Diss. Luleå : Luleå tekniska universitet, 2007.

<p>Jag har gjort fem kvalitativa intervjuer med ett idrottsledare om deras upplevelser av diskriminering inom idrotten. Få studier har gjorts om diskriminering inom idrotten och det är på grund av detta som den här uppsatsen kom till. Syfte är att belysa några idrottsledares upplevelser av diskriminering inom idrotten och vilka konsekvenser diskrimineringen kan leda till. Jag har utgått från diskrimineringslagens sju aspekter på diskriminering. Jag har använt mig av Interpretative phenomenological analysis (IPA) med ett semistrukturerat upplägg på intervjuerna där jag försökt få fram respondenternas livsvärld det vill säga hur respondentens vardagssituation ser ut.   I resultatet har jag belyst diskriminering inom idrotten diskriminering på grund av, kön, sexuell läggning, etnicitet (det här i de fallen vi har pratat om bakgrund), funktionshinder och i vismån även religion och ålder. Vidare har jag även tagit upp i resultat vilka konsekvenser diskrimineringen kan få. Resultatet går att koppla till alla de fem aspekterna som diskrimineringslagen 4 § säger att diskriminering kan utföras på. Vidare in i diskussionen jämförde jag resultat med tidigare forskning och fann att de finns en hel del att forska vidare om. Exempelvis så verkar situationen kring diskriminering vara ännu tuffare än vad som beskrivit i tidigare forskning.</p>

No description available.

No description available.

Many athletes experience homophobia in sport environments and lgbtq is a rather invisibletopic in organized sport. The purpose with the study was to investigate coaches’ perspective ondiscrimination and heteronormativity in youth sport. Another purpose was to examine howcoaches perceived their own awareness about lgbtq. The result is based on seven semistructuredinterviews with coaches from four different sports and five different sport clubs. Firstof all, results showed that the role as a coach involved two main tasks. These were, education inthe specific sport and social education. The result also showed that discrimination based onsexual orientation, gender identity and gender expression was said to be unusual from thecoaches’ perspective. One coach experienced that discrimination had occurred to one of theplayers in his team. The coach from the opposing team argued that the player in the girls’ teamwas actually a boy, because of the person’s appearance and skills in floorball. Coachesexperienced that their own awareness about lgbtq could improve and those with sometheoretical knowledge about heteronormativity hadn’t implemented that in the role as a coach.Regarding lgbtq, the result from the interviews also showed that coaches’ awareness wasinadequate in some aspects, which affected how situations were handled. For example ifnegative language about lgbtq occurred it was many times seen as harmless and didn’t result inconsequences from coaches. Negative languages about lgbtq were more or less normalized in allof the boy’s teams. At the same time lgbtq was not a subject that had been brought up in thetraining groups, between coaches, in the sport clubs or in coaches’ education. One possibleconclusion to the ”invisibility” of lgbtq in the sport environments may be highly connected to alack of awareness. For instance, problems in this context were principally connected to anindividual who was discriminated against or treated badly.

Jag har gjort fem kvalitativa intervjuer med ett idrottsledare om deras upplevelser av diskriminering inom idrotten. Få studier har gjorts om diskriminering inom idrotten och det är på grund av detta som den här uppsatsen kom till. Syfte är att belysa några idrottsledares upplevelser av diskriminering inom idrotten och vilka konsekvenser diskrimineringen kan leda till. Jag har utgått från diskrimineringslagens sju aspekter på diskriminering. Jag har använt mig av Interpretative phenomenological analysis (IPA) med ett semistrukturerat upplägg på intervjuerna där jag försökt få fram respondenternas livsvärld det vill säga hur respondentens vardagssituation ser ut.   I resultatet har jag belyst diskriminering inom idrotten diskriminering på grund av, kön, sexuell läggning, etnicitet (det här i de fallen vi har pratat om bakgrund), funktionshinder och i vismån även religion och ålder. Vidare har jag även tagit upp i resultat vilka konsekvenser diskrimineringen kan få. Resultatet går att koppla till alla de fem aspekterna som diskrimineringslagen 4 § säger att diskriminering kan utföras på. Vidare in i diskussionen jämförde jag resultat med tidigare forskning och fann att de finns en hel del att forska vidare om. Exempelvis så verkar situationen kring diskriminering vara ännu tuffare än vad som beskrivit i tidigare forskning.

