserad intervju. </p><p>För att Coop Forum helt skall kunna förverkliga sin allomfattande hållbarhetsstrategi krävs vidare implementering i all verksamhet. Tydliga direktiv från ledning är viktigt för att alla medarbetare i en organisation skall ha möjlighet att ta miljöansvar i sitt arbete. Den interna organisationskommunikationen gällande miljöfrågor mellan Coop Sverige och Coop Forum stormarknad fungerar väl och sker i huvudsak genom miljöchefen för Coop Forum och miljögruppen på stormarknaden. Informationsteknik som medel är av stor betydelse i denna kommunikation. Trots att miljöarbetet upplevs väl integrerat i verksamheten på stormarknaden kan tidsbrist och låg prioritering av miljöfrågor vara problem som uppstår. Slutligen kan också sägas att den horisontella kommunikationen mellan stormarknader bör ökas för att utnyttja den kunskap som finns tillgänglig inom organisationen.</p>

Den miljökommunikation som sker internt i ett företag grundar sig i organisationens val och genomförande av miljöstrategi. Kommunikation kan beskrivas som processen för människors kontaktmed varandra och i denna process kan olika typer av hinder uppstå. I denna studie är mitt syfte att undersöka hur den interna miljökommunikationen ser ut och fungerar uppåtriktat, nedåtriktat och horisontellt inom Coop Forum i förhållande till vald miljöstrategi, samt att föreslå hur kommunikationen skulle kunna förbättras om behov av detta ses. Projektet har utförts som en kvalitativ fallstudie och i huvudsak genom metoden kvalitativ, semistandardiserad intervju. För att Coop Forum helt skall kunna förverkliga sin allomfattande hållbarhetsstrategi krävs vidare implementering i all verksamhet. Tydliga direktiv från ledning är viktigt för att alla medarbetare i en organisation skall ha möjlighet att ta miljöansvar i sitt arbete. Den interna organisationskommunikationen gällande miljöfrågor mellan Coop Sverige och Coop Forum stormarknad fungerar väl och sker i huvudsak genom miljöchefen för Coop Forum och miljögruppen på stormarknaden. Informationsteknik som medel är av stor betydelse i denna kommunikation. Trots att miljöarbetet upplevs väl integrerat i verksamheten på stormarknaden kan tidsbrist och låg prioritering av miljöfrågor vara problem som uppstår. Slutligen kan också sägas att den horisontella kommunikationen mellan stormarknader bör ökas för att utnyttja den kunskap som finns tillgänglig inom organisationen.

Som ett universitet som har erhållit bottenbetyg bland statliga myndigheter 2009 har KTH idag en vision om att bli ett av Europas ledande universitet inom miljö och hållbar utveckling. Syftet med detta examensarbete var att undersöka KTH:s energianvändning utifrån ett systemperspektiv med delsyftet att resultatet ska kunna användas som ett underlag med konkreta förbättringsförslag. För att uppnå detta har en energikartläggning av KTH:s skolor och nulägesbeskrivning utförts. Vidare har en intervjustudie genomförts för att erhålla en fördjupning i det energiarbete KTH och Akademiska Hus bedriver i dagsläget. Kartläggningen har påvisat minskning i energianvändningen i samtliga skolor, där ABE-skolan under 2015 visar en förbrukning på 3988 MWh vilket innebär en minskning på ca 30 % mot 2011 (5690 MWh). ICT-skolan uppvisar lägst minskning med ca 8 %. KTH:s skolors totala energianvändning kommandes från fastigheter uppgår till ca 188 GWh. Resultatet av examensarbetet visar på att KTH:s miljöarbete tidigare inte har legat på en tillfredsställande nivå samt att den befintliga hyresmodellen mellan KTH och Akademiska Hus inte skapar incitament för förbättringar i energifrågan från KTH:s sida. Vidare framkommer det att Akademiska Hus och KTH har haft olika ambitionsnivåer i energifrågan, samt att energirapporteringsverktyget som KTH har till sitt förfogande har tydliga förbättringspotentialer, där avskiljning av fastighets - och verksamhetsel är ett av dem. Detta skulle tillåta tydligare uppföljningar av uppsatta energimål inom KTH vilket idag inte är fallet. Några av de förbättringsförslag som slutsatsen landar i kan sammanfattas som: Tillskapa en motpart på KTH till energistrategrollen på AH, vilket skulle förenkla kommunikationen mellan parterna och lyfta fram energifrågan inom KTH. Starta en diskussion kring hyresmodellen och förbättra den så att incitament kan skapas främst för KTH.  Utveckla ett förbättrat energirapporteringsverktyg. / As a University that has been low rated amongst government agencies 2009, today KTH has a vision to become one of Europe’s leading universities in sustainable development. The aim with this paper is to investigate the energy consumption at KTH from a systems perspective. Another purpose is that the result could be used as a guideline for future work. The paper involves mapping of the energy consumption in the schools of KTH and a description of the current state regarding the energy work. Further, an interview survey has been performed in order to achieve a better understanding of how Akademiska Hus and KTH relates to the energy topic. The mapping shows that all schools shows a reduction in their energy consumptions, where ABE by the year 2015 has an energy consumption of 3988 MWh which is a decrease by 30 % compared to 2011 (5690 MWh). The lowest reduction is shown by ICT which counts to 8 %. The total energy consumption coming from facilities at KTH is counted to approx. 188 GWh. The result of this paper shows that the environmental work of KTH have not been on a satisfying level and that the current rental model between KTH and Akademiska Hus does not encourage progress in the energy topic at KTH. Further, it is proven that Akademiska Hus and KTH have different levels of ambition in the energy matter, and that the energy reporting tool that is provided to KTH has clear improvement potentials, where a distinction between property – and operation electric is one of them. This would allow clearer follow-ups of the energy goals in KTH, which is not the case today. A summary of improvement suggestions from the conclusions of the study are:   Create a counterpart at KTH to the energy strategist at AH that could facilitate the communication between the parties and highlight the energy issues at KTH.   Start a discussion concerning the rental model and improve it, to create incentives for energy savings mainly at the KTH side.   Develop and introduced an improved energy reporting tool.

