Kring sekelskiftet 1800-1900 var den största folkrörelsen i Sverige nykterhetsrörelsen. Inom den var IOGT den största organisationen och inom denna verkade logen 36 Heimdal i Jönköping, som utgör undersökningsföremål för denna uppsats. Genom kvalitativa och kvantitativa analyser av arkiverat material från logens tidiga verksamhetsår 1881-1900 kartläggs logens bildande och medlemsutveckling, dess praktiska verksamhet samt kvinnornas roll inom logen.  Genom litteraturstudier har sedan en sammanställning gjorts för dessa områden inom IOGT på riksnivå. Detta för att kunna göra en jämförelse mellan logen Heimdal och IOGT på riksnivå. IOGT i Sverige visar på en verksamhet som värnade om sina medlemmar där nöjeslivet skulle förädlas, privatekonomin stärkas och medlemmarna utbildas. Första prioritet under 1880-talet var att rädda drinkarna från alkoholen genom att få dem att avlägga nykterhetslöftet och gå med i orden. Under 1890-talet blev insatserna allt mer nykterhetspolitiskt inriktade. Kvinnorna hade inom orden samma rättigheter som männen men tog ändå mycket liten plats. Jämförelsen med Heimdal visar att Heimdal inte skiljer sig något nämnvärt från IOGT:s linje på riksnivå. Önskvärt hade varit att ta in mer av det arkiverade materialet från logen för att kunna ge mer tyngd åt undersökningen. Det hade också varit intressant att göra en jämförelse med övriga loger i Jönköping.

Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning arbetet med cykelplanering i en mellanstor svensk stad korresponderar med kunskapsläget inom detta fält och hur det har utvecklats under de senaste åren. Fokus ligger på att analysera arbetet i Jönköpings kommun. Studien bygger på en litteraturstudie av den aktuella forskningen om cykelplanering, en dokumentanalys av kommunala planeringsdokument samt semi-strukturerade intervjuer med informanter i kommunen. Resultaten från undersökningen pekar på att det mesta av planeringsarbetet för cykeln ligger i linje med forskningen med avseende på ökat antal cyklister och en effektiv kommunal organisation. Den övergripande målsättningen med cykelprogrammet är att öka antalet cyklister. Det sker både direkt, med insatser som man kan se ökar antalet cyklister, och indirekt, genom att förbättra trafikmiljön med avseende på faktorer som restid och trafiksäkerhet. Vad gäller utvecklingen av arbetet så har det skett en breddning och fördjupning av de åtgärder som man planerar att genomföra sett i förhållande till den gamla cykelplanen.

Syftet med denna studie är att beskriva hur invånare påverkas av evenemang som arrangeras i deras hemstad och vilka effekter evenemang får för dessa invånare. Önskan är att fylla den kunskapslucka kring externa effekter på individnivå som Getz (2012) har belyst.Studien analyserar ett studieobjekt, staden Jönköping, men meningen är att paralleller kan dras till liknande fall. För att svara på syftet har grundad teori valts som metod och djupintervjuer har utförts med ett antal jönköpingsbor. Dessa intervjuer har kodats och omvandlats till olika kategorier. De övergripande kategorierna, är ’Evenemangspåverkan på individen’, ’Positiva effekter’, ’Negativa effekter’, ’Skillnad beroende på var man bor’ samt ’Hypotes angående megaevent’.I studien framkommer det att invånarna blir mer eller mindre påverkade av evenemangs effekter beroende på hur bra evenemanget marknadsför sig, var invånarna bor i förhållande till evenemanget samt hur stort deras intresse för evenemanget är. Studien presenterar även såväl positiva som negativa effekter ett evenemang ger invånarna. De positiva effekter som framträder är bland andra social sammanhållning, glädje och utveckling av staden. De negativa effekterna är till exempel trafikstörningar, fylla och bråk. En viktig aspekt som denna studie har gjort uppenbart är dock att många invånare anser att de negativa effekterna ett evenemang för med sig är färre än de positiva effekterna, de är även accepterbara samt lätta att undvika.

