Syftet med denna studie har varit att ta reda på vilka samhälleliga faktorer som initierade det egyptiska upproret. Envåldshärskaren Mubarak hade styrt landet i 30 år fram till revolten 2011. Egypten hade sedan lång tid lidit under svåra ekonomiska och sociala förhållanden, där medborgarna saknade politiska rättig- heter. Det auktoritära systemet gjorde att konfrontationen mot regimen kom plötsligt utan förvarning. Jag har använt mig av litteraturgranskning som metod, där jag analyserat vetenskapliga artiklar och litteratur. I den teoretiska bakgrunden har jag använt mig av demokratiseringsforskning som grundval, därefter följer fem underliggande perspektiv som inverkar på staters demokratiutveckling. Resultat visar att det egyptiska upproret inte hade någon klar ledare, det drevs av olika individer och grupper utan inbördes hierarki. Det politiska förtrycket och frånvaron av politiska rättigheter kan ha inverkat på delar av befolkningen, men inte haft väsentlig betydelse för upproret. Resultat indikerar att kulturella eller religiösa grunder inte hade någon avgörande betydelse för upproret. Kultur- påverkan genom olika medier hade en viktig roll för organisering av upproret, medierna orsakade däremot inte upproret. Egyptens ekonomiska recession med tillhörande matkris, korruption, fattigdom och arbetslöshet antas sammantaget ha haft avgörande betydelse för upproret. USA: s avståndstagande från regimen en kort tid efter att demonstrationerna inletts påverkade troligen Mubaraks avgång. Det nära geopolitiska läget till Tunisien och Libyen inspirerade förmodligen folket i Egypten att göra uppror. De två enskilt största faktorerna till framgången under själva upproret var det civila motståndet och militärens beslut att inte använda våld mot civilbefolkningen under demonstrationerna. Nyckelord: Egypten, auktoritärt styre, uppror, matkris och civil revolt.

Musik har i århundraden varit ett uttryck för mänskliga förhållanden och relationer i samhället. Denna uppsats behandlar den brittiska och svenska punkkulturens identitetsskapande under slutet av 1970-talet. Tidigare forskning tyder på att 1970-talets punkvåg var en svårtolkad rörelse, vars attityder och aktiviteter än idag betraktas som ambivalenta av forskare runt om i världen. Huruvida punkkulturen var vänster- eller högerpolitisk, liksom sexistisk eller feministisk, är en komplex fråga. Genom att granska de båda ländernas två främsta, mest inflytelserika punkbands texter, med fokus på politik, etablissemang, upproriskhet, utsatthet och genus, skapas förståelse för budskapen som formade punkidentiteten. The Clash och Sex Pistols var de två största punkbanden i Storbritannien under 1970- talet. De motsvarande svenska banden var Ebba Grön och KSMB. Uppsatsen utgår från två frågeställningar: Vilka identitetsskapande budskap förmedlade banden genom sina låttexter? Kan man urskönja någon skillnad i förmedlingen mellan länderna?, och kombinerar den kvalitativa och kvantitativa metoden. Studiens främsta resultat är att den brittiska punkkulturen identifierade sig som upprorisk och antiauktoritär, i likhet med anarkismens ideal. Den svenska punkidentiteten formades av ett större politiskt intresse och en större politisk medvetenhet. De kulturella skillnaderna mellan länderna har haft stor betydelse för nationernas punkkulturer, där upplevelsen av utanförskap är gemensamt men beskrivs olika. Gängtillhörighet, ofta kopplat till olika etniciteter, beskrivs av de brittiska punkbanden som den största faktorn till utanförskap. Enligt de svenska punkbanden är bosatthet i förorten den största faktorn till segregation.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

Attack och farväl är ett historiografiskt arbete. I arbetet presenteras läsaren för grunderna till varför två till synes samstämmigt agerande individer kommer att skildras på högst olikartade vis. Som central gestalt för studien står upprorsledaren Erik Puke, och i diskussionerna lyfts även dennes allierade Engelbrekt upp för att visa på en kontrast i hur senare skildringar utformats. Analysen bygger på historiografisk litteratur från 1900-talet. Arbetets art är utformat till att fungera som en introduktion för vidare studier inom området.

