I vår studie har vi undersökt hur politiker i Hofors kommun hanterar och uppfattar situationen efter att Arbetarbladet 2014 flyttade sin lokalredaktion i Hofors till Sandviken. Detta eftersom redaktionen var kommunens sista och vi ville undersöka om och hur de upplever centraliseringens påverkan. Genom telefonintervjuer med 17 förtroendevalda politiker i Hofors kommun har vi undersökt det. Vi har också sett till att Arbetarbladet bemött politikernas åsikter, vilket de fick göra i form av en intervju med tidningens nyhetschef Jacob Hilding där vi presenterade politikernas svar för honom och han fick ge sin bild av situationen. Politikerna är missnöjda med den nuvarande situationen, deras förtroende är lågt för Arbetarbladets rapportering och enligt dem är kvaliteten också låg. Lokaljournalistiken upplevs ha försämrats kraftigt sedan lokalredaktionen flyttade enligt nästan samtliga respondenter. Jacob Hilding tror inte att den har försämrats utan tror att redaktionen på plats hade mer av en symbolisk effekt. Politikerna vänder sig mer och mer till sociala medier för att nå ut med sitt budskap, och de politiker som håller fast vid lokaltidningen upplever att det blivit lite eller mycket svårare att nå ut med sitt budskap i tidningen. Denna studie visar att lokaltidningen fortfarande är den vanligaste källan bland respondenterna då alla läste den innan flytten och 14 fortfarande gör det idag. Användandet av sociala medier och bloggar som huvudsaklig nyhetskälla har ökat från två till sex respondenter och två av de som slutat läsa lokaltidningen huvudsakligen har gått över till sociala medier eller bloggar som källor. På en punkt har politikerna svarat enhälligt, även Jacob Hilding. Alla är negativt inställda till centraliseringen av lokalmedia över hela Sverige och medieskuggan den skapar. Många av politikerna tror att den kommer leda till lokaljournalistikens död och vissa tar även upp ryktesspridning som en konsekvens.

Annonsintäkterna har gått ner för dagspressen, journalistiken ska vara billigare att producera och journalisterna får allt mer jobb på sina bord (SOU 2016:80, s. 115 och 170). 2005 lades Pressens Textreklamskommitté ned och i och med den nedläggningen finns det inte längre något organ som kontrollerar hur mycket textreklam det skrivs i tidningar (Gustafsson, 2005:91). Syftet med vår undersökning att se hur det ser ut med textreklam och om det har ökat i den lokala nyhetsrapporteringen i Sundsvalls Tidning och Hallandsposten. Vi vill också se om det finns någon förändring över tid och jämföra de två tidningarna med varandra. Tidigare forskning som vi har utgått från är i huvudsak John H McManus som forskat inom marknadsdriven journalistik, Robert Picard som forskat om hur medierna ska upprätthålla sin kvalité och Gunnar Nygren om den förändrade yrkesrollen för journalister. För att undersöka detta har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys där vi har analyserat artiklar från tio dagar 2010 och 2016 från respektive tidning. Totalt blev det 516 artiklar. Vårt resultat visade att textreklam har ökat i både Hallandsposten och Sundsvalls Tidning sedan 2010. Trots att det var färre artiklar i Sundsvalls Tidning var det mer vanligt med textreklam i artiklarna där. I Sundsvalls Tidning var det också vanligare att journalisten själv marknadsförde det artikeln handlade om.

This qualitative study aims to show how six people in Gäddede, Sweden, perceive the local media’s coverage. This study is based on interviews with six people residing in Gäddede. The central part of this study is to investigate the magnitude of these six people’s interest in local and national news, how the current coverage from media affects their national social inclusion in society as a whole and finally describes the six people’s faith towards the media in the region. Our theoretical framework has been inspired by similar studies regarding the importance of local news, with the difference that we focused on the perspective of the people we interviewed and the stories they told us. We found that the majority of these six people we interviewed thought the news coverage of Gäddede is low and that is a factor of the social exclusion they feel for the society in general. Some stories from these people indicate that they have low faith in media. There is a strong interest in news of the people we interviewed, but they feel there is an absence of local news. Therefore the people will find other ways to get that information.

Problemformulering och syfte: Tidningar har i många år genomgått nedskärningar av både personal och resurser på grund av ekonomiska anledningar som grundar sig i medieutvecklingen. Genom att titta på lokaltidningen Ttela som fall ville vi se om deras nyhetsbilder påverkats av detta och om de förändrats generellt över tid. Metod och material: Undersökningen är gjord genom en kvantitativ innehållsanalys av tidningen Ttelas lokala nyhetssidor i första delen av tidningen. Tre intervjuer ingick i undersökning i form av respondentintervjuer, de intervjuade är forskaren Maria Nilsson och två bildansvariga på Ttela. Urvalet av tidning var strategiskt då vi ville undersöka en specifik typ av tidning. Det empiriska materialet är insamlat under april 2007 och april 2014. Materialet från 2007 fanns på mikrofilm och materialet från 2014 fanns att hämta i Ttelas e- tidning. Totalt analyserades 717 nyhetsbilder. Huvudresultat: Nyhetsbilderna i tidningen Ttela har minskat med 38% mellan 2007 och 2014. De typer av nyhetsbilder som är populärast i tidningen är porträtt, genrebild och händelse. Bildernas innehåll under 2007 och 2014 består främst av porträtt. Mycket små förändringar har skett inom Ttelas bildjournalistik gällande deras nyhetsbilder, gällande nyhetsbildernas storlek och upphovsmän har det inte skett några stora förändringar. Den största förändringen var att antalet bilder minskat.

