Global ETD Search

1	Påverkan på kommunala beslut : En studie av lokala intressegrupper och deras arbete Mattsson, Christina January 2010 (has links) Uppsatsen behandlar intressegruppers påverkan på beslutsfattare på lokal nivå genom att undersökapåtryckargrupper som var involverade vid byggandet av Uppsala konsert och kongress. Studiensyftade till att utröna huruvida det fanns någon skillnad mellan lokala intressegruppers pluralistiskaarbete och teorin kring påtryckargruppers verksamhet på nationell och europeisk nivå. Slutsatsen äratt alla dessa intressegrupper använder sig av liknande verktyg. Studien behandlar även skillnadenmellan intressegrupper där delar av medlemskåren är beslutsfattande politiker och påtryckargruppersom ej har det. Här visar studien att de intressegrupper som har förtroendemän som medlemmarfokuserar mer på direktkontakt med politiker än vad andra påtryckargrupper gör. Intressegrupper Business studies Företagsekonomi
2	Samrådsbegreppet och tolkningsflexibilitet : En studie av hur samråd definieras vid vindkraftsetableringar Henriksson, Sabina January 2012 (has links) Vid en vindkraftsetablering är verksamhetsutövaren enligt miljöbalken skyldig att samråda med berörda parter. Miljöbalken är emellertid vag i riktlinjerna kring utformningen av samrådet och även om Boverkets vindkraftshandbok ger fler råd, vilar ett tolkningsansvar på verksamhetsutövaren. Studien syftar till att undersöka hur olika aktörer tolkar samrådsbegreppet. Fokus ligger på centrala arenor och aktörer samt vilka påverkansmöjligheter olika aktörer har. Demokratimodeller illustrerar att synen på vad samråd bör inneböra är beroende av vald utgångspunkt. Begreppet tolkningsflexibilitet visar hur synen på företeelser som samråd och demokrati kan variera. Tidigare forskning om samrådsprocesser, med fokus på nationell, visar att samrådsbegreppet har tolkats på flera sätt i olika sammanhang; främst verksamhetsutövaren har påverkat samrådsutformningen. I studien har kvalitativa intervjuer med projektörer och intressegruppsrepresentanter med erfarenhet av samråd vid vindkraftsetableringar samt en dokumentanalys genomförts. En uppdelning har gjorts i skriftliga synpunkter samt två huvudsamråd – ett stängt formellt med politiker samt ett informellt öppet hus. Informationsmöten, privata möten samt lokala kommunikationsaktiviteter inräknas oftast inte i samrådsbegreppet. För att påverka projekten ansåg sig intressegrupperna behöva använda arenor utanför samrådet. Intressegruppsrepresentanterna betonar vikten av politikers involvering men har inte haft kontakt med dem på tillhandahållna samrådsarenor. Fynden har likheter med tidigare forskning men har gett en fördjupad inblick i problematiken. Slutsatser som dras är att större engagemang från politiker samt tydligare politiska riktlinjer om vindkraftsetableringar är nödvändiga. Det bör inte råda ovisshet om vilka aktörer som ska kunna påverka samrådsprocesser samt vilket syfte ett samråd ska ha. Vindkraft samråd miljöbalken intressegrupper projektörer tolkningsflexibilitet demokratimodeller
3	Evenemang och rangordning : Hur rangordnar olika grupper olika evenemang? Larsson, Klara, Nielsen, Jenny January 2013 (has links) Studien beskriver rangordningar utefter individers personliga preferenser. Syftet är att jämföra kommunens fördelning av bidrag till de utvalda evenemangen Örebro kommun erbjuder. Denna fördelning ska jämföras mot den rangordning gjorda av de utvalda intressegrupperna gällande evenemangen. En inbördes jämförelse mellan intressegrupperna angående individernas personliga preferenser och rangordning samt en inbördes jämförelse mellan könen kommer även att göras. Dessa jämförelser sker med hjälp av χ2-test. Syftet till dessa jämförelser är att se om det råder skillnader mellan intressegruppernas preferenser i dess rangordning för evenemangen och kommunens faktiska fördelning av bidrag. Resultatet visar på skillnader mellan kommunens fördelning av bidrag och intressegruppernas rangordning. Det går även att urskilja skillnader inbördes mellan intressegrupperna och könen gällande rangordningen av evenemangen. Rangordning preferenser evenemang kollektiv vara χ2-test intressegrupper kommun
