Syftet med denna undersökning är att fördjupa kunskapen om hur förskolebarn och skolbarns fritid ter sig ur deras egna perspektiv. Vad är det barnen gör på fritiden? Eftersom det är barns perspektiv som undersökningen utgår från, så har författarna valt att använda samtalsintervju med intervjuguide i form av en enkät. Fritidsaktiviteterna mellan barnen skiljer sig åt beroende på ålder och kön. Ett centralt resultat är att barnen i studien ger uttryck för den stora betydelse de sociala relationerna med olika människor på fritiden har. Alla barnen anser att det viktigaste för dem, under fritiden, är att ha roligt, och barnen förknippar då detta med att leka. Det är oftast föräldrarna som bestämmer barnens aktiviteter på fritiden. Även om barnen själva anser att det är de som väljer så har de oftast på något sätt blivit influerade av en vuxen

Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera vilken funktion skolbibliotek kan ha i skolorna 2013 i förhållande till skollagen och utifrån frågeställningar där skolbiblioteket analyseras utifrån fyra områden: rummet, medierna och informationssystemet, personalen samt eleverna. Metoderna som används för att genomföra denna studie är kvalitativa. Det innebär att fyra varianter av skolbibliotek undersöktes genom samtalsintervjuer med skolbibliotekspersonal, enkätfrågor till elever i årskurs nio samt enkätfrågor till rektorerna på de aktuella skolorna. Resultaten analyseras och jämförs i förhållande till hur ett skolbibliotek kan definieras. Resultaten visar att det är när områdena ovan är kompletta och sätts samman som skolbiblioteket får den funktion som efterfrågas i skollagen. Studien av de fyra skolbiblioteken visar bristande förståelse för vilka funktioner som bildar ett skolbibliotek och avsaknad av ekonomiska resurser.

Problemformulering och syfte:
I den här studien har vi undersökt hur medborgare och medieaktörer ser på den lokala mediebevakningen av Bräcke kommun i Jämtlands län, samt hur medborgarna i orten tar del av nyheter.
Metod och material:
Studien baseras på elva samtalsintervjuer med ett urval av medborgare i Bräcke kommun samt representanter från de fyra största mediehusen verksamma i kommunen.
 Huvudresultat: Resultatet av studien visar att invånarna i Bräcke är missnöjda med bevakningen och att den enligt respondenterna varit undermålig under en längre period. Medierepresentanterna håller till viss del med om denna bild - de anser att Bräcke skulle kunna bevakas bättre, men menar också att det är en resursfråga för mediehusen. Genom att intervjua människor i orten har vi delvis fått ett annat resultat än annan aktuell forskning. Bland annat visar institutet för medieforskning att Bräcke har en bra kommunbevakning i jämförelse med andra kommuner. Denna studie kan ge en fingervisning om problemen som kan uppkomma, utifrån ett medborgarperspektiv, när allt fler orter ligger i medieskugga

The purpose of this paper was to explore how children may perceive sound effects in the specially written radio saga made for this paper Ninjas Detektivbyrå (Ninja’s Detective firm). If sound effects in any way can contribute to children perceiving more details, if specific sound effects may bestow in creating a more monogamous distinction of signs and whether the dramaturgical structure possibly can become clearer when combining dialog with sound effects. The study was made possible with the help of two groups of children whom each listened to a version of the stimulus material, one with sound effects and the other one without sound effects, and by qualitative interviews relaying on theories regarding communication, classical dramaturgy and research on how sound effects impact on audience. This paper shows that the participants who were exposed to sound effects may have been more keen to perceiving details, understood signs more distinctly and could account for greater parts of the story in comparison to participants from the group that weren’t exposed to sound effects. / <p>Validerat; 20150630 (global_studentproject_submitter)</p>

<p>The Swedish municipalities have always been going through some kind of changes. These changes can for example be a consequence of economic factors and/or changes in the society. Today we can se how the municipalities characterize of different kinds of co-operations in forms of collaborations, partnership and networks. What does this development mean to the local administrators? The purpose of this study is, due to the circumstances that have affected the Swedish municipalities in the twenty-first century, to investigate whether these changes have led to a new kind of local administrator. To do so, I formulated three research questions:</p><p>1. a) Which are the interviewed local administrators assignments?</p><p>b) Does the interviewed local administrators participate in any kind of collaborations?</p><p>2. What kind of problem shall the interviewed local administrators solve in their work?</p><p>3. What loyalty does the interviewed local administrators embrace?</p><p>Empirical materials for this study have been collected in qualitative interviews with eight local administrators in Karlstad kommun. I reached the conclusion that there is a new kind of local administrator that is characterized by their considerable freedom of action. The new kind of administrator takes initiatives and they have an extensive circle of contacts. The biggest part of this kind of local administrators work takes place in different kinds of collaborations and networks, they’re consequently dependent of other actors in their line of work.</p>

The Swedish municipalities have always been going through some kind of changes. These changes can for example be a consequence of economic factors and/or changes in the society. Today we can se how the municipalities characterize of different kinds of co-operations in forms of collaborations, partnership and networks. What does this development mean to the local administrators? The purpose of this study is, due to the circumstances that have affected the Swedish municipalities in the twenty-first century, to investigate whether these changes have led to a new kind of local administrator. To do so, I formulated three research questions: 1. a) Which are the interviewed local administrators assignments? b) Does the interviewed local administrators participate in any kind of collaborations? 2. What kind of problem shall the interviewed local administrators solve in their work? 3. What loyalty does the interviewed local administrators embrace? Empirical materials for this study have been collected in qualitative interviews with eight local administrators in Karlstad kommun. I reached the conclusion that there is a new kind of local administrator that is characterized by their considerable freedom of action. The new kind of administrator takes initiatives and they have an extensive circle of contacts. The biggest part of this kind of local administrators work takes place in different kinds of collaborations and networks, they’re consequently dependent of other actors in their line of work.