Uppsatsens syfte var att studera artiklar som publicerats om sjuksköterskeupproret 2012 genom ett kritiskt diskursanalytiskt angreppssätt för att se vad det råder kamp om och hur sjuksköterskans yrkesroll- och identitet konstrueras, reproduceras och transformeras genom diskurser.De frågeställningar som uppsatsen bygger på är: Hur ser diskursen ut? Vilka objekt/subjekt som finns och återkommer i artiklarna och som det råder kamp om? Vilka grupper kan identifieras och hur beskrivs grupperna/vilken karaktär har de och vilka egenskaper tillskrivs det (direkt och indirekt)? Hur förs argumentationen? Vad är innebörden av det som skrivs?Vilken språklig karaktär har artiklarna? Vilka säger vad – vilken auktoritet tillskrivs dem? Vilka maktrelationer kan urskiljas?Uppsatsen vilar på Norman Faircloughs kritiska diskursanalytiska teoretiska och metodologiska ramverk för att svara på frågeställningarna. Det empiriska material som utgör grunden för analysen är nio utvalda tidningsartiklar från nationella, lokala och vårdpraktiska tidningar. Resultaten pekar på att det råder kamp om att sjuksköterskeyrket värderas som ett ”kall”, en föreställning de genom att kräva högre ingångslön vill bryta. De vill med upproret få betalt efter den utbildning och kompetens de besitter.

In the beginning of the 21st century counterinsurgency has been at the center of the scientific debate considering war-studies. Great efforts have been made to achieve success in conflicts against insurgents in the Middle East. Much of the scientific contributions have been implemented in doctrines and strategic approaches but unsuccessfully so. Given the complexity of these conflicts many theories that have emanated from the subject fail to grasp the insurgents’ actions altogether. Considering these statements, the purpose of this essay is to conduct an explorative study of the First Chechen war in order to contribute to the understanding of the insurgents’ success. The result of this study reveals that the theory I developed grasps the complexity of the conflicts but is overly detailed on how the insurgents should act. It is therefore not applicable to this conflict in its current form but cannot be dismissed, though. The Chechens mostly acted according to the theory. Therefore, the result of this study reveals that this insurgency had specific characteristics that need to be taken into consideration if one is to understand the outcome of the conflict. The study provides an indication that this might be true for other conflicts as well.

Uppsatsen utgår ifrån utvecklingen av reglementen på senare år, där mycket har hänt på grund av olika händelser i omvärlden som exempelvis berlinmurens fall, invasionerna av både Afghanistan och Irak i början av 2000-talet och politiska förändringar i omvärlden. Utvecklingen går att härleda till bland annat regeringspropositionen ”ett användbart försvar” och senaste utgåvan av Militärstrategisk doktrin.Undersökningen har sin grund i en kvalitativ analys av MSR6 (Marstridsreglemente 6 – bataljon) och de stabiliserande uppgifter som återfinns där. Dessa uppgifter har sedan utifrån David Kilcullens teori om globalt uppror analyserats.Syftet är således att, med utgångspunkt i Kilcullens teori om ett globalt uppror, undersöka huruvida/i vilken omfattning Försvarsmaktens stabiliserande uppgifter i MSR6 går att använda mot teoribildningen i kontexten av en irreguljär konflikt.Undersökningen visar att uppgifterna många gånger går att använda mot teoribildningen med olika effekt som utgång. Vissa uppgifter påverkar inte systemet tillnärmelsevis lika mycket som andra beroende på vad de syftar till och hur de löses. I enlighet med rådande forskningsläge inom COIN, framförallt kopplat till hur begreppet används i praktiken, kan det konstateras att det återfinns en överensstämmelse mellan svenska reglementen och Kilcullen i teorin.

This thesis examined people and the motives behind their actions while participating in uprisings caused by famine and social injustice. Based on Hannah Arendts theories on uprisings and revolutions, the thesis focused on two uprisings in Sweden, the bread uprising in Jönköping 1855 and the hunger demonstration in Västervik 1917. Arendts distinction between liberty from restraint and the establishing of a constituted public freedom in a political sphere guided the research and analysis of the source material in this thesis. Both towns had undergone severe famine caused by poor harvests but most notably due to the upper classes, traders and venture capitalists exploiting the situation by purchasing the foods available in volume and exporting it or selling it for profit. The results showed several similarities regarding the motives the participants stated as causes to their participation in the uprisings. One noticeable difference that was revealed was that the participants in the hunger demonstration in Västervik 1917 held some motives higher than others: right of representation, reinstated right to vote, restored and higher income, right to 8-hour working days, long-lasting actions against poverty and political influence in decisions. This is radically different than the motives stated by the participants in the uprising of Jönköping 1855 in and of that the motives stated in the uprising in Jönköping where merely regarding the factual circumstances of the famine. Lower prices, banning buyout, exports of foods and the distilling of liquor. In no circumstance did the participant require influence in the politics or civil rights in any way; they only saw the peripheral problems and not the causes of their marginalized position in society. The results of the research turned out to be synonymous of Arendts distinction between liberty and freedom in that the participants in the uprising in Jönköping only wanted to be liberated from the temporary famine whilst the participants of the uprising in Västervik wanted to step out of the historical timeline and demand civil rights to govern themselves and gain influence in the political sphere and workplaces. The participants where exclusively working-class people, craftsmen, and people of the lower classes. The study showed that the participants of the uprising in Västervik were highly involved in working labor unions and some of them were devoted socialists. This shows that ideology likely influenced the motives of the participants in the uprising of Västervik. To sum up, research has been conducted in the field before but only regarding the uprisings separately. This thesis fills in the gap between the 62 years that separates them and contributes to the understanding of uprisings and revolution in Swedish historical research.