Background City branding is an emerging practice that is executed by an increasing number of cities all around the world. The concept is used to transform a location into a destination by applying different strategies. Jönköping is a growing city in terms of size, revenue and population. Two organisations, Destination Jönköping and Jönköping City AB, are constantly working with city branding in Jönköping to improve its city image. Purpose The purpose of this study is to identify and investigate the collaboration between Destination Jönköping and Jönköping City AB and if a partnership exists. Another part of the purpose is to recognise the main elements that have been used in order to achieve the same goal, which is to generate growth. Furthermore, an investigation will be performed of how significant these specific elements have been and still are for Jönköping’s branding process. Method In order to achieve the purpose of the thesis, primary as well as secondary data have been collected. Interviews, a case study and existing literature have provided a well-established foundation for the analysis and conclusion.   ConclusionThe authors found that the two organisations often help each other with different projects, however, they do not have a declared partnership. A partnership would be beneficial for both organisations regarding greater resources, larger networks and possibilities to reach wider target groups. The most important elements are Elmia and Jönköping University, which attract individuals to Jönköping. This results in an increase in the city’s growth.

Vi befinner oss i en tid där medielandskapet ständigt förändras och där aktörer tvingas göra anpassningar för att överleva. Inom journalistiken har det främst handlat om en övergång till ett mer tabloidiserat innehåll (d.v.s. sensationellt, personifierat och underhållande innehåll). Den här uppsatsen har därför syftat till att jämföra hur dubbelmorden i Hökensås och Norrahammar gestaltades av de två lokala tidningarna Jönköpings-Posten och Jmini år 2015; samt att undersöka om dessa gestaltningar varit tabloidiserade eller inte. För att svara på detta syfte har vi genomfört en kvalitativ innehållsanalys där medielogikens dramaturgi fungerat som analysmodell. Analysen och diskussionen har sedan ställts mot en teoretisk bakgrund av kriminaljournalistik, tabloidisering, gestaltningsteori och medieetik. Resultatet av denna analys kan delas in i tre delar. För det första fokuserade Jmini på brottet och gärningsmannen, medan Jönköpings-Posten fokuserade på utredningen. För det andra var Jmini ensidiga i sin rapportering, till skillnad från Jönköpings-Posten som presenterade flera perspektiv. För det tredje hade tidningarna stora likheter i hur de gestaltade brottsoffren, som i båda tidningarna fick ett begränsat utrymme. Resultatet i relation till den teoretiska bakgrunden visade att båda tidningarna hade anpassat sitt innehåll till formatet. Dock hade Jmini gjort större anpassningar, vilka ibland bidrog till att publicitetsreglerna åsidosattes till fördel för medielogikens dramaturgi. Vår slutsats var att detta skulle kunna vara ett tecken på tabloidisering. / We are living in an era where the media landscape is constantly changing and where actors are forced to make adoptions to survive. In journalism, it has mainly been about the transition to a more tabloid news content (i.e sensational, personalized and entertaining content). This paper has aimed to compare how the double murders in Hökensås and Norrahammar was framed in the two local newspapers Jönköping-Posten and Jmini 2015; and to investigate whether these portrayals were tabloid or not. To answer this aim, we conducted a content analysis with media logic dramaturgy as analysis model. The analysis and discussion has been set against a theoretical background of journalism, tabloidization, framing theory and media ethics. The result of our analysis can be divided into three parts. First, Jmini focused on the crime and the offender, while Jönköping-Posten focused on the investigation. Secondly, Jmini was unilateral in its reporting, unlike Jönköping-Posten, who featured several perspectives. Thirdly, the two newspapers had great similarities in how they portrayed the victims who was given a limited space. The results in relation to our theoretical background showed that the two newspapers had adapted its content to the format. However, Jmini had made major adjustments, which sometimes contributed to the publicity rules were breached to the advantage of the media logic dramaturgy. Our conclusion was that this could be an indication of tabloidization.

The purpose of this study is to analyze the debate about dancing and the effects it have on its consumers during the 1920:s. The main source material is the local newspaper Jönköpingsposten (between 1921-1926), but other cases of moral panics are examined for comparative purposes. The study uses a version of Stanley Cohens theory about moral panics as theoretical starting point and aim to identify moral entrepreneurs, folk devils, victims/abusers, disproportionality, calls for social control and arguments based on hearsay in the debate in the newspaper. It also aims to identify differences and similarities in comparison to other moral panics. The main goal for the study is to decide whether you can call the debate in Jönköping about dancing during this time period a “moral panic” and the results implies that you can, even though it is tough to get information about whether or not the information some of the moral entrepreneurs have were based on hearsay. It also identifies some notable differences between this debate and other moral panics, especially in how the arguments against dancing are framed and how they seem to stem from what dancing implies about its consumers’ character, instead of concern of their well-being. This is shallowly explained by connecting it to the moral philosophy of virtue ethics.

