Global ETD Search

1	Intresseorganisationernas tillträdesmöjligheter - En studie om SOU 2007 : 89 " Rovdjuren och deras förvaltning" Ulrika, Dagård January 2009 (has links) <p>Uppsatsen undersöker intresseorganisationernas tillträdesmöjligheter i betänkandet SOU</p><p>2007:89 Rovdjuren och deras förvaltning. Tillträde ska inte förväxlas med reellt inflytande</p><p>men är en förutsättning för att organisationer ska kunna påverka politiskt beslutsfattande. De</p><p>berörda intresseorganisationernas tillträde studeras i betänkandets fem närvaroformer. Som</p><p>teoretisk utgångspunkt används pluralistisk och korporativ teori vilka appliceras på den</p><p>empiriska undersökningen som idealtyper. Det metodologiska tillvägagångsättet innebär att</p><p>utredningens processer spåras vilka sedan analyseras genom en kvalitativ textanalys och</p><p>motivanalys. Som grund för textanalysen och motivanalysen ligger dels det officiella</p><p>regelverket som reglerar intresseorganisationernas tillträdesmöjligheter och dels intervjuer</p><p>som är genomförda med företrädare för utredningen och representanter för utvalda</p><p>organisationer. Uppsatsen placeras i en vidare kontext genom relatering till tidigare forskning</p><p>om intresseorganisationers tillträdesmöjligheter i det svenska styrelseskicket. Resultatet visar</p><p>att ingen av teorierna/idealen enskilt förklarar intresseorganisationernas möjligheter till</p><p>tillträde avseende Rovdjuren och deras förvaltning. Teorierna/idealen hjälper till att förklara</p><p>organisationernas tillträde i de respektive närvaroformerna. Sammantaget erhåller dock det</p><p>korporativa idealet främst stöd.</p> intresseorganisationers korporatism pluralism
2	Intresseorganisationernas tillträdesmöjligheter - En studie om SOU 2007 : 89 " Rovdjuren och deras förvaltning" Ulrika, Dagård January 2009 (has links) Uppsatsen undersöker intresseorganisationernas tillträdesmöjligheter i betänkandet SOU 2007:89 Rovdjuren och deras förvaltning. Tillträde ska inte förväxlas med reellt inflytande men är en förutsättning för att organisationer ska kunna påverka politiskt beslutsfattande. De berörda intresseorganisationernas tillträde studeras i betänkandets fem närvaroformer. Som teoretisk utgångspunkt används pluralistisk och korporativ teori vilka appliceras på den empiriska undersökningen som idealtyper. Det metodologiska tillvägagångsättet innebär att utredningens processer spåras vilka sedan analyseras genom en kvalitativ textanalys och motivanalys. Som grund för textanalysen och motivanalysen ligger dels det officiella regelverket som reglerar intresseorganisationernas tillträdesmöjligheter och dels intervjuer som är genomförda med företrädare för utredningen och representanter för utvalda organisationer. Uppsatsen placeras i en vidare kontext genom relatering till tidigare forskning om intresseorganisationers tillträdesmöjligheter i det svenska styrelseskicket. Resultatet visar att ingen av teorierna/idealen enskilt förklarar intresseorganisationernas möjligheter till tillträde avseende Rovdjuren och deras förvaltning. Teorierna/idealen hjälper till att förklara organisationernas tillträde i de respektive närvaroformerna. Sammantaget erhåller dock det korporativa idealet främst stöd. intresseorganisationers korporatism pluralism
3	Det korporativa samarbetet : En jämförande studie av Landsorganisationens och Svenskt Näringslivs hantering av frågan om arbetskraftsinvandring / The Corporative Co-operation : A Comparative Study of How the Swedish Trade Union Confederation and the Confederation of Swedish Enterprise Have Handled the Question of Labour Immigration Jonsson, Henrik January 2004 (has links) <p>Arbetskraftsinvandring har, under stora delar av 1900-talet, varit ett sätt för de svenska företagen att finna arbetskraft till den expansiva industrisektorn. Intresseorganisationerna på den svenska arbetsmarknaden, Landsorganisationen (LO) och Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), ansåg att arbetskraftsinvandring var en förutsättning för att trygga den svenska arbetsmarknaden. LO var trots detta kritiskt inställd till arbetskraftsinvandring, då organisationen ansåg att lönekonkurrens bland arbetskraften kunde uppstå. Dock lyckades organisationen komma överens med SAF om att arbetskraftsinvandrarna skulle omfattas av de svenska kollektivavtalen och på det sättet undveks en konflikt på arbetsmarknaden. Under 1970-talet upphörde arbetskraftsinvandringen till Sverige, vilket till stor del berodde på den ekonomiska nedgång som drabbade Sverige. Under de senaste åren har arbetsmarknadens parter återigen börjat diskutera arbetskraftsinvandring. Denna gång beror diskussionen om arbetskraftsinvandring på att den svenska befolkningen, inom några år, inte kommer att räcka till för att upprätthålla välfärden. </p><p>Syftet med uppsatsen är att analysera hur intresseorganisationerna LO och Svenskt Näringsliv har hanterat frågan om arbetskraftsinvandring. Vilka strategier har intresseorganisationerna använt sig av för att uppnå sina mål? Är