Uppror och upprorsrörelser har förekommit långt tillbaka i historien. Redan romarna hade problem med upproriska rebellgrupper som vägrade inordna sig Roms lagar. Militärteoretiker har ägnat lång tid åt att försöka analysera bästa möjliga lösning på upproret. Dagens teorier kring uppror är starkt präglade av nuvarande konflikter i Irak och Afghanistan. David Kilcullens teorier utgår från dessa samlade erfarenheter och utgör idag förlaga till en rad nationers strategier för upprorsbekämpning. Risken är att dessa strategier är ett resultat av erfarenheter dragna här och nu.  Syftet med denna studie har varit att pröva i vilken utsträckning Kilcullens teorier är utan orsakssamband och tidlösa då teorierna fått ligga till grund för nationers strategiutveckling avseende upprorsbekämpning. Detta har gjorts genom att Kilcullens teorier prövats mot Gustav Vasas agerande under Dackefejden.  Resultatet av studien visar på stora skillnader när det gäller våldsanvändning. Det går inte att belägga att Kilcullens teorier skulle vara tillämpbara vid en upprorsbekämpning i en historisk konfliktmiljö som präglas av hög grad av strukturerat våld. Studien påvisar dock att Vasa vid flera tillfällen agerade med ickevåldsmetoder som till del går att återfinna i Kilcullens teorier.  Sammantaget påvisar studien resultat som pekar på att Kilcullens teorier besitter ett antal orsakssamband och inte kan anses som tidlös. / Uprising and insurgency has always been present during history. Military theorists have been studying various uprisings during history in order to develop solutions how to counter uprisings and insurgency. Current theories involving counter-insurgency are in some way influenced by on-going conflicts in Iraq and Afghanistan. With the possibility of being type casted, the theories of David Kilcullen is based on US experiences from Operation Iraqi Freedom and Operation Enduring Freedom and form the basic foundation of numerous national strategies when it comes to counter-insurgency and policy-making.  The purpose of this study is to assess in what way Kilcullen´s theories are without causality and in what way they are timeless as the theory form the basis of several nations modern counter-insurgency strategies. The study has been done by appliqueing Kilcullen´s theories on the actions taken by Gustav Vasa during the Dacke War.  The result shows great deviation when it comes to the amount of violence being used.  It is not possible to confirm Kilcullen´s theories being applicable studying a historical uprising characterised by great violence. The study does on the other hand show acts of non-violent actions taken by Gustav Vasa that correlates with the theories of David Kilcullen.  As a result the study shows evidence of causality and the theories seemingly being a result of the present situation. Therefore the Kilcullen theories can not be seen as timeless.

<p>Under drygt två veckor hösten 2005 pågick det som den svenska pressen kallade för ”våldet i Paris” eller ”Frankrikekravallerna”, alltså de uppror som bröt ut i många av de franska städernas förorter. Då upproren uppfattades som mer våldsamma och mer omfattande än andra uppror, fick de stor uppmärksamhet i media. Utifrån några teoretiska utgångspunkter och med hjälp av olika diskursanalytiska verktyg granskar jag i denna uppsats hur händelserna i Frankrike, platsen som händelserna utspelade sig på och människorna bakom dessa, skildrades i Dagens Nyheter.</p><p>I min analys ställer jag mig kritisk till Dagens Nyheters sätt att beskriva händelserna och porträtterandet av upprorsmakarna. Jag har bland annat funnit att tidningen många gånger ger en relativt onyanserad och förenklad bild av upproren och aktörerna bakom dessa händelser. Dagens Nyheters skildring av händelserna visar hur media är med och döljer det faktum att upproren i Frankrike har sin främsta orsak i den ojämlika maktfördelningen som råder i samhället. I analysen har jag även funnit en tendens hos Dagen Nyheter att inte vilja länka dessa uppror till andra liknande händelser, vilket både förstärker upprorsmakarnas underläge och fördummar dem. Vad detta kan bero på diskuterar jag i uppsatsens avslutande del.</p>