Vi befinner oss i en tid där medielandskapet ständigt förändras och där aktörer tvingas göra anpassningar för att överleva. Inom journalistiken har det främst handlat om en övergång till ett mer tabloidiserat innehåll (d.v.s. sensationellt, personifierat och underhållande innehåll). Den här uppsatsen har därför syftat till att jämföra hur dubbelmorden i Hökensås och Norrahammar gestaltades av de två lokala tidningarna Jönköpings-Posten och Jmini år 2015; samt att undersöka om dessa gestaltningar varit tabloidiserade eller inte. För att svara på detta syfte har vi genomfört en kvalitativ innehållsanalys där medielogikens dramaturgi fungerat som analysmodell. Analysen och diskussionen har sedan ställts mot en teoretisk bakgrund av kriminaljournalistik, tabloidisering, gestaltningsteori och medieetik. Resultatet av denna analys kan delas in i tre delar. För det första fokuserade Jmini på brottet och gärningsmannen, medan Jönköpings-Posten fokuserade på utredningen. För det andra var Jmini ensidiga i sin rapportering, till skillnad från Jönköpings-Posten som presenterade flera perspektiv. För det tredje hade tidningarna stora likheter i hur de gestaltade brottsoffren, som i båda tidningarna fick ett begränsat utrymme. Resultatet i relation till den teoretiska bakgrunden visade att båda tidningarna hade anpassat sitt innehåll till formatet. Dock hade Jmini gjort större anpassningar, vilka ibland bidrog till att publicitetsreglerna åsidosattes till fördel för medielogikens dramaturgi. Vår slutsats var att detta skulle kunna vara ett tecken på tabloidisering. / We are living in an era where the media landscape is constantly changing and where actors are forced to make adoptions to survive. In journalism, it has mainly been about the transition to a more tabloid news content (i.e sensational, personalized and entertaining content). This paper has aimed to compare how the double murders in Hökensås and Norrahammar was framed in the two local newspapers Jönköping-Posten and Jmini 2015; and to investigate whether these portrayals were tabloid or not. To answer this aim, we conducted a content analysis with media logic dramaturgy as analysis model. The analysis and discussion has been set against a theoretical background of journalism, tabloidization, framing theory and media ethics. The result of our analysis can be divided into three parts. First, Jmini focused on the crime and the offender, while Jönköping-Posten focused on the investigation. Secondly, Jmini was unilateral in its reporting, unlike Jönköping-Posten, who featured several perspectives. Thirdly, the two newspapers had great similarities in how they portrayed the victims who was given a limited space. The results in relation to our theoretical background showed that the two newspapers had adapted its content to the format. However, Jmini had made major adjustments, which sometimes contributed to the publicity rules were breached to the advantage of the media logic dramaturgy. Our conclusion was that this could be an indication of tabloidization.

Problemformulering och syfte: Syftet med vår studie var att se hur befolkningen i Malung- Sälens kommun såg på den rådande mediebevakningen. Utifrån vårt case - Malung-Sälens kommun - vill vi alltså se hur tomrummet efter nedläggningarna av lokalredaktionerna såg ut och vad det har lett till, hur invånarna tycker att det förändrats sedan nedläggningarna och hur detta har påverkat deras förtroende för de lokala medierna.
Metod och material: Vi har gjort en kvantitativ studie som baserat sig på 100 telefonenkäter med invånare från Malung-Sälens kommun. 50 män- och 50 kvinnor i åldrarna 30-75. Huvudresultat: Respondenterna i Malung-Sälens kommun är i hög grad intresserade av lokala nyheter. Det finns ett stort missnöje med den lokala mediebevakningen i kommunen, där 84 procent uppger att bevakningen försämrats sedan den sista lokalredaktionen lades ner år 2015. Det övergripande förtroendet har sjunkit och 66 procent uppger att deras förtroende har försämrats.