4	Från fikamöte till beslut : en studie om intresseorganisationers påverkan på den politiska beslutsprocessen och dess utfall Hane, Jonas January 2009 (has links) <p><strong>Syfte</strong> - Syftet med denna uppsats är att redogöra för förslaget om en skrotningspremie på lastbilar som lagts fram av Sveriges Åkeriföretag till regeringen samt redogöra för de påverkansmöjligheter olika aktörer har i denna beslutsprocess. Dessutom ämnar författaren spekulera i utsikterna för ett faktiskt <em>genomförande</em> av detta förslag.</p><p><strong>Metod</strong> - Denna undersökning bygger på intervjuer med representanter för fyra intresseorganisationer, två politiker och två statstjänstemän.</p><p><strong>Teoretiskt perspektiv</strong> - De teorier som används i uppsatsen behandlar politiska beslut och påverkansmetoder genom pluralism (innebär att staten sätter inte upp några tillträdeshinder för intressegrupperna) och korporativism.</p><p><strong>Analys</strong> - Empirin finner gott stöd i teorin om den politiska och institutionella beslutsprocessen. Vidare får empirin störst stöd i teorin om pluralism. Dock är det inte enhälligt fastställt om en beslutsprocess är öppen för alla eller om det är resurserna som avgör tillträde. Den skandinaviska korporativismen och producentkorporativismen får ett relativt svagt stöd i denna uppsats.</p><p><strong>Slutsats</strong> - Pluralismens två sidor får störst stöd i uppsatsen. Detta, kombinerat med den faktiska sakkunskap som aktörerna besitter, gör att samtliga intervjupersoner anser att de har något att säga till om i den politiska beslutsprocessen. Baserat på informationen från intervjupersonerna går förslaget ingen ljus framtid till mötes med det finansiella läge som råder och med den sittande regeringens inställning i åtanke.</p> Intressegrupper politiska beslut beslutsprocesser korporativism pluralism påverkan skrotningspremie transport miljö Business studies Företagsekonomi
5	Från fikamöte till beslut : en studie om intresseorganisationers påverkan på den politiska beslutsprocessen och dess utfall Hane, Jonas January 2009 (has links) Syfte - Syftet med denna uppsats är att redogöra för förslaget om en skrotningspremie på lastbilar som lagts fram av Sveriges Åkeriföretag till regeringen samt redogöra för de påverkansmöjligheter olika aktörer har i denna beslutsprocess. Dessutom ämnar författaren spekulera i utsikterna för ett faktiskt genomförande av detta förslag. Metod - Denna undersökning bygger på intervjuer med representanter för fyra intresseorganisationer, två politiker och två statstjänstemän. Teoretiskt perspektiv - De teorier som används i uppsatsen behandlar politiska beslut och påverkansmetoder genom pluralism (innebär att staten sätter inte upp några tillträdeshinder för intressegrupperna) och korporativism. Analys - Empirin finner gott stöd i teorin om den politiska och institutionella beslutsprocessen. Vidare får empirin störst stöd i teorin om pluralism. Dock är det inte enhälligt fastställt om en beslutsprocess är öppen för alla eller om det är resurserna som avgör tillträde. Den skandinaviska korporativismen och producentkorporativismen får ett relativt svagt stöd i denna uppsats. Slutsats - Pluralismens två sidor får störst stöd i uppsatsen. Detta, kombinerat med den faktiska sakkunskap som aktörerna besitter, gör att samtliga intervjupersoner anser att de har något att säga till om i den politiska beslutsprocessen. Baserat på informationen från intervjupersonerna går förslaget ingen ljus framtid till mötes med det finansiella läge som råder och med den sittande regeringens inställning i åtanke. Intressegrupper politiska beslut beslutsprocesser korporativism pluralism påverkan skrotningspremie transport miljö Business studies Företagsekonomi
6	Power from Below? : The Impact of Protests and Lobbying on School Closures in Sweden Larsson Taghizadeh, Jonas January 2016 (has links) In recent decades, there has been a considerable expansion of citizen participation in protests and voluntary advocacy groups. To analyze this development, the social movement literature and the interest group literature have emerged. Yet these two bodies of literature have not communicated with each other and have rarely incorporated knowledge from other fields in political science. As a result, critical questions remain unanswered regarding the political influence of advocacy groups. How do they affect politicians? To what degree do informal groups use lobbying tactics? Are socioeconomically advantaged groups more influential? This thesis endeavors to address the above shortcomings by bridging the literature on social movements, interest groups and political parties. The purpose of the thesis is to explain if and how advocacy groups affect public policy and to analyze which resources that are required to influence political decisions. The focus is on informal and loosely organized social movement organizations (informal SMOs): parental networks, staff networks, and village networks. To test my arguments, I use a unique database on protests and lobbying against school closures in Sweden. Closures of public schools have been one of the most important drivers of political activism in Sweden. The