Denna uppsats studerar ett drivmedelsföretags konceptförändring och hur den interna kommunikationen fungerat under förändringen. Studien fokuserar på hur medarbetarna på 105 stationer i Sverige har upplevt kommunikationen under processen. Syftet med studien är att undersöka hur den interna kommunikationen fungerat och uppfattats under organisationsförändringen. De tre frågeställningar uppsatsen har som avsikt att besvara är: Hur har Drivmedelsföretaget kommunicerat internt vid förändringen till det nya konceptet? Hur har kommunikationen tagits emot av de stationsanställda vid förändringsprocessen? På vilket sätt önskar de stationsanställda att den interna kommunikationen ska fungera vid framtida förändringsprocesser? Den huvudsakliga metoden är en kvantitativ enkätundersökning med stationsanställda som arbetat innan, under och efter konceptförändringen. Dessutom har en kvalitativ metod i form av en fokusgrupp med fyra anställda på huvudkontoret genomförts för att få deras perspektiv på den interna kommunikationen, bakgrundsinformation om konceptförändringen samt för att utforma enkätfrågor. Resultaten som framkommit genom undersökningen har analyserats utifrån Shannon och Weavers kommunikationsmodell i kombination med teorier om organsationsmedlemmars upplevelser kring förändring, intern kommunikation, förändringskommunikation och organisationskommunikation. Ett resultat som framkommit av undersökningen är att huvudkontoret främst kommunicerat till stationens säljchef och där har möjligtvis ett stopp uppstått. Trots det upplever majoriteten av de anställda att de är nöjda med hur kommunikationen fungerat, vilket är möjligt att se i och med att majoriteten av respondenterna är positiva till de nya arbetsuppgifterna. En minoritet har en mer negativ bild och har upplevt att möjligheten att vara delaktig i processen inte funnits. Huvudkontoret behöver, i större mån, ha en tvåvägskommunikation med stationernas anställda vid framtida förändringsprocesser. / This study is about a fuel company’s concept change and how the communication operated during the change. This by focusing on how the employees of 105 stations in Sweden experienced the communication during the process. The aim with this bachelor thesis is to examine how the internal communication operated and was perceived within the organization during the change. The research questions this study aims to answer are: How has the fuel company communicated internally during the change process to the new concept? How has the communication been received by the employees during the change process? In which way does the employees want the internal communication to operate during future change processes? The main method is quantitative in form of a survey with station employees who have been working before, during and after the concept change. As a complement, a qualitative focus group with four employees at the main office was used to get their perspective on the internal communication, to receive background information and to design survey questions. The results in the survey has been analyzed by using Shannon and Weaver’s communication model in combination with theories about organization members experiences during change, internal communication, change communication and organizational communication. A result that emerged through the research is that the main office communicates to the sales manager at the station where there seem to have occurred a stop. Despite that, the majority of the employees that responded to the survey experienced that the communication was good. But a minority did not. In the future, the main office need to have a greater two-way communication with the station employees so everyone has the possibility to be involved during the change process.

Syftet med studien är att undersöka vad som upplevs som förutsättningarna för intern kommunikation uppåt i en organisation, från medarbetare till närmsta chef, samt på vilka olika sätt medarbetarna själva kommunicerar med sin chef.  I studien söks svaren på frågeställningarna; Hur ser förutsättningarna ut för kommunikation från medarbetare till chef? Vilka kanaler använder medarbetarna för att kommunicera till chefen? En kvalitativ metod har används, där det empiriska materialet samlats in med hjälp av sex stycken semistrukturerade intervjuer. Genom arbetsprocessen har en hermeneutisk tolkning gjorts av empirin. Resultatet visar på att en liten organisation, samt en lyhörd och synlig chef, är förutsättningar för en god intern kommunikation, från medarbetare till närmsta chef. Kommunikationskanaler som används för en kommunikation till chefen är bland annat mejl, möten, personliga samtal och medarbetarsamtal.

