Musik har i århundraden varit ett uttryck för mänskliga förhållanden och relationer i samhället. Denna uppsats behandlar den brittiska och svenska punkkulturens identitetsskapande under slutet av 1970-talet. Tidigare forskning tyder på att 1970-talets punkvåg var en svårtolkad rörelse, vars attityder och aktiviteter än idag betraktas som ambivalenta av forskare runt om i världen. Huruvida punkkulturen var vänster- eller högerpolitisk, liksom sexistisk eller feministisk, är en komplex fråga. Genom att granska de båda ländernas två främsta, mest inflytelserika punkbands texter, med fokus på politik, etablissemang, upproriskhet, utsatthet och genus, skapas förståelse för budskapen som formade punkidentiteten. The Clash och Sex Pistols var de två största punkbanden i Storbritannien under 1970- talet. De motsvarande svenska banden var Ebba Grön och KSMB. Uppsatsen utgår från två frågeställningar: Vilka identitetsskapande budskap förmedlade banden genom sina låttexter? Kan man urskönja någon skillnad i förmedlingen mellan länderna?, och kombinerar den kvalitativa och kvantitativa metoden. Studiens främsta resultat är att den brittiska punkkulturen identifierade sig som upprorisk och antiauktoritär, i likhet med anarkismens ideal. Den svenska punkidentiteten formades av ett större politiskt intresse och en större politisk medvetenhet. De kulturella skillnaderna mellan länderna har haft stor betydelse för nationernas punkkulturer, där upplevelsen av utanförskap är gemensamt men beskrivs olika. Gängtillhörighet, ofta kopplat till olika etniciteter, beskrivs av de brittiska punkbanden som den största faktorn till utanförskap. Enligt de svenska punkbanden är bosatthet i förorten den största faktorn till segregation.

Denna uppsats undersöker identitetskapande inom ledarskap utifrån ledarens eget perspektiv. För det används socialkonstruktionism som teoretisk ram och diskursanalys som metodologisk ansats med diskursiv psykologi som inriktning. Som analytiska verktyg används subjektspositioner och tolkningsrepertoarer. Detta för att belysa hur konstruktionen av ledarskapsidentiteten ser ut. Med diskursiv psykologi som metodologisk ansats innebar det att språket är det viktiga, vad ledarna säger och hur de säger det. Detta för att språket ses som konstruerande istället för representerande inom socialkonstruktionism.   Uppsatsen utgår från två frågeställningar 1) Vilka subjektspositioner förhandlar, legitimerar och intar individen i talet om ledarskap? 2) Vilka tolkningsrepertoarer använder individerna i sitt identitetsskapande som ledare? Utifrån transkriberingen av de fem intervjuer som gjordes med fem personer i ledarpositioner på olika företag i Mälardalsregionen, analyserades texten för att finna vilka subjektspositioner som var möjliga för ledaren att förhandla, legitimera och anta. Fem subjektspositioner återfanns i materialet, dessa var den raka och ärliga ledaren, den kommunikativa ledaren, den tillgängliga ledaren, den humoristiska ledaren och den dåliga ledaren i kontrast till den goda ledaren. Vidare eftersöktes vilka möjliga tolkningsrepertoarer som ledaren använde för att skapa sin ledarskapsidentitet. Två tolkningsrepertoarer hittades och dessa var ledarskapet som auktoritärt och ledarskapet som empatiskt.

<p>The purpose of this essay is to analyze theories about positioning that will create an image of the positioning process, which we later on shall benchmark with other companies way to position their brand. By this, we want to obtain a well-documented work on how Luma Metall AB should work with the positioning on its brand in the future. This essay is based on a qualitative method that is characterized by an abductive approach. The empirical materials we have gathered through interviews with 5 selected persons that are well experienced on the subject have given us important information. We have come to a conclusion how a small company in a B2B market can position itself. With support of theoretical and empirical studies we have created a model for positioning decisions that shows how a company with these criteria can proceed. We have also come to a conclusion about which type of marketing communication channels that are most efficient for a small company in a B2B market. The essay final chapter is based on our own thoughts and ideas, also the material that we collected from our interviews that we have presented in the chapter empirical and theoretical analysis.</p>

