During recent years there has been an increased demand for public deliberation in planning processes in Sweden. This is due to ideals of communicative planning. In reality the citizen participation is low and new methods for dialogue are requested. The aim of this study is to examine possibilities and challenges with digital public deliberations, from a democratic point of view. More specifically this meant defining the work with civil dialogue today, conditions for digital dialogue and requirements for a tool for digital dialogue. In addition possible effects on the democratic aspects of civil dialogue were identified. This was done by a literature study in combination with six interviews with persons working with civil dialogue. The empirical data were compiled through a thematic analysis. Possibilities and challenges with digital civil dialogue were found in general tendencies in the society as well as in details with the work today. Overall the conclusion is that there are favorable circumstances for digital dialogues as a complement to the traditional methods. It may lead to more democratic dialogues through increased accessibility and accordingly representativeness. On the other hand it may hold a risk for digital exclusion and there are qualities with face-to-face meetings that are considered difficult to replace with digital methods. However these challenges could diminish in the years to come, in step with the digitalization of the society.

<p>The purpose of environmental impact assessments (EIA) is to increase the consideration for environmental matters and management of resources in the decision-making through a regulated process of consultation, irrespective of whether they are about projects of environmentally hazardous activities and water activities or plans of physical planning (land planning of natural and agricultural landscapes). The clarifcation of consultation in the environmental code connected to Legislation the planning and building Act, as well as its practical application in cases of significant impact, has catched my interest in environmental policy. The consultation should enable insight and influence from the ones particularly concerned, as well as the public and other actors that are to strive toward a sustainable development alongside the developer. Through systematically retrieving data from literature, practical application by authorities, and case studies, several important problems have been discerned in the consultations since the environmental code was introduced. The intention is to augment the public's insight and influence in the process by means of clarificationed in the environmental code, which is connected to the Legislation the planning and building act and the regulation of environmental impact assessment since 2004/ 2005.</p><p>The clarification involves that concerns should be entered on an early stage, for instance already in stages where location and design are surveyed, and be included in the basic data for decision-making during the entire process up to a decision. Above all, it is important that standpoints are observed before projects and plans are fully developed, in order for proposed locations to be changed to alternative locations before the proceedings become too lengthy and the costs unreasonably high.</p><p>The consultation-related problems may also be solved by creating a democratic collaboration from the start through planned communication planning. This will provide the conditions for a constructive and durable dialogue between different interested parties in the process and favour the environmental concerns, as well as saving costs up to the decision. In Legslation the planning and building Act, it is important to already in ”program consultation” discuss if the implementation of the plan may entail significant impact, in order for the consultations about EIA and plan to take place in a context in ”the plan consultation”. This makes it easier for interested parties in the consultation to understand the significance of the interference with the environment from the start, and thus counteracts conflicts. What has been found in the case studies by EIA:s from the time after the alteration of consultation, is that the wider stakeholder analysis is introduced earlier and that they have a clearer process and a shorter decision-making timeframe. In some project–EIA:s, however, the application made by the authorities is not fully clear in the environmental assessment process. This may entail that different interested parties in the consultation will not come in from the start, and/or that the project will not receive the environmental assessment process that is necessary. The actual consequences of the fact that environmental impact are being made visible through follow-up of the consultation and environmental impact in the EIA, is that the experiences are returned to monitoring and that the need of additional measures may be detected.</p>