Sammandrag Vi har undersökt hur en gemensam miljöstandard fungerar inom Länsförsäkringsgruppen, där organisationen har setts som ett exempel på en decentraliserad federation. Länsförsäkringsgruppen har haft en gemensam miljöstandard sedan 2003, ISO 14001 som samtliga länsförsäkringsbolag har arbetat utefter med stöd från Länsförsäkringar AB (LFAB). Undersökningen har fokuserat på LFAB samt tre olika länsförsäkringsbolag (LF); LF Jämtland, LF Uppsala och LF Östgöta. Totalt har fyra stycken semistrukturerade intervjuer genomförts med miljösamordnare på respektive bolag samt med hållbarhetsansvarig vid LFAB. Syftet var att se hur den gemensamma miljöstandarden har anpassats inom olika lokala länsförsäkringsbolag. Utifrån syftet och forskningsfråga har den teoretiska referensramen fokuserat på decentralisering, miljöledningssystem, målkongruens samt intern kommunikation. Resultatet tyder på att kommunikationen är en viktig utmaning och blir ibland bristfällig i en decentraliserad federation vid Länsförsäkringars gemensamma miljöarbete. Det visar sig också att en gemensam miljöstandard inte är helt optimal i en sådan organisationsstruktur då decentraliseringen gör det svårare att följa den lokala implementeringen samt genomföra en gemensam uppföljning inom Länsförsäkringsgruppen.

Problemformulering och syfte: Det har blivit ett allt vanligare samhällsfenomen att större organisationer köper upp mindre organisationer och det här undgår inte heller PR-branschen. PR-byrån Gullers Grupp har köpt upp flera mindre organisationer det senaste året med mål att bli hela Sveriges byrå. Ett av de senaste uppköpen var Sundsvallsbyrån Sweetpop. En sammanslagning av två organisationer medför en organisationsförändring vilket är en central del i de flesta organisationer idag, det är således därför intressant att undersöka hur en organisation påverkas av en förändring utifrån medarbetarnas perspektiv. Syftet med studien är att undersöka de organisationsförändringar som Gullers Grupps uppköp av Sweetpop medförde. Metod och material: Kvalitativa samtalsintervjuer med sex respondenter som hade varit med från och med att Sweetpop blev uppköpt av Gullers Grupp Nord. Tidigare gjordes även en informantintervju med byråchefen på Gullers Grupp Nord. Huvudresultat: Resultatet visar att den interna kommunikationen under förändringen var god och att den inte påverkats markant av sammanslagningen. Organisationen har dock fått ett digitalt kommunikationsverkyg som underlättar den vardagliga verksamheten. De menar även att kommunikationen gällande beslut har förändrats och att det vardagliga arbetet således har blivit mer formellt och strukturerat i sin kommunikation. Kulturen i organisationen har blivit tryggare då de kan erbjuda större tjänster och att de med den rollen känner sig säkrare. Mycket av organisationens tidigare identitet sitter kvar även om de numera knyter an mer och mer till en vuxenorganisation.

<p>Kommunikation är något som har funnits så länge det har funnits människor på jorden. I denna uppsats så ligger fokus på intern kommunikation och dess kommunikationskanaler ur ett organisatoriskt perspektiv. Undersökningen har utförts på anställda inom tre valda organisationer.</p><p>Uppsatsen är en kvalitativ flerfallstudie där sex personer, chefer respektive medarbetare från tre olika företag i Umeå har intervjuats. Syftet med undersökningen var att undersöka hur den interna kommunikationen inom en organisation upplevs samt att se om synen på intern kommunikation och kommunikationskanaler skiljer sig åt beroende på position inom organisationen men även mellan företagen. Undersökningen har startat i teorin för att sedan testa den i verkligheten vilket kallas för ett deduktivt angreppssätt.</p><p>Intervjupersonernas svar har transkriberats och analyserats först utifrån varje företag för sig för att sedan jämföras tillsammans i en korsanalys. Dessa analyser har kopplats ihop med de teorier vi valt att använda oss av. Vår fokus har främst varit att undersöka den interna kommunikationen och dess kommunikationskanaler, och målet för oss var att se om det var några skillnader mellan chefens svar och de svar som medarbetarna gett oss, men även om det var en skillnad mellan företagen.</p><p>I vår undersökning har vi kommit fram till att det är svårt att kommunicera eftersom alla individer är olika och uppfattar saker på olika sätt. Den interna kommunikationen skiljer sig även företagen emellan, vi såg stora skillnader mellan kommunikationsbolaget som enligt oss låg långt fram i utvecklingen av dess kommunikationskanaler och livsmedelsföretaget som av de tre valda organisationerna låg sist i utvecklingen. Det fanns en rad olika faktorer som kunde medföra att intern kommunikation i organisationen stördes och att informationen inte gick fram till den som den var menad till.</p><p>Den definitiva slutsatsen med denna uppsats är enligt oss att det är svårt att få samtliga mottagare att förstå ett budskap. Sändaren måste ha i åtanke vilket budskapet är samt vilken/vilka ska ta emot budskapet när kommunikationskanal väljs.</p>

