Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur framstående juniorfotbollsspelare, i karriärövergången mellan junior- och seniorverksamhet, psykologiskt självreglerar. Självreglering består av koncepten planering, monitorering, ansträngning, self-efficacy, reflektion och utvärdering som delas in i tre cykliska faser: förberedelsefasen, prestationsfasen och reflektionsfasen. De frågeställningar som skall hjälpa att besvara syftet är: (1) Hur förbereder sig en juniorfotbollsspelare inför ett träningspass? (2)  Hur tänker, känner och agerar en juniorfotbollsspelare i relation till självregleringens prestationsfas? (3) Hur reflekterar och utvärderar en juniorfotbollsspelare sin prestation efter ett träningspass? Metod Studien innehåller en blandmetodik, där en enkätundersökning användes för att urskilja goda informatörer för tillhandahållandet av för syftet relevant information. Urvalet var 20 stycken juniorfotbollsspelare födda mellan 1995-1996 från två olika föreningar, där tre spelare ur varje förening sedermera intervjuades. Intervjuundersökningen genomfördes med hjälp av intervjuformen the standardized open-ended interview. I enkätanalysen räknades respondenternas olika medelvärden, standardavvikelser och räckvidder ut för var och ett av självreglerings olika koncept. Resultat Enkätundersökningens resultat visade att båda föreningarnas respondenter uppvisade högst värde inom konceptet ansträngning. Resultaten från intervjuundersökningen indikerar att deltagarna brister i sin fulla förståelse och tillämpning av de psykologiska färdigheter tillhörande förberedelsefasen och prestationsfasen, vilket karakteriserar deras resonemang i reflektionsfasen. Slutsats Analysen är att deltagarna är medvetna om sin egen påverkan på prestationen och resultatet, dock saknar de (teoretisk) kunskap som skulle möjliggöra en mer frekvent tillämpning och systematisering av de psykologiska färdigheter de använder sig av. Eftersom deltagarna har svårt att se vad, varför och hur deras psykologiska färdigheter fungerar, har de svårt att regelbundet omsätta dessa psykologiska färdigheter till prestationshöjande åtgärder.   Nyckelord: självreglering, karriärövergångar, fotboll, juniorfotbollsspelare, blandmetodik

Efter finanskriser följer rannsakningar och reformer. Inom EU har det efter den senaste finanskrisen 2008 bland annat förts diskussioner om kvartalsrapporternas existens. Enligt somliga bidrar nämligen rapporterna till en kortsiktig syn på investering och innebär dessutom stora administrativa bördor för börsbolagen. Olika förslag till förändringar av EU:s öppenhetsdirektiv har på senare tid uppkommit, innehållandes bland annat förslag på avskaffande av krav på kvartalsrapporter i nationella lagstiftningar. Syftet med min framställning är först och främst att undersöka kvartalsrapportens faktiska betydelse för olika aktörer på värdepappersmarknaden och att utreda vilka konsekvenser ett avskaffande skulle kunna få för dem. Ett argument för att behålla kvartalsrapporterna är att investerarna ska ha rätt till samma information samtidigt. Viss teori och vetenskap visar däremot att människan inte kan fatta rationella beslut gällande investeringar i finansiella instrument och att överflödig informationsgivning till investerare inte är önskvärt. Med avseende på kraven på offentliggörande av kurspåverkande information ställs det, oavsett om kvartalsrapporterna försvinner, krav på börsbolagen som både kan innebära fortsatta bördor för dem och ett överflödigt och oregelbundet informationsflöde för investerarna. Om kvartalsrapportskravet skulle tas bort krävs det därför att bolagens kvarstående skyldigheter förtydligas för alla parter. De svenska börsbolagen har idag en möjlighet att välja mellan att utge delårsredogörelse eller kvartalsrapporter, enligt 16 kap. 6–7 §§ VpmL. Samtidigt ställer de svenska börserna i sina regelverk upp krav på kvartalsrapportering för de noterade bolagen. Effekterna av ett avskaffande i nationell lagstiftning skulle därför vara i princip obefintliga, om kravet fortfarande skulle få kvarstå i börsernas regelverk. I framställningen förs därför en diskussion kring balansen mellan självreglering och lagstiftning på den svenska värdepappersmarknaden. Självreglering har traditionellt sett varit en viktig del av värdepappersmarknadens reglering och borde enligt mig förbli det, eftersom det är ett mer flexibelt instrument än lagstiftning och därmed kan anpassas snabbare efter den dynamiska och föränderliga värdepappersmarknaden. Däremot vore det fel, i min mening, om inte självregleringen också anpassade sig till EU-rätten, som har erkänt företräde i vår rättsordning. Syftena bakom ändringar inom EU-rätten skulle annars inte få önskad effekt för svenska börsbolag och den svenska marknaden.