Bakgrund: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är samlingsbegrepp för diagnoserna, ADHD, ADD, Tourettes, Asperger, Autism och språkstörning. En undersökning från Riksförbundet Attention visade att barn med NPF inom föreningsidrotten tenderar att sluta tidigare än genomsnittet med föreningsidrotten, framförallt i åldern mellan 9 – 12 år. En idrottsledare har en bidragande roll att behålla barnen med NPF inom föreningsidrotten med sitt bemötande. Att idrottsledare utbildar sig och skapar en förståelse för barnens behov i samband med NPF kan bidra med en mer tillmötesgående och positiv inställning till barn med NPF inom föreningsidrotten. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilken kunskap idrottsledare inom föreningsidrotten upplever att de har om barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Metod: Studiens design har en kvalitativ inriktning där sju idrottsledare medverkade i form av semistrukturerade intervjuer. Idrottsledarna är verksamma från fotboll, ishockey, innebandy, orientering, friidrott och gymnastik, där åldern inom träningsgrupperna är mellan 9 – 12 år. Resultat: De medverkande idrottsledarna har varierande kunskap om NPF. Erfarenhet och utbildning varierar på vilket sätt bemötandet sker inom träningsgrupperna. För att bemöta barn med NPF framhävdes tydlighet, struktur och planering som viktiga delar att ta hänsyn till. Ett fåtal av respondenterna kände sig mindre trygg i sitt ledarskap om de har vetskapen att ett barn i träningsgrupperna har NPF. Utbildning i större utsträckning om barn med NPF framkom däremot ha en stärkande effekt i hantering av situationer och bemötande till barnen. Det fanns tendenser med ett utanförskap hos barnen med NPF i träningsgrupperna, en upptäckt var dessutom föreningens påverkan och innebörden med att vara ideellt aktiv. Slutsats: Kunskap om att leda barn med NPF kan beskrivas som varierande hos de medverkande idrottsledarna. Det finns flera faktorer som är viktigt att tänka på när en idrottsledare möter ett barn med NPF. Utbildning kan ge idrottsledaren kunskapen att bemöta barnen med NPF fördelaktigt och att behålla barn med NPF kvar i sitt idrottsutövande.

The aim of this bachelor’s thesis is to find out what kind of information need sports managers have and how they search for the information that they think will solve their need. No studies about sports managers’ information need has been made with a library- and information science perspective, but instead with a pedagogical or sports scientific perspective. Most of the previously published studies have been based on surveys and/or interviews. This study is no different with its data gathering method being semi-structured interviews. The interviews meant to answer the following questions: How do sports managers describe their information need? How do sports managers search for information to satisfy their information need? Using a directed content analysis, the transcribed interviews were analysed with two theoretical standing points: information need according to Höglund and Persson and information seeking according to Bates. With the term “information need” in this study being used as something a person feels when it lacks knowledge in an area has made the two terms “information need” and “knowledge” very interconnected. The result of this study shows a varied range of information needs described by the sports managers. Mentioned information needs were a need of tactical knowledge, pedagogical knowledge, mental knowledge, knowledge of how to be a leader, theoretical knowledge and no need at all. Sports managers tend to use personal contacts, the internet, videos such as broadcasts of previous competitions but also recorded lectures, books, scientific publications and coaching courses in their information seeking process.

