Research on internal communication in organizations oftenfocus on communication in the various relationships in theworkplace, but there is very little research on communicationwith those who are on parental leave.The aim of this study is to examine the subjectiveexperiences of the employees on a parental leave regardingthe communication with their employer and to understandhow, when and if the employees wish communicate withtheir employers during their parental leave. By using theorieson role identification and employees as ambassadeurs fortheir organisations, I have identified and researched factorsthat influence and are influenced by the communication withand to the employees on parental leave, and the humanresources perspective provides a view of how to includeemployees on parental leave in communication with and asresources for an organization.A web survey was conducted which shows that theemployees' interest in communicating with their employerduring a parental leave is moderate. A majority experiencethat their employer has weak or no interest incommunicating with them. Communication with colleaguesis more frequent and uses more channels thancommunication with the employer which indicates theimportance of the informal communication. A majority seethemselves as resources for the employer, most of them findit important to share organizational information and theyexperience to a greater extent that the employer wants tocommunicate with them.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare resonerar kring förhållandet mellan deras yrkesroll och privata roll samt om de ansåg att yrkesrollen påverkar privatlivet gällande, vad de bör och inte borde göra. Mitt syfte har också varit att undersöka vilka underliggande föreställningar och förväntningar som existerar om lärares beteende. Anledningen till mitt val av undersökning är på grund av att lärare bör vara bra förebilder för sina elever och därför också intressant och se hur de hanterar förhållandet mellan yrkesrollen och det privata på fritiden. Mina frågeställningar har varit följande: 1. Hur upplever lärarna förhållandet mellan yrkesrollen och den privata rollen? 2. Vilka förväntningar och normer existerar kring lärares beteende gällande fritiden och hur förmedlas dessa? 3. Påverkar yrkesrollen lärarnas privatliv och hur? Exempelvis finns det saker som lärarna inte tillåter sig att göra på fritiden just på grund av att de arbetar som lärare? Teori För att kunna analysera lärarnas uttalanden och resultat använder jag mig av en teori som behandlar problematiken. Teorin handlar om olika synpunkter som påverkar förhållandet mellan yrkesrollen och den privata rollen såsom förväntningar, normer, gränsdragningar osv. Metod Detta är en kvalitativ undersökning där jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer för insamling av data. Jag har intervjuat fyra stycken gymnasielärare inom Stockholms län. Intervjumallen bestod av båda öppna och mer direkta frågor gällande deras upplevelser av det studerade ämnet. Jag transkriberade och kodade deltagarnas uttalanden för att sedan placera in dessa i del- och huvudkategorier. Sedan med hjälp av teorin om roller analyserade och diskuterade jag dessa i den avslutade diskussionsdelen. Resultat Studiens resultat visar att det finns en oklarhet i förhållandet mellan yrkesrollen och privata rollen. Lärarna anser att det är viktigt att dra en gräns mellan rollerna men också att vara sig själv, då det tycks vara en outtalad norm där det är negativt att spela upp en roll. Dessutom tycker lärarna att det existerar både inre och yttre förväntningar på deras yrkesroll och som påverkar deras beteende. Slutligen anser de att de inte begränsar sig själva på fritiden men att det ändå existerar någon sorts extra spärr just på grund av att de arbetar som lärare.

Musik-lärare eller musik-lärare? Hur några musiklärare ser på sin yrkesroll skildrar yrkessocialisationen inom musikläraryrket idag. Syftet är att ta reda på vilka motiv som kan ligga till grund att välja musikläraryrket och vilken kompetens som anses viktig i rollen som musiklärare. Därför har jag frågat några musiklärare hur de ser på sitt yrkesval, sin yrkesroll samt hur de ser på relationen mellan att vara musiklärare och musiker. Metoden har varit att genomföra kvalitativa, halvstrukturerade djupintervjuer vilket utgör det empiriska materialet i detta arbete. Med en abduktiv ansats som vetenskaplig metod har jag låtit min empiri samspela med tidigare forskning, där jag utgått från framförallt Christer Bouijs studier om musiklärare. Med hjälp utav Boujis tankar om olika lärarkategorier samt den franske kultursociologen Pierre Bourdieus utbildningssociologiska begrepp habitus, status och kulturellt kapital har jag analyserat min empiri. Resultatet visar att konflikter kan finnas i relationen mellan musiklärarrollen och musikerrollen. Det som studeras och diskuteras är orsaken till konflikten samt hur musiklärarna i studien löser en eventuell konflikt mellan sina två yrkesroller.