<p>Problem: How does the organisational culture affect the internal communication between the middle manager and his or hers</p><p>subordinates?</p><p>Purpose: The most common way is to study how the communication affect the organisational culture. In our study we have examined the reverse perspective. The purpose of this study would be to explain how the organisational culture affect the internal communication between the middle manager and his or hers subordinates.</p><p>Theories: The basic theories in the study are The basic model, Internal communication, Levels of culture, High-power culture, Social</p><p>constructions, Organisational structures and Leader Member Exchange Theory.</p><p>Method: The study is based on the qualitative approach. We have used interviews for our collection of raw data. Secondary data, we have primarily found in the University of Halmstads directory Hulda.</p><p>Scientific articles, we have mainly sought in databases such as ABI/Inform, Emerald and Academic Search Elite.</p><p>Empirical work: There is an interview guide under appendix that is made especially</p><p>for our respondents. Their answers are presented in the following</p><p>headings; Communication, Organisational culture, Organisational structure and Leader Member Exchange Theory.</p><p>Analysis: In our analysis we put theory and empirical work together. We then make an argument along the theories our frame of reference contains.</p><p>Conclusions: The organisational culture has an impact on the internal communication through different behaviors and expressions in the investigated company.</p>

No description available.

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>I denna studie har vi valt att fokusera oss på den interna kommunikationen som sker mellan projektledaren och projektgruppen. Att jobba i någon slags projektform är något som blir mer på arbetsmarknaden. De krav som ställs på en projektgrupp men framförallt på projektledaren kan ibland sträcka sig till att bli omänskliga. Genom att ha en väl fungerad intern kommunikation så kan man förhindra många onödiga konflikter som kan uppstå i en miljö som kräver hög effektivitet. Vårt syfte med uppsatsen är att påvisa vikten av vad en god intern kommunikation innebär och hur en projektledare kan välja att förmedla sitt budskap till gruppen.</p><p>För att ta reda på hur kommunikationen kan se ut har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning och det är den data som ligger till grund för vår analys. För att kunna komma fram till vilken påverkan man som projektledar har på sin projektgrupp när det kommer att handla de olika interaktionerna som sker, valde vi att intervjua sex olika projektledare som alla har olika bakgrund gällande utbildning, ålder och arbetslivserfarenhet. Det gjorde vi för att kunna få en så bra bredd som möjligt.</p><p>Vårt huvudsyfte lyder:</p><p><em>Syftet med denna uppsats är att påvisa vikten av en fungerande kommunikation inom projekt och projektledning men även att visa hur kommunikationen praktiskt kan se ut i projekt. </em></p><p>Vad som har framkommit under studien är att det finns både skillnader och likheter på hur man som projektledare väljer att arbeta med den interna kommunikationen. Att en projektledares huvuduppgift är ofta densamma men därefter väljer varje enskild projektledare hur han/hon vill kommunicera med projektgruppen. Att man lägger en personlig touch på sitt sätt att föra den interna kommunikationen på är något som alla projektledare är väl överens om, speciellt i de situationer som kommer att handla om de lite ”mjukare” interaktionerna som uppstå inom projektgruppen.</p>