Föreningsidrott är en stor del av många barns liv och idrottsledarna är en viktig del inom föreningsidrotten. Idrottsledare har betydelse för barns hälsa, såväl den fysiska som den psykiska och sociala hälsan. Det finns idag negativa hälsotrender hos barn när det gäller till exempel övervikt, stillasittande och psykisk ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hur ledare för barnidrottslag upplever att de kan påverka sina utövares hälsa. Studien syftar även till att söka förståelse för hur en ledare inom föreningsidrotten genom sitt bemötande och agerande kan skapa en hälsofrämjande miljö för barn. Detta kan i sin tur ligga till grund för det fortsatta hälsofrämjande arbetet inom idrottsrörelsen. Metoden som användes vid datainsamlingen var individuella kvalitativa intervjuer. Det genomfördes tio intervjuer med ledare i lagidrotter för barn i tio till tolvårsåldern. Resultatet av studien visade att idrottsledarna upplevde att de hade möjlighet att påverka barnens hälsa, såväl den fysiska som den psykiska och sociala hälsan. De områden som idrottsledarna upplevde som påverkningsbara var bland annat fysisk aktivitet, kost och sömn, delaktighet och inflytande, självförtroende och självkänsla, krav och stress, motivation, kommunikation och klimat. Det framkom även att idrottsledare bör föregå med gott exempel, vara ett socialt stöd samt se och bekräfta alla barn för att gynna barnens hälsa. Utifrån resultatets användbarhet i folkhälsopedagogiska sammanhang drogs slutsatsen att det krävs ökad förståelse för hur en idrottsledare har möjlighet att påverka barns hälsoutveckling för att stärka barnens hälsa och vända de negativa hälsotrenderna. / Organized sports are a main part of many children's lives and sport leaders are an important part of organized sports. Coachesare important for children's health,physical as well as mental and social health. Today, there are negative health trends amongchildren, for example, obesity, sedentaryand mental illness. The purpose of thisstudy was to examine how theleaders of children’s sports teams experience that they caninfluence their practitioner’shealth. The study also aims toseek an understanding of how a leader in organized sports through attitude and behavior can create a healthy environmentfor children. This may serve asthe basis for future healthpromotion within the sports movement. The method used for data collection wasindividual interviews. Teninterviews with leaders in teamsports for children of ten totwelve years old were conducted. Theresult of thestudy showed that sports leadersfelt that they had the possibility toinfluence children's health, physicalas well as mental and social health.The sports leaders experienced that theycould influence physical activity, diet and sleep,participation and empowerment, confidence and self esteem,demands and stress, motivation, communication and the atmosphere. The result also showed that sportsleaders should lead by example,be a social support and acknowledge all children to benefit children's health. Based on the result's usefulnessin public health context,the conclusion wasthat greater understanding of howsports leaders can influence children's health development to enhance children's health and reverse the negative health trends.

2005 hade Sverige 600 000 ideellt arbetande idrottsledare. Trots detta stora antal idrottsledare upplever många idrottsföreningar att intresset för att vara ideell ledare har sjunkit de senaste åren. Tidigare forskning föreslår att nya ledare bäst rekryteras inom grupper av tidigare klubbmedlemmar eller genom föräldrarna till idrottsutövarna. Stöd till ledarna föreslås av flera forskare för att de ska fortsätta att trivas. Idrottsföreningarna är en pedagogisk arena och undersökningar visar att idrottande barndricker mindre alkohol samt att idrotten är en viktig mötesplats där barn fostras i demokrati och möten med andra människor. Syftet med denna uppsats har varit att beskriva framgångsfaktorer för ideellt ledarskap inom föreningsidrotten i Gästrikland. En kvantitativ undersökning i form av webbenkäter har genomförts för att finna struktur i det data som insamlas. Undersökningen innefattar 230 ideella idrottsledare. Resultatet visar att stöd och visad uppskattning från föreningen är två framgångsfaktorer. En annan framgångsfaktor är att föreningarna bedriver uppsökande verksamhet mot framtida ledare.