intresseorganisationerna inriktade på samarbete eller konfrontation? Vilken roll spelar avvecklingen av de korporativa strukturerna? </p><p> uppsatsen görs en jämförande studie av intresseorganisationerna LO och Svenskt Näringsliv. Materialet som uppsatsens litteraturstudie bygger på, består bland annat av propositioner och SOU-rapporter. Detta material har kompletterats med material från de två intresseorganisationerna samt artiklar från Dagens Nyheter. </p><p>I uppsatsen utgår jag från korporativ teori och för att komplettera denna har jag valt att dels beskriva hur intresseorganisationer fungerar och varför människor väljer att gå samman kollektivt i intresseorganisationer, dels genom att jämföra korporativ teori med pluralistisk teori. </p><p>För LO är det viktigt att arbetskraftsinvandring från de nya EU-medlemsstaterna inte leder till lönedumpning eller arbetskraftsöverskott på den svenska arbetsmarknaden eller att den redan arbetslösa och sjukskrivna delen av befolkningen fastnar i sin tillvaro. Svenskt Näringsliv och dess medlemsföretag däremot anser att minst 100 000 människor under de senaste åren skulle kunna ha anställts om rätt kompetens hade funnits i landet och därför har arbetskraftsinvandringsfrågan blivit mycket viktig för organisationen. </p><p>För intresseorganisationerna LO och Svenskt Näringsliv har samarbetet under de senaste åren förändrats från ett generellt samarbete till att intresseorganisationerna istället väljer att samarbeta i de frågor de finner det möjligt att göra så. Detta har lett till att det har blivit viktigt för intresseorganisationerna att var för sig försöka påverka beslutsfattarna genom direktkontakter. I praktiken betyder detta att intresseorganisationerna har hållit sig fast vid delar av det korporativa samarbetet samtidig som både LO och Svenskt Näringsliv använder sig av pluralistisk påverkan för att utöva inflytande på beslutsfattarna.</p> Political science Arbetskraftsinvandring LO Svenskt Näringsliv korporatism pluralism Statsvetenskap Political science Statsvetenskap
4	Det korporativa samarbetet : En jämförande studie av Landsorganisationens och Svenskt Näringslivs hantering av frågan om arbetskraftsinvandring / The Corporative Co-operation : A Comparative Study of How the Swedish Trade Union Confederation and the Confederation of Swedish Enterprise Have Handled the Question of Labour Immigration Jonsson, Henrik January 2004 (has links) Arbetskraftsinvandring har, under stora delar av 1900-talet, varit ett sätt för de svenska företagen att finna arbetskraft till den expansiva industrisektorn. Intresseorganisationerna på den svenska arbetsmarknaden, Landsorganisationen (LO) och Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), ansåg att arbetskraftsinvandring var en förutsättning för att trygga den svenska arbetsmarknaden. LO var trots detta kritiskt inställd till arbetskraftsinvandring, då organisationen ansåg att lönekonkurrens bland arbetskraften kunde uppstå. Dock lyckades organisationen komma överens med SAF om att arbetskraftsinvandrarna skulle omfattas av de svenska kollektivavtalen och på det sättet undveks en konflikt på arbetsmarknaden. Under 1970-talet upphörde arbetskraftsinvandringen till Sverige, vilket till stor del berodde på den ekonomiska nedgång som drabbade Sverige. Under de senaste åren har arbetsmarknadens parter återigen börjat diskutera arbetskraftsinvandring. Denna gång beror diskussionen om arbetskraftsinvandring på att den svenska befolkningen, inom några år, inte kommer att räcka till för att upprätthålla välfärden. Syftet med uppsatsen är att analysera hur intresseorganisationerna LO och Svenskt Näringsliv har hanterat frågan om arbetskraftsinvandring. Vilka strategier har intresseorganisationerna använt sig av för att uppnå sina mål? Är intresseorganisationerna inriktade på samarbete eller konfrontation? Vilken roll spelar avvecklingen av de korporativa strukturerna? uppsatsen görs en jämförande studie av intresseorganisationerna LO och Svenskt Näringsliv. Materialet som uppsatsens litteraturstudie bygger på, består bland annat av propositioner och SOU-rapporter. Detta material har kompletterats med material från de två intresseorganisationerna samt artiklar från Dagens Nyheter. I uppsatsen utgår jag från korporativ teori och för att komplettera denna har jag valt att dels beskriva hur intresseorganisationer fungerar och varför människor väljer att gå samman kollektivt i intresseorganisationer, dels genom att jämföra korporativ teori med pluralistisk teori. För LO är det viktigt att arbetskraftsinvandring från de nya EU-medlemsstaterna inte leder till lönedumpning eller arbetskraftsöverskott på den svenska arbetsmarknaden eller att den redan arbetslösa och sjukskrivna delen av befolkningen fastnar i sin tillvaro. Svenskt Näringsliv och dess medlemsföretag däremot anser att minst 100 000 människor under de senaste åren skulle kunna ha anställts om rätt kompetens hade funnits i landet och därför har arbetskraftsinvandringsfrågan blivit mycket viktig för organisationen. För intresseorganisationerna LO och Svenskt Näringsliv har samarbetet under de senaste åren förändrats från ett generellt samarbete till att intresseorganisationerna istället väljer att samarbeta i de frågor de finner det möjligt att göra så. Detta har lett till att det har blivit viktigt för intresseorganisationerna att var för sig försöka påverka beslutsfattarna genom direktkontakter. I praktiken betyder detta att intresseorganisationerna har hållit sig fast vid delar av det korporativa samarbetet samtidig som både LO och Svenskt Näringsliv använder sig av pluralistisk påverkan för att utöva inflytande på beslutsfattarna. Political science Arbetskraftsinvandring LO Svenskt Näringsliv korporatism pluralism Statsvetenskap