The purpose of this essay is to analyze theories about positioning that will create an image of the positioning process, which we later on shall benchmark with other companies way to position their brand. By this, we want to obtain a well-documented work on how Luma Metall AB should work with the positioning on its brand in the future. This essay is based on a qualitative method that is characterized by an abductive approach. The empirical materials we have gathered through interviews with 5 selected persons that are well experienced on the subject have given us important information. We have come to a conclusion how a small company in a B2B market can position itself. With support of theoretical and empirical studies we have created a model for positioning decisions that shows how a company with these criteria can proceed. We have also come to a conclusion about which type of marketing communication channels that are most efficient for a small company in a B2B market. The essay final chapter is based on our own thoughts and ideas, also the material that we collected from our interviews that we have presented in the chapter empirical and theoretical analysis.

Syftet med denna studie är att undersöka hur högskole- och universitetselever, i detta fall unga män, gick tillväga för att lyckas i skolan då det finns en tydlig trend att allt fler pojkar presterar sämre än flickor inom skolan. Studien syftar även till att undersöka de bakomliggande förväntningar och motivation respondenterna hade och upplevde. Därmed ville vi undersöka hur de sociala normerna såg ut i skolan och hur betydelsefull studie- och yrkesvägledare var för respondenternas. Tidigare forskning har behandlat sociala och kulturella faktorer som kan motivera elever till att vilja läsa vidare på högre utbildningsnivå, skapa förutsättningar för en pluggkultur inom skolan, samt jämna ut könsskillnader i skolresultat och prestation. Som övergripande teoretiska utgångspunkter användes tre sociologiska teorier: careership theory, jaget och maskerna och hegemonisk maskulinitet. Studiens empiriska data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex unga män som läser olika program på universitetsnivå. Resultatet av intervjuerna visade att de tillfrågade respondenterna hade likartade upplevelser. En stor påverkansfaktor till varför de unga männen har valt att studera vidare har varit föräldrarnas sociala och kulturella bakgrund samt de unga männens medvetenhet om hur betydelsefullt det är att studera vidare. De sociala normerna gällande att pojkar inte ska anstränga sig att studera har varit ett förekommande mönster bland respondenterna. Avslutningsvis visade resultatet att respondenterna inte hade någon nytta av de vägledningssamtal som de hade med sin studie- och yrkesvägledare på skolan. De uttryckte en vilja av att samtalet skulle vara mera fokuserat på deras intresse och framtida mål.

Fotboll är idag mer än bara en sport. Dess popularitet har sedan starten för lite drygt 100 år sedan, ökat kontinuerligt och därmed även dess betydelse för omvärlden.De senaste decenniernas väldiga kommersiella inslag inom fotbollen har inneburit att samtliga aktörer inom sporten har varit tvungna att anpassa sig inom en ny typ av ”spelplan” och fotbollssupportern är inget undantag.Dessa fotbollssupportrar som säsong efter säsong investerar både sin kropp och själ i vått och torrt, för att kunna följa sitt favoritlag, brukar på senare tid, allt som oftast, även hamna i mediernas uppmärksamhet och i sin tur allmänhetens.Jag har i samband med min forskningsuppsats valt att koncentrera mig på den problematiska bilden av fotbollssupportern i den svenska dagspressen – med särskilt fokus på maskulinitetsperspektivet. Jag har följaktligen valt att koncentrera mig på två negativa supporterhändelser som fick en väldigt stor genomslagskraft bland medierna i allmänhet och dagspressen i synnerhet. Dessa två händelser uppstod i samband med de allsvenska fotbollsmatcherna mellan AIK och Hammarby på Råsunda den 18 oktober 2004 och mellan Hammarby och Djurgården på Söderstadion den 28 augusti 2006.Då mitt empiriska material enbart består av nyhetsartiklar och krönikor har jag valt att använda mig av en textanalytisk metod i min forskningsstudie. Eftersom jag går in och granskar samt tolkar artiklarnas och krönikornas olika texter och ställer de olika skrifterna mot varandra och därtill kopplar dem vidare till ett annat sammanhang, så fann jag denna metod mest lämplig.Det man kan konstatera utifrån min undersökning är att medier tillsammans med specifika delar av den akademiska världen har benägenhet att koncentrera sig på de negativa och extraordinära aspekterna i samband med fotbollssupport, till exempel i form av huliganism eller fanatism. Den svenska dagspressen tenderar på så sätt att överdriva bilden av fotbollssupportern, då de ideligen fokuserar på den extremt negativa avbildningen i samband med fotbollssupport. Ett annat konstaterande i samband med min analys är att manliga sociala konstruktioner uppkommer och formas i samband med fenomenet fotbollssupport. Det man kan fastställa är att fotbollssupport ger mannen en möjlighet att i lugn och ro hänge sig åt sina känslobehov i den offentliga sfären utan att det på något sätt ska anses som vekligt eller omanligt i samband med samhällets konstruerade mansideal. I samband med min analys kan jag således konstatera att många män också använder sig av fotbollssupport för att till exempel leva ut samhällets konstruerade mansideal i form av företeelser som aggressivitet och lojalitet tillsammans med andra individer av samma kön.