Sammanfattning I denna studie har vi valt att fokusera oss på den interna kommunikationen som sker mellan projektledaren och projektgruppen. Att jobba i någon slags projektform är något som blir mer på arbetsmarknaden. De krav som ställs på en projektgrupp men framförallt på projektledaren kan ibland sträcka sig till att bli omänskliga. Genom att ha en väl fungerad intern kommunikation så kan man förhindra många onödiga konflikter som kan uppstå i en miljö som kräver hög effektivitet. Vårt syfte med uppsatsen är att påvisa vikten av vad en god intern kommunikation innebär och hur en projektledare kan välja att förmedla sitt budskap till gruppen. För att ta reda på hur kommunikationen kan se ut har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning och det är den data som ligger till grund för vår analys. För att kunna komma fram till vilken påverkan man som projektledar har på sin projektgrupp när det kommer att handla de olika interaktionerna som sker, valde vi att intervjua sex olika projektledare som alla har olika bakgrund gällande utbildning, ålder och arbetslivserfarenhet. Det gjorde vi för att kunna få en så bra bredd som möjligt. Vårt huvudsyfte lyder: Syftet med denna uppsats är att påvisa vikten av en fungerande kommunikation inom projekt och projektledning men även att visa hur kommunikationen praktiskt kan se ut i projekt. Vad som har framkommit under studien är att det finns både skillnader och likheter på hur man som projektledare väljer att arbeta med den interna kommunikationen. Att en projektledares huvuduppgift är ofta densamma men därefter väljer varje enskild projektledare hur han/hon vill kommunicera med projektgruppen. Att man lägger en personlig touch på sitt sätt att föra den interna kommunikationen på är något som alla projektledare är väl överens om, speciellt i de situationer som kommer att handla om de lite ”mjukare” interaktionerna som uppstå inom projektgruppen.

Kommunikation är något som har funnits så länge det har funnits människor på jorden. I denna uppsats så ligger fokus på intern kommunikation och dess kommunikationskanaler ur ett organisatoriskt perspektiv. Undersökningen har utförts på anställda inom tre valda organisationer. Uppsatsen är en kvalitativ flerfallstudie där sex personer, chefer respektive medarbetare från tre olika företag i Umeå har intervjuats. Syftet med undersökningen var att undersöka hur den interna kommunikationen inom en organisation upplevs samt att se om synen på intern kommunikation och kommunikationskanaler skiljer sig åt beroende på position inom organisationen men även mellan företagen. Undersökningen har startat i teorin för att sedan testa den i verkligheten vilket kallas för ett deduktivt angreppssätt. Intervjupersonernas svar har transkriberats och analyserats först utifrån varje företag för sig för att sedan jämföras tillsammans i en korsanalys. Dessa analyser har kopplats ihop med de teorier vi valt att använda oss av. Vår fokus har främst varit att undersöka den interna kommunikationen och dess kommunikationskanaler, och målet för oss var att se om det var några skillnader mellan chefens svar och de svar som medarbetarna gett oss, men även om det var en skillnad mellan företagen. I vår undersökning har vi kommit fram till att det är svårt att kommunicera eftersom alla individer är olika och uppfattar saker på olika sätt. Den interna kommunikationen skiljer sig även företagen emellan, vi såg stora skillnader mellan kommunikationsbolaget som enligt oss låg långt fram i utvecklingen av dess kommunikationskanaler och livsmedelsföretaget som av de tre valda organisationerna låg sist i utvecklingen. Det fanns en rad olika faktorer som kunde medföra att intern kommunikation i organisationen stördes och att informationen inte gick fram till den som den var menad till. Den definitiva slutsatsen med denna uppsats är enligt oss att det är svårt att få samtliga mottagare att förstå ett budskap. Sändaren måste ha i åtanke vilket budskapet är samt vilken/vilka ska ta emot budskapet när kommunikationskanal väljs.