Vid en vindkraftsetablering är verksamhetsutövaren enligt miljöbalken skyldig att samråda med berörda parter. Miljöbalken är emellertid vag i riktlinjerna kring utformningen av samrådet och även om Boverkets vindkraftshandbok ger fler råd, vilar ett tolkningsansvar på verksamhetsutövaren. Studien syftar till att undersöka hur olika aktörer tolkar samrådsbegreppet. Fokus ligger på centrala arenor och aktörer samt vilka påverkansmöjligheter olika aktörer har. Demokratimodeller illustrerar att synen på vad samråd bör inneböra är beroende av vald utgångspunkt. Begreppet tolkningsflexibilitet visar hur synen på företeelser som samråd och demokrati kan variera. Tidigare forskning om samrådsprocesser, med fokus på nationell, visar att samrådsbegreppet har tolkats på flera sätt i olika sammanhang; främst verksamhetsutövaren har påverkat samrådsutformningen. I studien har kvalitativa intervjuer med projektörer och intressegruppsrepresentanter med erfarenhet av samråd vid vindkraftsetableringar samt en dokumentanalys genomförts. En uppdelning har gjorts i skriftliga synpunkter samt två huvudsamråd – ett stängt formellt med politiker samt ett informellt öppet hus. Informationsmöten, privata möten samt lokala kommunikationsaktiviteter inräknas oftast inte i samrådsbegreppet. För att påverka projekten ansåg sig intressegrupperna behöva använda arenor utanför samrådet. Intressegruppsrepresentanterna betonar vikten av politikers involvering men har inte haft kontakt med dem på tillhandahållna samrådsarenor. Fynden har likheter med tidigare forskning men har gett en fördjupad inblick i problematiken. Slutsatser som dras är att större engagemang från politiker samt tydligare politiska riktlinjer om vindkraftsetableringar är nödvändiga. Det bör inte råda ovisshet om vilka aktörer som ska kunna påverka samrådsprocesser samt vilket syfte ett samråd ska ha.

Detaljplaneprocessen anses gå för långsamt i Sverige och bidra till en lägre nybyggnation av bostäder. Samtidigt uppger många av Sveriges kommuner att de har brist på bostäder. Regeringen har pekat på att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien. I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa två länder genom fallstudier. Examensarbetet utgör den avslutande delen av masterprogrammet Globalisering miljö och social förändring, 30 hp. Syftet med rapporten är att undersöka tidsåtgången för planer från Freiburg och Cardiff för att se hur de utövar en mer effektiv planering. Hur lång tid tar planprocessen i Cardiff och Freiburg? Vad går snabbare? Varför går det snabbare? Fallstudierna visar att detaljplaneprocesserna i Cardiff och Freiburg gick snabbare i jämförelse med en svensk medelplan. I Cardiff tog planprocesserna kortast tid, men med avsteg från medborgarinflytandet. I Freiburg var samrådsskedet över 70 % av den totala planprocessen och medborgarna var involverade i ett tidigt skede i planens utformning. Tidsfrister i handläggningen, hopslagning av skeden, välförankrade planer, minskade tillfällen för överklagan är några av beståndsdelarna som kunde återfinnas i de tyska och brittiska planerna som kan bidra till en snabbare process.

The purpose of environmental impact assessments (EIA) is to increase the consideration for environmental matters and management of resources in the decision-making through a regulated process of consultation, irrespective of whether they are about projects of environmentally hazardous activities and water activities or plans of physical planning (land planning of natural and agricultural landscapes). The clarifcation of consultation in the environmental code connected to Legislation the planning and building Act, as well as its practical application in cases of significant impact, has catched my interest in environmental policy. The consultation should enable insight and influence from the ones particularly concerned, as well as the public and other actors that are to strive toward a sustainable development alongside the developer. Through systematically retrieving data from literature, practical application by authorities, and case studies, several important problems have been discerned in the consultations since the environmental code was introduced. The intention is to augment the public's insight and influence in the process by means of clarificationed in the environmental code, which is connected to the Legislation the planning and building act and the regulation of environmental impact assessment since 2004/ 2005. The clarification involves that concerns should be entered on an early stage, for instance already in stages where location and design are surveyed, and be included in the basic data for decision-making during the entire process up to a decision. Above all, it is important that standpoints are observed before projects and plans are fully developed, in order for proposed locations to be changed to alternative locations before the proceedings become too lengthy and the costs unreasonably high. The consultation-related problems may also be solved by creating a democratic collaboration from the start through planned communication planning. This will provide the conditions for a constructive and durable dialogue between different interested parties in the process and favour the environmental concerns, as well as saving costs up to the decision. In Legslation the planning and building Act, it is important to already in ”program consultation” discuss if the implementation of the plan may entail significant impact, in order for the consultations about EIA and plan to take place in a context in ”the plan consultation”. This makes it easier for interested parties in the consultation to understand the significance of the interference with the environment from the start, and thus counteracts conflicts. What has been found in the case studies by EIA:s from the time after the alteration of consultation, is that the wider stakeholder analysis is introduced earlier and that they have a clearer process and a shorter decision-making timeframe. In some project–EIA:s, however, the application made by the authorities is not fully clear in the environmental assessment process. This may entail that different interested parties in the consultation will not come in from the start, and/or that the project will not receive the environmental assessment process that is necessary. The actual consequences of the fact that environmental impact are being made visible through follow-up of the consultation and environmental impact in the EIA, is that the experiences are returned to monitoring and that the need of additional measures may be detected.