5	Folkberedskapens ombudsverksamhet : och korporatismens roll under beredskapstiden Englund, Emil January 2020 (has links) Uppsatsen undersöker Statens informationsstyrelses fyra sammanställningar av folkberedskapens orts- och länsombuds årliga rapporter 1941-1944. Syftet är att ta reda på mer om vilken roll icke-statliga organisationer hade för roll i det kulturella folkberedskapsarbetet på lokal nivå runt omkring i Sverige under beredskapstiden. Genom kvalitativ textanalys lyfter studien fram vilka kopplingar Folkberedskapen (SIS) hade till icke-statliga organisationer och vilken verksamhet av folkberedskapskaraktär dessa organisationer bedrev. Resultatet visar att de redan etablerade icke-statliga organisationerna hade en mycket omfattande och tämligen autonom roll i arbetet. beredskapstiden ortsombud demokrati Robert Dahl pluralism autonomi-kontroll Magnus Hjort korporativism (korporatism) icke-statliga organisationer föreningsliv History Historia
6	Regulating a Controversy : Inside Stakeholder Strategies and Regime Transition in the Self-Regulation of Swedish Advertising 1950–1971 Funke, Michael January 2015 (has links) This thesis concerns the development of the self-regulation of advertising in Sweden from 1950 until 1971. Self-regulation was initiated in the 1930s due to a business desire to regulate fair competition in marketing, and while it initially was a minor operation, the 1950s and 1960s were characterized by extensive development. When self-regulation was overtaken by state policies in 1971, it included several interlocking systems, of which parts survived the introduction of the state regime. The thesis’ aim has been to analyze how the rapid regime transitions in the self-regulation regime can be understood. The existing literature identifies four major transitions that occurred during the studied time period. To understand them, the thesis has studied the policy processes leading up to these transitions. Focus has been on the business interest organizations that controlled the regime and their regulatory strategies. Theoretically, the analysis has departed from the hypothesis that tensions between these organizations, due to their members’ different market interests and varying levels of exposure to regulation and public badwill, to a significant degree informed their strategic choices as well as policy outcomes. The results show that the policy processes preceding the regime transitions were characterized by internal tensions, whereby organizations representing advertisers, and to a lesser degree media carriers, due to their members’ higher level of exposure to regulation and public badwill, successfully supported stronger market policing, while ad agencies, being less exposed, as well as a peak industry organization for the proliferation of marketing largely opposed such measures, preferring a more lenient regulation. However, due to increased exposure to regulation and bad will, the ad agencies finally abandoned their opposition and took the lead in regulatory innovation through the introduction of an extensive clearance program that survived the launch of the state regime, becoming a key component in the co-regulatory structure that followed. advertising advertising criticism advertising regulation advertising history advertising industry affluent society business business associations business history business interest organizations business studies competition consumer consumer politics consumer history consumerism co-regulation corporatism economic history history interest groups market regulation marketing marketing history marketing regulation marketer policy studies policy process political economy political science postwar regime regulation theory self-regulation market self-regulation self-regulation history stakeholder Sweden efterkrigstiden ekonomisk historia företagsekonomi företagshistoria historia intressegrupper konsumentfrågor konsumentpolitik konsumenthistoria konsumenträtt korporatism lagstiftning marknad marknadsföring marknadsföringshistoria marknadsregleringar marknadsrätt näringslivet näringslivsorganisationer politisk ekonomi regleringar regleringsteori reklam reklambranschen reklamhistoria rättshistoria samhällsvetenskap samreglering självreglering socialdemokratin statsvetenskap Sverige

1

Page generated in 0.0637 seconds