Bakgrund: Bröstcancer är den cancerform i Sverige som drabbar flest kvinnor. Dödligheten minskar men tidigare forskning visar att diagnosen leder till ett lidande med oro och ångest, vilket leder till ett behov av stöd. Därför är det av vikt att sjuksköterskan kan vägleda och stötta sina patienter för att främja hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats baserad på självbiografier. Urvalet var ändamålsenligt och en manifest innehållsanalys gjordes på materialet.  Resultat: I resultatet framkom det att leva med bröstcancer var en känslomässig berg- och dalbana. Behandlingarna påverkade kvinnorna fysiskt och psykiskt vilket medförde lidande. Stöd från familj, närstående och vårdpersonal var av stor vikt för att kunna klara av livssituationen. En bröstcancerdiagnos ledde till nya aspekter på livet och kvinnorna tog nu inget för givet.  Slutsats: Kvinnorna hade svårt att hitta sig själv och ansåg att stödet var viktigt. Stöd och kommunikation från vårdpersonal bör dock förbättras då den ansågs bristfällig. Sjuksköterskan har en central roll att främja hälsa hos patienten och studien anses därmed relevant så sjuksköterskor kan ta del av kvinnors behov vid bröstcancer för att kunna bidra till en god vård.

Syftet med denna studie har varit att analysera ett antal svenska soldaters övergångar från det militära livet till det civila livet, vilka faktorer som kan underlätta respektive försvåra dessa övergångar samt vilka konsekvenser det får att ha ett yrke som säger sig erbjuda en livsstil. En gruppintervju och fem enskilda intervjuer med sammanlagt sex individer som är eller har varit anställda som soldater vid K3 i Karlsborg har genomförts för att kunna besvara studiens syfte. Resultaten visar att soldaternas identiteter i regel påverkas starkt av den militära institutionen, där en militär livsstil följer av tjänstgöringen. Identiteterna formas tidigt under tjänstgöringen och blir dessutom bestående efter att soldatlivet har lämnats. En konsekvens av detta blir att många upplever en känsla av identitetskris-/förvirring när de lämnar yrket vilket i sin tur resulterar i att flera kommer tillbaka till Försvarsmakten ganska snart efter att de sagt upp sig, eller söker sig till yrken som liknar det militära. Slutsatsen är att Försvarsmakten bör fortsätta arbetet med karriärväxlingsstöd för soldater och se till att detta sätts in i ett tidigt skede, även om målsättningen är att soldaterna ska vilja vara kvar så länge som möjligt på sina kontrakt