Under de senaste 25 åren har det skett en utveckling av internet och i vilken omfattningen internet används (Handelns historia, u.å.). Detta har möjliggjort en ökad kommunikation och större möjligheter till konsumtion för individer, där fysiska butiker varit det dominerande alternativet tidigare. Idag har därmed de fysiska butikerna kommit att få konkurrens av de virtuella butikerna. Den teknologiska utvecklingen har medfört ett skapande av varierande relationer till internet givet olika generationer. Den ena generationen, generation X, har anpassat internet till sin vardag medan den andra generationen, generation Z, är uppvuxen mitt i internets era. Det finns flertalet studier vars fokus är framtagen för att se till ett företagsperspektiv, alltså hur företag kan använda sig av information angående konsumenters beteende och köpvanor till sin fördel. Det har kunnat återfinnas ett relativt outforskat område som inkluderar individens perspektiv. Detta eftersom att det nu finns större möjligheter för en individ att välja när personen vill vara en konsument. Därmed presenteras begreppet konsumentroll som inte är något särskilt bearbetat eller utforskat begrepp. Studien förväntas undersöka om det finns några skillnader mellan generation X och generation Z angående när dessa individer antar en konsumentroll. Med ordet när har vi valt att fokusera var en person befinner sig på, i den fysiska butiken eller i den virtuella världen när personen handlar. Vidare innehåller begreppet när även när individen är en konsument vilket har att göra under vilken tid som konsumenten aktivt, passivt eller ovetandes antar en konsumentroll. Slutligen påverkas begreppet även hur individen är en konsument, vilket kan återkopplas till användning av teknik, social situation, sales promotion och medier. Om det framgår att det finns en skillnad mellan de två generationerna ska även de bakomliggande orsakerna identifieras. Resultatet av denna studie påvisade tydliga skillnader mellan dessa två generationer. Genom skapandet av fyra betydelsefulla teman i analysdelen har flera bakomliggande faktorer kunnat presenteras. Den största skillnaden till när en individ antar en konsumentroll, i generation X jämfört med generation Z, är huruvida behovsskapandet framkommer. Ytterligare viktiga bakomliggande faktorer är om de handlade på fysiska butiker eller på internet, hur bekväma de känner sig i förhållande till tekniken samt vilka faktorer som värderas högt i samband med ett köp av kläder. Avslutningsvis har denna studie resulterat i en större förståelse för hur olika generationer antar en konsumentroll och framförallt när det sker. / Over the past 25 years there has been an evolution of the Internet and to what extent the Internet is used. This has enabled increased communication and a wider range of consumption than before, where physical stores have been the dominant option. Today has the physical stores gained competition from the virtual stores. The technological development has led to the creation of varying relationships to the internet given different generations. One generation, generation X, has adapted the internet to their everyday life while the second generation, generation Z, grew up in the middle of the Internet era. There are several studies whose focus is designed to ensure a company perspective, where the focus is how to make use of information on consumer behavior and buying habits to their advantage. It has been found a research gap which includes the individual's perspective. This because there is now a greater opportunity for an individual to choose when the person wants to be a consumer. Therefore, the concept of consumer role is presented as neither existent or explored. The study is expected to examine whether there are any differences between Generation X and Generation Z as to when these individuals assume an consumer role. With the word when we have chosen to focus on where a person is, in the physical store or in the virtual world, when the person is shopping. Furthermore, the term when contains when the individual is one consumer, which depends on during what time the consumer actively, passively or unaware assumes a consumer role. Finally, the term when it also affected by how the individual is a consumer, which can be reconnected to the use of technology, social situation, sales promotion and media. If there is a difference, the underlying causes will also be identified. The result of this study demonstrated clear differences between these two generations. By creating four important themes in the analysis section, several underlying factors has been presented. The biggest difference of when a individual assumes an consumer role, compared generation X with generation Z, is whether the creation of a need arises. Further, more important underlying factors is if they buying their clothes in a physical store or on the internet, how comfortable they feel in relation to technology, as well as what factors are highly valued in connection with a purchase of clothing. In conclusion, this study has resulted in a greater understanding of how different generations assume a consumer role and especially when it occurs.