Dagens svenska korruptionsbrottslagstiftning står nu i begrepp att förändras efter tryck från såväl nationellt som internationellt håll efter att stommen i lagstiftningen har sett i princip likadan ut under de senaste fyrtiofem åren. Under åren som gått har kritiken mot den befintliga lagstiftningen vuxit, vilket kulminerade i att regeringen tillsatte en utredning som 2010 kunde överlämna betänkandet Mutbrott. Enligt direktivet skulle utredningen se över hur lagen kunde moderniseras samt ta fram ett förslag till en kod för näringslivets självreglering. Efter att det sedvanliga remissförfarandet genomförts kunde propositionen 2011/12:79 - En reformerad mutbrottslagstiftning antas av riksdagen och den kommer att träda ikraft den 1 juli 2012. Propositionen innehåller ett flertal reformer där bl.a. korruptionsbrotten konsolideras till 10 kap. i brottsbalken, benämningarna på mutbrott och bestickning byts till givande respektive tagande av muta, nykriminalisering av handel med inflytande och vårdslös finansiering. Den här uppsatsen har genom användning av en klassisk rättsdogmatisk metod bearbetat den historiska utvecklingen, gällande rätt samt utvecklingen som lett fram till den av riksdagen antagna propositionen. Författaren riktar kritik mot att korruptionsbrottslagstiftningen behandlar den offentliga och privata sektorn gemensamt samt anser att lagen behöver bli mer konkret. Regeringens ambition att skapa en kod för näringslivets självreglering är blott en följd av en otydlig lagstiftning och ett osäkert rättsläge. Uppsatsen avslutas med ett förslag om att lagstiftningen för offentlig och privat sektor särskiljs med anledning av att de har så pass olika skyddsintressen.

Vårt syfte med denna studie har varit att beskriva hur redovisningstillsynen fungerar i Sverige gällande tillämpningen av de internationella redovisningsstandarderna IFRS. Vi har även redogjort för hur ett antal nyckelaktörer inom branschen ser på dagens lösning samt identifierat vilka lösningar dem ser i framtiden. För att kunna beskriva hur redovisningstillsynen fungerar i Sverige har vi även värderat och förklarat betydelsen av legitimitet för tillsynsorganet samt redogjort för hur det kan uppnås enligt våra nyckelaktörer. Vi har även belyst hur nyckelaktörerna ser på den internationella harmoniseringen som sker generellt samt gällande implementeringsprocessen av IFRS. I studien har vi avgränsat oss till att endast fokusera på redovisningstillsynen av IFRS i Sverige. Vi har även avgränsat antalet respondenter till att de som har en aktiv del i arbetet med denna tillsyn och som har direkt anknytning genom revisorsyrket eller akademien. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie med ett abduktivt angreppssätt.  Vi valde detta tillvägagångssätt då vår ambition var att undersöka vårt problem på djupet snarare än bredden. Insamling av empiri har skett genom nio intervjuer och fyra tidningsartiklar med väl insatta personer inom tillsyns- och redovisningsområdet i Sverige, samt fyra statliga arbeten. Vi har genom denna studie kommit fram till att det idag är Finansinspektionen som har det övergripande ansvaret för Sveriges redovisningstillsyn, medan våra två reglerade marknader ansvarar för den löpande redovisningstillsynen gentemot bolagen. Dagens lösning uppfattas som splittrad och otydlig, och kritiseras för att inte vara tillräckligt oberoende och inte ha tillräckligt med kompetens för att utföra uppgiften tillfredsställande. En framtida lösning är antingen att Finansinspektionen får ansvaret för både den övergripande och löpande tillsynen, eller att Finansinspektionen behåller det övergripande tillsynsansvaret och delegerar den löpande tillsynen till ett självregleringsorgan. Legitimiteten har stor betydelse för tillsynsorganet och det kan uppnås genom oberoende, upprättandet av en due process och adekvat kompetens.