results are presented in three essays. Essay I tests new electoral mechanisms that could condition the political influence of advocacy groups. The results suggest that the political influence of informal SMOs on school closure decisions varies according to the type of voter they mobilize: swing voters or core voters. Essay II demonstrates how informal SMOs use lobbying tactics, such as presenting policy-relevant information, to influence politicians. Social movement scholars often focus on protests and ignore lobbying tactics. However, the results show that SMOs that present policy-relevant information are more likely to stop school closures than SMOs that mobilize large protests. Essay III analyzes which informal SMOs exchange policy-relevant information with politicians. Previous studies on the use of lobbying tactics have ignored activist resources. My results suggest that SMOs mobilizing high-income activists and activists with analytical and civic skills are more likely to present policy-relevant information. This is problematic given normative ideals of equal access to decision-making by all members of society. school closure protest lobbying interest groups social movements welfare retrenchment political parties skolnedläggning protest lobbying lokalpolitik intressegrupper sociala rörelser välfärdsstat
7	Regulating a Controversy : Inside Stakeholder Strategies and Regime Transition in the Self-Regulation of Swedish Advertising 1950–1971 Funke, Michael January 2015 (has links) This thesis concerns the development of the self-regulation of advertising in Sweden from 1950 until 1971. Self-regulation was initiated in the 1930s due to a business desire to regulate fair competition in marketing, and while it initially was a minor operation, the 1950s and 1960s were characterized by extensive development. When self-regulation was overtaken by state policies in 1971, it included several interlocking systems, of which parts survived the introduction of the state regime. The thesis’ aim has been to analyze how the rapid regime transitions in the self-regulation regime can be understood. The existing literature identifies four major transitions that occurred during the studied time period. To understand them, the thesis has studied the policy processes leading up to these transitions. Focus has been on the business interest organizations that controlled the regime and their regulatory strategies. Theoretically, the analysis has departed from the hypothesis that tensions between these organizations, due to their members’ different market interests and varying levels of exposure to regulation and public badwill, to a significant degree informed their strategic choices as well as policy outcomes. The results show that the policy processes preceding the regime transitions were characterized by internal tensions, whereby organizations representing advertisers, and to a lesser degree media carriers, due to their members’ higher level of exposure to regulation and public badwill, successfully supported stronger market policing, while ad agencies, being less exposed, as well as a peak industry organization for the proliferation of marketing largely opposed such measures, preferring a more lenient regulation. However, due to increased exposure to regulation and bad will, the ad agencies finally abandoned their opposition and took the lead in regulatory innovation through the introduction of an extensive clearance program that survived the launch of the state regime, becoming a key component in the co-regulatory structure that followed. advertising advertising criticism advertising regulation advertising history advertising industry affluent society business business associations business history business interest organizations business studies competition consumer consumer politics consumer history consumerism co-regulation corporatism economic history history interest groups market regulation marketing marketing history marketing regulation marketer policy studies policy process political economy political science postwar regime regulation theory self-regulation market self-regulation self-regulation history stakeholder Sweden efterkrigstiden ekonomisk historia företagsekonomi företagshistoria historia intressegrupper konsumentfrågor konsumentpolitik konsumenthistoria konsumenträtt korporatism lagstiftning marknad marknadsföring marknadsföringshistoria marknadsregleringar marknadsrätt näringslivet näringslivsorganisationer politisk ekonomi regleringar regleringsteori reklam reklambranschen reklamhistoria rättshistoria samhällsvetenskap samreglering självreglering socialdemokratin statsvetenskap Sverige

1

Page generated in 0.079 seconds