Syftet med denna studie har varit att analysera ett antal svenska soldaters övergångar från det militära livet till det civila livet, vilka faktorer som kan underlätta respektive försvåra dessa övergångar samt vilka konsekvenser det får att ha ett yrke som säger sig erbjuda en livsstil. En gruppintervju och fem enskilda intervjuer med sammanlagt sex individer som är eller har varit anställda som soldater vid K3 i Karlsborg har genomförts för att kunna besvara studiens syfte. Resultaten visar att soldaternas identiteter i regel påverkas starkt av den militära institutionen, där en militär livsstil följer av tjänstgöringen. Identiteterna formas tidigt under tjänstgöringen och blir dessutom bestående efter att soldatlivet har lämnats. En konsekvens av detta blir att många upplever en känsla av identitetskris-/förvirring när de lämnar yrket vilket i sin tur resulterar i att flera kommer tillbaka till Försvarsmakten ganska snart efter att de sagt upp sig, eller söker sig till yrken som liknar det militära. Slutsatsen är att Försvarsmakten bör fortsätta arbetet med karriärväxlingsstöd för soldater och se till att detta sätts in i ett tidigt skede, även om målsättningen är att soldaterna ska vilja vara kvar så länge som möjligt på sina kontrakt

The aim of this study was to investigate how the role of a coach affects the private life. In orderto fulfill the purpose of this study we have used a qualitative method with seven conductedinterviews. The questions that where asked in the interviews were in the themes of norms, roleand role identity. The collected information from the interviews was transcribed and used in atable and was analyzed through a thematic analysis. This was conducted for the purpose that itwould answer the issues of the study. The results showed that different variables, for examplethe opinions on the private role, the role as a coach, norms, and each individuals relation to thenorms, could affect the private life of the coaches. These variables can together with the usingof different theories give a picture of the reasons why each individual is affected in the waythey are. / Syftet med studien var att undersöka hur idrottsledarrollen påverkar privatlivet. För att besvarasyftet använde vi oss av en kvalitativ metod som innefattade sju intervjuer. Frågorna sombesvarades under intervjun handlade om normer, roll och rollidentitet. Den insamladeinformationen transkriberades och användes sedan i ett tabellschema för att sammanställas medhjälp av en tematisk analys. Detta gjordes för att kunna svara på studiens frågeställningar.Resultatet visade att olika variabler, såsom synen på rollen och sig själv, men även synen pånormer och förhållandet till dessa, kan påverka hur individerna påverkas i deras privatliv iåtagandet som idrottsledare. Dessa variabler kan med hjälp av olika teorier ge en fingervisningtill vad det är i individen som gör att dem påverkas på det sätt som dem gör.

The aim of this study was to investigate how the role of a coach affects the private life. In order to fulfill the purpose of this study we have used a qualitative method with seven conducted interviews. The questions that where asked in the interviews were in the themes of norms, role and role identity. The collected information from the interviews was transcribed and used in a table and was analyzed through a thematic analysis. This was conducted for the purpose that it would answer the issues of the study. The results showed that different variables, for example the opinions on the private role, the role as a coach, norms, and each individuals relation to the norms, could affect the private life of the coaches. These variables can together with the using of different theories give a picture of the reasons why each individual is affected in the way they are. / Syftet med studien var att undersöka hur idrottsledarrollen påverkar privatlivet. För att besvara syftet använde vi oss av en kvalitativ metod som innefattade sju intervjuer. Frågorna som besvarades under intervjun handlade om normer, roll och rollidentitet. Den insamlade informationen transkriberades och användes sedan i ett tabellschema för att sammanställas med hjälp av en tematisk analys. Detta gjordes för att kunna svara på studiens frågeställningar. Resultatet visade att olika variabler, såsom synen på rollen och sig själv, men även synen på normer och förhållandet till dessa, kan påverka hur individerna påverkas i deras privatliv i åtagandet som idrottsledare. Dessa variabler kan med hjälp av olika teorier ge en fingervisning till vad det är i individen som gör att dem påverkas på det sätt som dem gör.