Denna studie behandlar fenomenen kriminalitet och identitetsskapande. Den syftar till att skapa kunskap om vägen in i kriminalitet samt utträde ur en kriminell gemenskap. Studien koncentreras till att förstå hur sociala faktorer kan påverka processen med fokus på identitetsskapande. Hur ser förändringsprocessen ut för individer som tidigare befunnit sig i utanförskap till att tillhöra en socialt accepterad gemenskap? Studien genomfördes med en fenomenologisk ansats och resultatet baseras på den empiri vi erhöll genom sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har baserats på teman för att tillhandahålla samtalsstruktur och i ett led att besvara syftet. Urvalet är målstyrt och samtliga respondenter, utom en, är medlemmar i en ideell förening som arbetar stödjande för människor med en förflutet inom kriminalitet och missbruk. Resultatet visar att både in- och utträde ur en kriminell gemenskap är en komplex process och att omgivningen genomgående har en stor påverkan i processen och i möjliggörandet för en ny identitet. Sammanställningen av den insamlade empirin består av tre olika delar, vägen in i kriminalitet, livet som kriminell samt vägen ut ur kriminalitet och skapandet av en prosocial identitet. Resultatet analyseras genom meningskoncentrering och tematisk analys. / The purpose of this study is to explore criminality and identity-creation. Why does some people end up in criminality and how one desist from crime. This paper focuses on how social factors can influence the process in and out of criminality with focus on identity-creation. This study also seeks to understand the change-process; how does an individual with a criminal past move from being socially excluded to becoming a member of a socially accepted group? The study takes a phenomenological approach and the result is based on the data we received from seven semi-structured qualitative interviews. The interviews were based on different themes to structure the dialogue with a view towards answering the purpose. The sample we used are based on purposeful technique and all informants, except for one, are members of associations that work to support people with a history of crime and addiction. The results show that entering and leaving a criminal community are complex processes and also that social context has a major influence on the process and the possibility to create a new identity. The compiled data consists of three different parts: 1) the gateway to crime 2) life as a criminal and 3) desistance from crime and creating a prosocial identity. The result is analyzed by initial sentence-concentration and thematic analysis.

Uppsatsen är skriven ur ett postmodernt och identitetsskapande perspektiv och handlar om hur designhistoria skapas i en nyutkommen vintagebok. Studien undersöker hur vintagebilder kan verka som en ny konstruktion av designhistoria. Detta undersöks genom semiotiska analyser av fem stycken bilder, hämtade ur boken Vintageparty (2013) och diskuteras sedan i relation till de sedvanliga designhistorieböckernas beskrivning. Resultatet tolkas utifrån identitetsskapande, postmodern och semiotisk teori. Undersökningen visar att vintagebokens skapare, vilka jag valt att kallar för bricholeurer1 själva kombinerat de föremål som finns med i bilderna. Istället för en traditionell designhistorisk beskrivning flyttas identitetsskapandet, genom design, ut i det offentliga rummet. Studien visar också att bilderna kan kopplas till postmodern stil, detta då bilderna visar upp eklektiska sammansättningar av föremål. Att ta till vara på olika föremål, genom att återvinna dem, visar på en miljövänlig designhistorik. Genom den identitetsskapande teorin, går det att konstatera att vintagebilderna till stor del konstruerar en individualitet, eftersom föremål valts ut och sammansatts så som skaparna av boken själva önskat. Kanske kan man påstå att bilderna skapar designhistoria på ett nytt sätt, i en ny skepnad?