<p><p><strong>Level:                           </strong>Master thesis in Business administration with concentration towards Ecological economics</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Title:             </strong>Combating climate change – a case study of Statoil’s climate strategy<strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Problem:       </strong>The world is facing an environmental situation where we no longer can ignore problems like climate change, losses of species and an overall environmental degradation. Many actors have to take their responsibility and do as much as they can for a sustainable development. One crucial actor is the business world. Often, they both have the knowledge and financial power to make a difference. Higher environmental regulations and pressure from stakeholders, such as the Swedish government or the EU, forces companies to consider the environment while doing business. This requires a strategy.<strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Purpose:       </strong>The purpose with the essay is to identify and study Statoil’s climate strategy.  We also want to identify the most important internal and external factors that are affecting the strategy.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Method:       </strong>The thesis is based on a qualitative method made up by two parts, interviews and literature studies. We made one informant interview and two respondent interviews with two environmental executives from Statoil AB.<strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Results:        </strong>Statoil has a mainly pro-active strategy and are very ambiguous in the climate question, although their strategy is highly affected by the surrounding. Developing new technologies, cooperation and profiling are the main parts of their strategy. They are affected by the dominating discourse ecological modernization, as well as by the organizational field. They are in turn affecting the field by their offensive strategy. The customers and the legal framework are the most important external factors of impact. Whereas the corporate group StatoilHydro and financial resources are the most important internal factors. <strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Keywords:    </strong>Climate strategy, environmental strategy, responsible company, greening, ecological modernization</p><p> </p></p><p> </p>

Level:                           Master thesis in Business administration with concentration towards Ecological economics   Title:             Combating climate change – a case study of Statoil’s climate strategy   Problem:       The world is facing an environmental situation where we no longer can ignore problems like climate change, losses of species and an overall environmental degradation. Many actors have to take their responsibility and do as much as they can for a sustainable development. One crucial actor is the business world. Often, they both have the knowledge and financial power to make a difference. Higher environmental regulations and pressure from stakeholders, such as the Swedish government or the EU, forces companies to consider the environment while doing business. This requires a strategy.   Purpose:       The purpose with the essay is to identify and study Statoil’s climate strategy.  We also want to identify the most important internal and external factors that are affecting the strategy.   Method:       The thesis is based on a qualitative method made up by two parts, interviews and literature studies. We made one informant interview and two respondent interviews with two environmental executives from Statoil AB.   Results:        Statoil has a mainly pro-active strategy and are very ambiguous in the climate question, although their strategy is highly affected by the surrounding. Developing new technologies, cooperation and profiling are the main parts of their strategy. They are affected by the dominating discourse ecological modernization, as well as by the organizational field. They are in turn affecting the field by their offensive strategy. The customers and the legal framework are the most important external factors of impact. Whereas the corporate group StatoilHydro and financial resources are the most important internal factors.   Keywords:    Climate strategy, environmental strategy, responsible company, greening, ecological modernization