I Sverige krävs ett så kallat koncessionstillstånd för att få bygga och sedan använda elektriska starkströmsledningar. Denna kandidatuppsats beskriver den svenska tillståndsprocessen för ledningar som kräver linjekoncessionstillstånd, från den tidpunkt då ett beslut tas om att en kraftledning behöver byggas fram tills dess att koncessionsbeslutet slutligen meddelas. Syftet är dels att beskriva den svenska tillståndsprocessen för ledningar som kräver linjekoncessionstillstånd men även att granska tidsåtgången för denna process. I rapporten framställs prövningsförfarandet för kraftledningar med beskrivning av den specifika ledningslagstiftningen samt därtill en genomgång av övriga prövningar som kan komma att bli aktuella beroende på omständigheterna i aktuellt projektet. Därutöver behandlas kortfattat den tillkommande markåtkomstfrågan med tillhörande ersättningsförfarande. Markåtkomstfrågan behöver lösas för att ledningshållaren ska kunna få tillgång till annans mark, för att i ett senare skede kunna sätta igång byggnationen av ledningen. Utifrån fallstudier av fyra utvalda linjeledningsprojekt har tidsåtgången i tillståndsprocessen sedan granskats. Motivet var att utifrån syftet analysera de olika faserna i processen och därefter fastställa vilka delar som gav betydande utslag på den totala tidsåtgången för ett projekt. Resultatet från studierna visar att tidsåtgången för ett projekt kan variera kraftigt beroende på rådande omständigheter. Faktorer som påverkar den totala tidsåtgången är antalet inblandade markägare och den planerade ledningens lokalisering. Även handläggningstiden hos prövande myndighet, Energimarknadsinspektionen eller regeringen i fall som kräver deras prövning, påverkar tidsåtgången. Därtill kan överklaganden ibland uppstå vilka många gånger medför en betydande förlängning av tidsåtgången för ett projekt.

According to the Planning and Building Act (PBL), the consultation stage constitutes a mandatory element within the Swedish detailed development planning. The choice of method however is optional due to the fact that the consultation procedure is not statutory. Previous research however, has shown that a number of shortcomings have been found within Swedish urban planning and that the civic influence has been negligible. This study aims to examine the degree of consideration for the civic views in the detailed development planning of Upplands-Bro. This has since been analyzed on the basis of Arnstein's participation ladder. To answer the purpose of this study, an interview has been conducted with an urban planner at Upplands-Bro as well as a documental study of five detailed plans. The interview has in this case been used as a complement to the documental analysis. The results have shown that the municipality's consideration of the citizens' views has been substandard. The lack of consideration is due to the fact that the citizens only get some influence, however there are limitations and many compromises. At the same time, civic influence has not been as substandard or as good as reported in previous research.

No description available.