The purpose of this study is to investigate self-assessment and illuminate factors that affect students' development, a study to elucidate the individual teacher and the pupils' understanding and knowledge of self-assessment. The intention of the study is to generate new knowledge. Interest in self-assessment has been developed during my time as a teacher since research on self-assessment has shown positive effects on students' development, and that the properties can be linked to the teacher's assignment under the Education Act and the curriculum. The survey also consists of previous research conclusions that show that self-assessment promotes student development that can give the student increased self-confidence, responsibility and develops pupils' metacognitive ability. As the method for this study, I have chosen to conduct qualitative interviews with four students and two teachers in two schools. Results of this study have found that, in addition to what previous has shown, that the knowledge and perception of self-evaluation in schools is limited. The perception is that there are difficulties with self-assessment, but even so, there is a value in working with self-assessment.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur New Public Management påverkar de professionella inom universitetsvärlden. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats. Empiriskt material har samlats in genom en så kallad self-report inom professionella i universitetsvärlden.   Resultat & slutsats: New Public Management har visat sig ha en negativ effekt på de professionella inom universitetsvärlden. Vi fann att NPM ses som en bromskloss för universitetets utveckling eftersom kunskapen som de professionella besitter inte tas till hänsyn. Istället har pengar och makt blivit ett större fokus jämfört med tidigare då professionalitet hade en större roll. Självreglering är viktigt för att autonomin inte ska tona bort, detta har bidragit till en speciell chefskultur som påverkar de anställda. Vår slutsats är att NPM hämmar de professionellas utveckling.   Studiens bidrag: Vår studie har bidragit till en större förståelse av NPM och de professionella inom en verksamhet som bedrivs av detta. Flera faktorer är av betydelse och vår studie visar på att självreglering är av vikt för att de professionella ska kunna utöva sin kunskap på dess rätta professionella sätt. Vi hoppas på att vår studie bidrar till mer förståelse för de professionella och kan leda till en bättre miljö i verksamheten mellan de professionella och administratörerna.   Förslag till vidare forskning: Vi föreslår att samma studie utförs på fler respondenter för att få större kunskap kring studien samt betona chefernas åsikter och erfarenheter. Detta eftersom cheferna kan ha en annan bild av hur verklighetssynen kan se ut. Dessutom kan andra kvalitativa metoder användas som kan bidra till ett annorlunda resultat.