This paper looks at the perceptions of people within and outside of Jönköping, regard-ing the main attractions/attributes within the Jönköping region and how they are being branded by the municipality. A model was formed to explain how consumer expecta-tions affect demand, and based on that a survey was handed out to find out consumers travelling habits, general perceptions about Jönköping and its branding. The results show that promotion has not been as successful as hoped and that Jönköping is still seen as a religious city among the respondents. A Las Vegas Entertainment Concept was formed to find out whether people would be willing to visit Jönköping more often if something „new‟ was presented. In conclusion, for consumers to visit more often new experiences have to be provided. It is all about the way Jönköping city is marketed in the future and what it will be able to offer to the different consumer segments visiting.

Purpose - The thesis is based around on of the most commonly used scientific terms in economics today, cluster. Many actors tend to claim that their regions are working clusters and when the Logkomp project was initiated, the authors wanted to research whether a logistics cluster existed in the Jönköping-Nässjö-Vaggeryd region. Methodology - This research is purely based on the involved actors’ perception whether a cluster exists or not, rather than based on calculations. The actors were interviewed with both short questions with rating from 1-10 and deeper questions where they were allowed to elaborate their answers more freely. Since the project is ran by the municipalities in the region, the municipalities role in the cluster was examined thoroughly and the companies’ perception of cooperation with the municipalities were compared to the municipalities’ perceptions of their own performance. Conclusions - Based on the interview results, the authors were able to compare the perceived situation in the region with academic definitions and models, thus evaluating the level of clusterness. It can be shown that the region is slowly becoming a logistics cluster but there is several important factors that need to be taken into consideration before this can happen. It is also apparent that all involved actors need to pull their weight and there is potential for improvement by all actors.

<p>This essay investigates the knowledge about the dialect in Jönköping among youths in the same city. My aim is primarily to focus on their knowledge around words and expressions in the dialect of Jönköping. My method is both qualitative and quantitative and the survey was performed through questionnaires that were sent out to 50 students. In the questionnaires the students were asked to translate words from the dialect in Jönköping but also to freely speculate around the features in the dialect.</p><p> </p><p>My findings indicate that the knowledge around the students own dialect is very poor. Knowledge about the words and expressions that were used in my questionnaire were also poor but among those words that the students actually recognized many originated from the Romany language. Among the answers from the questionnaire there were 17 suggestions for other dialect words, different from the ones that were used in the questionnaire. Consequently the contemporaneity in certain literature that were used is questioned.</p> / <p>Den här uppsatsen undersöker jönköpingungdomars kunskap om den egna dialekten. Syftet är att framförallt fokusera på ungdomarnas kunskaper kring ord och uttryck i Jönköping. Metoden är både av kvalitativ och kvantitativ art och enkätundersökning har använts som undersökningsmetod. 50 enkäter delades ut där eleverna tillfrågades att översätta dialektord samt spekulera fritt kring vad som kännetecknar dialekten i Jönköping.</p><p> </p><p>Resultatet visar att kunskapen om dialektala ord och uttryck är mycket låg bland gymnasieungdomar i Jönköping. De ord som kändes igen av ungdomarna var till stor del romaniglosor. I enkätsvaren fanns 17 förslag på andra dialektord än de som föreslagits i enkäten. Därmed ifrågasätts aktualiteten i viss litteratur som behandlar språket i Jönköping</p>

<p>This paper looks at the perceptions of people within and outside of Jönköping, regard-ing the main attractions/attributes within the Jönköping region and how they are being branded by the municipality. A model was formed to explain how consumer expecta-tions affect demand, and based on that a survey was handed out to find out consumers travelling habits, general perceptions about Jönköping and its branding. The results show that promotion has not been as successful as hoped and that Jönköping is still seen as a religious city among the respondents. A Las Vegas Entertainment Concept was formed to find out whether people would be willing to visit Jönköping more often if something „new‟ was presented. In conclusion, for consumers to visit more often new experiences have to be provided. It is all about the way Jönköping city is marketed in the future and what it will be able to offer to the different consumer segments visiting.</p>