Forskare argumenterar för att det krävs mer deliberativa kvaliteter i dagensdemokratiska Sverige för att vi dels ska kunna kallas oss för en fungerande demokratioch dels för att vi ska ha en chans att kunna nå något vi nästan alla strävar efter idag –hållbar utveckling. En lagstadgad och därmed vanlig metod som används idag för attutreda en planerad verksamhets miljökonsekvenser är att upprätta enmiljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsprocessen i MKB:s för projekt är ettmedel att göra processen mer demokratisk. Syftet med denna studie är att utvärderadetta demokratiska medel för att kunna dra slutsatser kring om det fyller sin funktionoch hur det skulle gå att förbättra för att generera fler positiva utfall. Syftet harbesvarats med hjälp av två litteraturstudier, sex djupintervjuer och enenkätundersökning som alla har kopplats till studiens teoretiska utgångspunkter. En delav uppsatsens teori är relevant bakgrund (d.v.s. avsnitt Miljökonsekvensbeskrivningar)medan andra delar är vetenskapliga och har som syfte att jämföras med resultaten (d.v.s.avsnitt Samtalsdemokrati). Det viktigaste resultatet från de två litteraturstudierna var att kapitlet om MKB imiljöbalken inte har genomgått någon större förändring från det att det skapades tillsidag och att det behövs andra metoder (ex. intervjuer och observationer) för att kunnaavgöra om det som kommer fram på samrådet tas hänsyn till i MKB:n. Det mestframträdande resultatet från intervjuer och enkätundersökning var dels att denvanligaste formen på samråd är antingen skriftligt eller ett stormöte och dels attupplägget på stormöten ofta inleds med att verksamhetsutövaren håller en långpresentation och i slutet blir det en kort frågestund. Resultatet visar också att det verkarvara form och upplägg på samrådsprocessen som skapar de största problemen för att videls ska få ut de kvaliteter som konsulter och verksamhetsutövare själva anser ärviktigast, nämligen synpunkter och dels för att kunna säkra att detta verktyg för att ökademokratin, som samråd just är, inte bara gör det i teorin utan också i praktiken. Det ärkring detta som diskussionen till största del har kretsat och det är detta som äruppsatsens viktigaste slutsats. Resultatet visar också att konsulter ochverksamhetsutövare är medvetna om att de vanligaste formerna för samråd inte äroptimala för att leverera de synpunkter de så gärna vill ha, ändå finns en motvilja till attändra och utveckla formen. Ett förslag för vidare utredning är att gå djupare in på vaddetta beror på för att på sikt kanske finna nyckeln till hur man kan ändra på dennamotvilja att utveckla form och upplägg på samrådsförfarandet. / Researchers argue that it takes more deliberative qualities in today's democratic Swedenboth that we should be able to call us for a functioning democracy but also for us tohave a chance to achieve something we almost all endeavors today - sustainabledevelopment. A statutory and thus a common method used today to investigate whatenvironmental impact a planned activity may cause is to establish an EnvironmentalImpact Assessment (EIA). The consultation process in EIA:s for projects is a means tomake the process more democratic. The purpose of this study is to evaluate thisdemocratic means in order to draw conclusions about whether it fulfills its function andwhether it would be possible to improve in order to generate more positive outcomes.The aim has been answered with the help of two literary studies, six in-depth interviewsand a survey which has been linked to the study's theoretical points. Part of the thesis isrelevant background theory (i.e the Environmental Impact Assessments section) whileother parts are scientific and are intended to be compared with the results (i.e thedeliberative democracy section).The most important result from the two literature studies was that the chapter on EIA inthe environmental code has not undergone any major change from the time it wascreated until today and the need for other methods (e.g. interviews and observations) todetermine whether the comments during the consultation will be considered in the EIA. The most striking result from the interviews and survey were that the most commonform of consultation is either writing or a public meeting and partly that the layup atlarge meetings often begin with the operator holding a long presentation and in the endit will be a short question and answer session. The result also shows that it seems to bethe form and structure of the consultation process that creates the biggest problems forus both to get out the qualities that consultants and operators themselves consider mostimportant, namely observations, and partly to ensure that this tool can enhancedemocracy, which consultation is about, not just in theory but also in practice. It is onthis that the discussion mainly revolved around, and it is this that is the essay's mainconclusion. The result also shows that consultants and operators are aware that the mostcommon forms of consultation are not optimal to deliver the comments they want sobadly, yet there is a reluctance to change and develop shape of the consultation process.A proposal for further investigation is to go deeper into what causes this to be able toeventually find the key to how to change this reluctance to develop the form andstructure of the consultation process.

No description available.