Konsumenter fattar dagligen en mängd olika köpbeslut då det råder ett högt tempo i vardagenoch klädmodet förändras inför varje årstid. Konsumenter har olika behov och olikainställningar till shopping. För att som konsument få hjälp med att hitta rätt i modet och hittadet som passar en bäst, kan en Personal Shopper vara en lösning. I Sverige erbjuder endast ettfåtal butiker och köpcentrum denna tjänst i form av att kunden får personlig hjälp och råd medolika stilar och färger. Syftet med uppsatsen är att beskriva vad tjänsten Personal Shoppererbjuder och hur utbudet matchar konsumenternas köpmotiv för tjänsten, även se hur enPersonal Shopper påverkar kundens köpprocess från att ett behov uppstår, tillinformationssökning, alternativutvärdering, köp och utvärdering efter köp. Undersökningen ärav kvalitativ karaktär och har utförts genom en fallstudie bestående av intervjuer med enPersonal Shopper, kunder och en observation av ett kundmöte. Detta har resulterat i empirisktmaterial som tillsammans med teoretiska studier analyserats för att skapa ett reslutat. Dettahar vidare lett fram till slutsatser som svarat på uppsatsens problemformulering och slutligenrekommendationer till de personer som arbetar inom tjänsten.Flera olika köpmotiv har kunnat identifieras till varför en konsument väljer att använda sigutav tjänsten Personal Shopper. Undersökningen visar på att konsumenter är i behov av enförändring i deras liv och att de söker hjälp med att hitta tillbaka till sig själva samt hitta enegen stil som de kan följa. Resultatet visar att det finns en matchning mellan konsumentersbehov, önskemål och förväntningar grundat i deras köpmotiv och det som Personal Shoppernerbjuder i dagsläget. Resultatet har även visat på att köpprocessen påverkas av att en PersonalShopper nyttjas av en konsument för att utföra sina inköp. Det har kartlagts en typisk kund tilltjänsten som visar vilken konsumentgrupp som använder sig av tjänsten i nuläget.Avslutningsvis leder resultatet av undersökningen fram till rekommendationer som kanappliceras av Personal Shoppers för att kunna förbättra tjänsten.

<p>The Somali community is relatively new in the UK and the majority of Somalis in Bristol are living under poor conditions in deprived areas. According to literature and research relevant for this study ethnic identity seems to be of more importance when threatened by environmental or social changes, such as experiences of migration. Young people are more exposed to such a process of identity construction. The aim for this study was to get a more profound understanding for the significance of migration for young Somali people’s identity formation in Bristol. We aimed to answer the following questions; 1) how do the young people describe their experiences of migration, 2) how do they describe their place in the new society and 3) how do they describe their ethnic and national belonging. To reach our aim we have performed six semi-structured qualitative interviews with three young Somali women and three young Somali men in Bristol in the age 18 to 25. The results show that the young participants’ experience of migration differs in many ways. The young people express a certainty about their personal identity as well as their ethnic and national belonging to the Somali community. Hence, looking at the conclusions from a holistic view a firm uncertainty and contradictorily reflections are revealed. Some influencing aspects on the significance of migration for the young people’s identity formation are exposed. The age at the time of leaving Somalia and arriving in the UK is one; the age at the time the interviews were held is another. The family and friends along with religion, the Somali language and the social surroundings in the living area all have influence in the Somali young people’s experiences of forming a life as well as an established identity in Bristol.</p>