Problemformulering och syfte:
I den här studien har vi undersökt hur medborgare och medieaktörer ser på den lokala mediebevakningen av Bräcke kommun i Jämtlands län, samt hur medborgarna i orten tar del av nyheter.
Metod och material:
Studien baseras på elva samtalsintervjuer med ett urval av medborgare i Bräcke kommun samt representanter från de fyra största mediehusen verksamma i kommunen.
 Huvudresultat: Resultatet av studien visar att invånarna i Bräcke är missnöjda med bevakningen och att den enligt respondenterna varit undermålig under en längre period. Medierepresentanterna håller till viss del med om denna bild - de anser att Bräcke skulle kunna bevakas bättre, men menar också att det är en resursfråga för mediehusen. Genom att intervjua människor i orten har vi delvis fått ett annat resultat än annan aktuell forskning. Bland annat visar institutet för medieforskning att Bräcke har en bra kommunbevakning i jämförelse med andra kommuner. Denna studie kan ge en fingervisning om problemen som kan uppkomma, utifrån ett medborgarperspektiv, när allt fler orter ligger i medieskugga

Uppsatsen syftade till att undersöka den lokala mediebevakningen i och av Stockholm. Fri och självständig journalistik sägs vara absolut nödvändig för en fungerande demokrati. I uppsatsen undersöks hur den lokala journalistiken såg ut under några vårdagar 2011. Studien var en hypotesprövning av Noam Chomskys propagandamodell. Chomsky menar att fria medier i den liberala demokratin tenderar att fungera som propagandamaskiner för samhällseliten. Den bakomliggande teorin i studien byggde på Habermas idéer om den offentliga sfären. Medierna sågs i den här studien som den absolut viktigaste arenan för offentligheten. Enligt Habermas ideal ska alla medborgare få delta på samma villkor när demokratiska beslut diskuteras fram, annars uppstår ett demokratiproblem. Studien fokuserade på Stockholms lokala samtal i tryckt press, hur det såg ut, vilka som fick delta, och vilka som fick styra det. De papperstidningar som studerades var av olika karaktär och fick representera olika sorters journalistik. Undersökta medier var DN, Metro, Stockholm City, Mitti Solna, Stockholms fria tidning och Norra Sidan. Metoden var kvantitativ innehållsanalys samt kvalitativ textanalys. Resultatet visade att det samlade offentliga samtalet var relativt tillåtande, men att aktörer ur samhällseliten var de som fick synas mest och som fick styra det offentliga samtalet. På så sätt återgav också medierna en bild av verkligheten som de flesta medborgare kanske inte kände igen sig i. Studien visade att Chomskys mediekritiska teori delvis stämde in på medierna i Stockholm.

Jokkmokks kommun i Norrbotten har under 2000-talet drabbats av flera lokalredaktioners nedläggningar. I dag står kommunen utan regelbunden bevakning och har nästintill förlagts i medieskugga. Syftet med publikstudien var att få en uppfattning om hur invånarna i Jokkmokks kommun upplever den rådande lokalmediebevakningen. Studien svarade på frågeställningar om vilken betydelse de lokala medierna har för Jokkmokks invånare, hur de anser sig påverkas av nedläggningarna samt vilka andra källor de vänder sig till för att få samhällsinformation.   Publikstudien grundades på både kvantitativa och kvalitativa metoder. I det kvantitativa genomförandet svarade etthundra slumpmässigt utvalda respondenter i Jokkmokks kommun på en telefonenkät. Fyra semi-strukturerade informantintervjuer utfördes via telefon efter att ha gjort ett strategiskt urval bland enkätdeltagarna. I analysen jämförde vi faktorer som kön, utbildning och ålder i förhållande till det empiriska materialet.   Våra centrala resultat visade att Jokkmokksinvånarna har ett stort intresse för lokala nyheter och även en hög konsumtion av lokala medier. Däremot pekade utsagorna på att innehållet i dem upplevs som bristfälligt och att lokaljournalistiken tydligt upplevs ha blivit sämre i samband med redaktionsnedläggningarna. Ett av de mest framträdande utfallen var behovet av en granskande lokalreporter och mer djupgående lokaljournalistik. Ur det empiriska materialet och analysen kunde vi dra slutsatsen att de lokala medierna i Jokkmokk inte uppfyller sin demokratiska funktion som tredje statsmakt.

Denna studie fokuserar på hur lokalt baserade journalister i Kalmarområdet tar ställning när de använder sociala medier i sitt arbete. Hur medvetna är de när de använder sociala medier, och var drar de gränsen mellan offentlig och privat information? Denna studie är baserad på teorier om det offentliga rummet, journalistisk etik och medborgarjournalistik. Vi har gjort en enkät med journalister i Kalmarområdet som arbetar med press, TV och radio. Resultatet visar att en stor del av journalisterna anser att information från sociala medier är offentligt och att det är legitimerat att använda sig av denna information i det journalistiska arbetet. Studien visar också att trovärdigheten är viktigast när journalister använder information från sociala medier i sitt arbete. / This study is focusing on how local journalists in the Kalmar area in Sweden contemplate and take stand when they use social media in their work. With how much caution do they approach social media, and where do they draw the line between private and public information? This study is based on theories about the public sphere, journalistic ethics and citizen journalism. We did a survey with journalists in the Kalmar area who works with newspaper, television and radio. The result shows that most journalists consider information from social media to be public and that a large amount of journalists think that it is legitimate to use that information in their work. It also shows that reliability is the most important considerations for journalists when they search for and use social media in their work.