Internationell matematikdidaktisk forskning har på senare år influerats av psykologin. Motivation,självreglering och mindset är tre faktorer som anses påverka inlärningen. Genom att, i en enkät,kvantitativt undersöka dessa tre faktorer i den svenska gymnasieskolan och jämföra med eleversbetygsresultat framgår en signifikant skillnad mellan elever med betyget F och elever med betyget A.Genom en kvalitativ semistrukturerad intervju utforskas området djupare. Fram träder en bild av vilkaskillnader och likheter i inställningen till lärande i matematik som finns mellan elever i behov av stödoch högpresterande elever. Elever i behov av stöd saknar tydliga kunskapsmål och kopplar sinaresultat till yttre faktorer såsom lärare, kamrater och arbetsro. Elever i behov av stöd saknar också tillstor del förmågan att själv reglera sitt lärande och har ett mer statiskt mindset. Högpresterande eleveruttrycker tydligare mål, är effektivare att reglera sitt lärande och har ett mer dynamiskt mindset.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare resonerar kring förhållandet mellan deras yrkesroll och privata roll samt om de ansåg att yrkesrollen påverkar privatlivet gällande, vad de bör och inte borde göra. Mitt syfte har också varit att undersöka vilka underliggande föreställningar och förväntningar som existerar om lärares beteende. Anledningen till mitt val av undersökning är på grund av att lärare bör vara bra förebilder för sina elever och därför också intressant och se hur de hanterar förhållandet mellan yrkesrollen och det privata på fritiden. Mina frågeställningar har varit följande: 1. Hur upplever lärarna förhållandet mellan yrkesrollen och den privata rollen? 2. Vilka förväntningar och normer existerar kring lärares beteende gällande fritiden och hur förmedlas dessa? 3. Påverkar yrkesrollen lärarnas privatliv och hur? Exempelvis finns det saker som lärarna inte tillåter sig att göra på fritiden just på grund av att de arbetar som lärare? Teori För att kunna analysera lärarnas uttalanden och resultat använder jag mig av en teori som behandlar problematiken. Teorin handlar om olika synpunkter som påverkar förhållandet mellan yrkesrollen och den privata rollen såsom förväntningar, normer, gränsdragningar osv. Metod Detta är en kvalitativ undersökning där jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer för insamling av data. Jag har intervjuat fyra stycken gymnasielärare inom Stockholms län. Intervjumallen bestod av båda öppna och mer direkta frågor gällande deras upplevelser av det studerade ämnet. Jag transkriberade och kodade deltagarnas uttalanden för att sedan placera in dessa i del- och huvudkategorier. Sedan med hjälp av teorin om roller analyserade och diskuterade jag dessa i den avslutade diskussionsdelen. Resultat Studiens resultat visar att det finns en oklarhet i förhållandet mellan yrkesrollen och privata rollen. Lärarna anser att det är viktigt att dra en gräns mellan rollerna men också att vara sig själv, då det tycks vara en outtalad norm där det är negativt att spela upp en roll. Dessutom tycker lärarna att det existerar både inre och yttre förväntningar på deras yrkesroll och som påverkar deras beteende. Slutligen anser de att de inte begränsar sig själva på fritiden men att det ändå existerar någon sorts extra spärr just på grund av att de arbetar som lärare.

Syftet med vår studie är att undersöka hur modersmålslärare arbetar med formativ bedömningi sin undervisning, samt vilka pedagogiska implikationer denna typ av bedömning har påelevens lärande, motivation och måluppfyllelse. Intresset bakom valet av det härproblemområdet grundar sig i att vi, i vårt dagliga arbete med modersmål, har identifierat ettantal utmaningar och svårigheter i just arbetet med modersmålsundervisning. De utmaningaroch svårigheter beror till en stor del på modersmålets utformning samt omständigheter ochförutsättningar för undervisningen i skolans styrdokument. Med tanke på allt detta och utifrånvår erfarenhet av användning av formativ bedömning i tidigare undervisning anser vi att vi haren stark grund för att anta att formativ bedömning kan främja elevens lärande och utveckling.Genom denna studie ville vi utforska tesen om att formativ bedömning främjar lärande genomatt undersöka vad andra modersmålslärare har för upplevelse av den formativa bedömningenoch dess inverkan på elevens lärande och utveckling. För att uppnå syftet med undersökningenså har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med modersmålslärare som huvudsakligforskningsmetod. Vidare har vi analyserat de gjorda intervjuerna med hjälp av teori som vihämtat ur Alan Brymans omfattande bok Samhällsvetenskapliga metoder. Resultaten som vifick fram genom att sammanställa intervjuerna har vi sedan jämfört med den formativabedömningens teoretiska bas som presenterats i bland annat litteratur av Anders Jönsson, JohnHattie, Helena Korp och Dylan Wiliams. På så sätt har vi kunnat dra relevanta slutsatser somkan vara till nytta i vårt fortsatta arbete och för modersmålslärare som jobbar under liknandeomständigheter och villkor.I sista avsnittet: Slutsatser och diskussioner belyser vi de viktiga slutledningarna vårt arbetelåter oss göra. Vi tar också upp några rekommendationer till de som vill forska vidare i dettaområde.

No description available.