Occupational roles are constantly changing in today's society. Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) is a new EU directive that sets requirements for companies sustainability reporting, which may change the occupational role of HR managers. The aim of the study is to investigate if, and in that case, what changes in the occupational role the implementation of CSRD has led to in terms of tasks and role expectations and whether it has resulted in a changed role identity . In order to study whether there has been a change in the occupational role of HR managers, qualitative interviews have been conducted. The theoretical framework is based on the concepts: tasks, role expectations and role identity. The study's results show that the occupational role of HR managers has changed in some respects. A few new aspects have been added to the existing role, but the occupational role has not changed into a completely new role. The results also show that the changed occupational role has not lead to a changed identity. / Yrkesroller förändras ständigt i dagens samhälle. Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) är ett nytt EU-direktiv som ställer krav på företags hållbarhetsrapportering vilket kan förändra HR-chefernas yrkesroll. Syftet med studien är att undersöka om och i så fall vad implementeringen av CSRD har lett till för förändringar i HR-chefers yrkesroll gällande uppgifter och rollförväntningar och om det resulterat i en förändrad rollidentitet. För att studera om det har skett en förändring av HR-chefers yrkesroll har kvalitativa intervjuer genomförts. Den teoretiska referensramen baseras på begreppen: uppgifter, rollförväntningar och rollidentitet. Studiens resultat visar att HR-chefers yrkesroll har förändrats i vissa avseenden. Yrkesrollen har inte förändrats till en helt ny roll utan det har tillkommit vissa nya aspekter till den befintliga rollen. Resultatet visar även att förändringen av yrkesrollen inte lett till en förändrad identitet.

Mellanchefens organisatoriska roll har transformerats sedan Burns först utforskade mellanchefsrollen och sedan slutet av 1900-talet har rollen förändrats och tilldelats fleråtaganden än tidigare. En studie från Previa belyser mellanchefsrollens ökade sjukskrivningar och vittnar om att positionen i mitten av organisationer har blivit en utsatt arbetsbefattning att disponera över i dagens moderna samhälle. Följande kvalitativa studie syftar till att utforska hur mellanchefsrollen upplevs av olika chefspositioner inom organisationer och belysa problematiken kring rollkonflikterna som uppstår på mellanchefspositioner ur ett nytt perspektiv. Studiens empiriska material utgår frånelva chefsintervjuer från tre matrisorganisationer. För att bearbeta studiens material har vi använt oss av en abduktiv metod där vi under studiens gång har arbetat genom hermeneutiken och pendlat mellan empiri och teori för att skapa förståelse. I studien försöker vi inte definiera mellanchefsrollen ur några exakta riktlinjer utan studien utforskar rollen i en föränderlig praktik. Vi har inte som avsikt med studien att presentera någon form av absolut sanning gällande mellanchefsrollen utan vi vill snarare förmedla olika poänger om mellanchefsrollens arbetssituation som förhoppningsvis leder till en djupare reflektion tills studiens läsare. I studien bearbetar vi fram mellanchefsrollens komplexitetgenom differentierade chefers kunskaper, perspektiv och berättelser om det vardagligaarbetet. Studiens resultat framhäver att mellanchefsrollen upplevs olika beroende på vilken chefsposition rollen upplevs av. Framförallt skiljer sig övre chefers perspektiv gentemot linjechefernas perspektiv på vad rollen finns till för i organisationer och vilka interna intressenter som mellanchefsrollen ska tillfredsställa. / The organizational role of the middle manager has been transformed since Burns first explored the role of middle manager, since the end of the 20th century the role continues to change and increasingly more tasks than before have been added to its role. A study from Previa highlights the middle managers role's increased sick leave and indicates that the organization's mid-level position has become a vulnerable job role to command of, in today's modern society. The following qualitative study aims to explore how the role of middle manager is experienced by different managerial positions within organizations hierarchy and from a new perspective shed light on the problems surrounding the role conflicts that arise in middle manager positions. The empirical data is based on eleven conducted managerial semistructured interviews from three organizations. To process the study's material, we’ve applied an abductive method where we throughout the course of the study worked through hermeneutics and thus altered between empiricism and theory to produce an understanding. In this study we don’t aim to define the middle manager role from any exact guidelines, but the study explores the role in a changing practice. Furthermore, this study doesn’t intend to present any form of absolute truth regarding the middle manager role, but rather we want to convey different perspectives about the middle manager role's work situation. Hopefully this will subsequently lead to a deeper reflection for the readers. Through the differentiated managers' knowledge, perspectives and stories about everyday work we managed to understand and process the complexity of the middle manager role. In conclusion, the results concludes that the perception of the middle manager's role varies, depending on which managerial position is being addressed. Above all, there is a conspicuous difference between the senior executives’ perspectives and the line managers' perspectives on the middle managers function within the organization and which internal stakeholders the middle manager role ought to satisfy.