• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 50
  • Tagged with
  • 50
  • 18
  • 17
  • 15
  • 11
  • 10
  • 7
  • 6
  • 6
  • 6
  • 6
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Skolbibliotekets funktion : En studie av fyra skolbibliotek 2013

Ahlgrimm, Lena January 2014 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera vilken funktion skolbibliotek kan ha i skolorna 2013 i förhållande till skollagen och utifrån frågeställningar där skolbiblioteket analyseras utifrån fyra områden: rummet, medierna och informationssystemet, personalen samt eleverna. Metoderna som används för att genomföra denna studie är kvalitativa. Det innebär att fyra varianter av skolbibliotek undersöktes genom samtalsintervjuer med skolbibliotekspersonal, enkätfrågor till elever i årskurs nio samt enkätfrågor till rektorerna på de aktuella skolorna. Resultaten analyseras och jämförs i förhållande till hur ett skolbibliotek kan definieras. Resultaten visar att det är när områdena ovan är kompletta och sätts samman som skolbiblioteket får den funktion som efterfrågas i skollagen. Studien av de fyra skolbiblioteken visar bristande förståelse för vilka funktioner som bildar ett skolbibliotek och avsaknad av ekonomiska resurser.
2

Stöd i klassrummet : En kvalitativ studie om arbetet med extra anpassningar och lärares förmåga att möta elevers olikheter i grundskolan

Wennerberg, Alfred January 2016 (has links)
Studiens syfte är att undersöka hur lärare uppger att de arbetar med extra anpassningar i det ordinarie klassrummet. Studien ämnar behandla vilken typ av anpassningar lärare uppger att de utformar och i vilken utsträckning beskrivna anpassningar utformats för enskilda elever respektive hela elevgrupper, hur en ändring i skollagen enligt lärarna påverkat arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd samt lärarnas inställning till den egna förmågan att möta elevers olikheter. Studien utgår från befintliga perspektiv på specialpedagogik, inkludering och delaktighet. Undersökningen har skett genom en analys av sex intervjuer med lärare som arbetar i grundskolans årskurs ett till tre. Analysen visar att en tydlig majoritet av de anpassningar som lärarna beskriver är individuella. Vidare visar den att skilda utgångspunkter och perspektiv verkar påverka vilka typer av anpassningar som görs. Dessa perspektiv verkar också i viss mån påverka lärarnas inställning till den egna och skolans förmåga att möta elevers olikheter, och i förlängning även hur lärare upplever en ändring i skollagen.
3

Elevens val : Ämnet utan kursplan

Rosander, Sven January 2014 (has links)
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur skolorna lever upp till lagstiftarens krav och syften när det gäller ämnet elevens val. Elevens val omfattar 382 timmar av timplanens 6 785 timmar i grundskolan, d.v.s. 5 % av den totala undervisningstiden. Elevens val omnämns inte över huvud taget i läro- och kursplanen och enligt skollagen är syftet med elevens val att eleven ska fördjupa och bredda sina kunskaper i ett eller flera ämnen. Kraven på ämnet är att tidsutrymmet ska uppfyllas och att undervisningen, liksom all annan undervisning i skolan, ska utgå från gällande läro- och kursplan. Eleverna ska erbjudas ett allsidigt val av ämnen inom ramen för elevens val. Sett ur ett vidare perspektiv går det att finna fler syften som rör elevens stimulans, motivation och intresse. Tidigare forskning i detta ämne är mycket begränsad vilket innebär att den empiriska undersökningen får stor betydelse. Den empiriska undersökningen utgörs av intervjuer med rektorer på tre skolor. Resultatet av undersökningen visar att skolorna lever upp till kraven och syftet i snäv bemärkelse. Sett ur det vidare perspektivet lever skolorna upp till syftena med skiftande resultat.
4

Föräldrar och stat : En utbildningsfilosofisk analys av den nya skollagen och Barnkonventionen

Jirénius, Samuel, Olsson, John January 2010 (has links)
<p>I uppsatsen analyseras remissförslaget till den nya skollagen (Ds 2009:25) samt Barnkonventionen med avsikt att formulera och jämföra hur föräldrar och stat positioneras gällande barnets fostran. Analysen syftar till att belysa likheter och skillnader mellan de båda texterna. Detta sker utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv där subjektspositioner är ett nyckelbegrepp i analysen, samt med hjälp av politisk filosofi. Det filosofiska materialet är hämtat från John Rawls, Alasdair MacIntyre samt nutida utbildningsforskning främst representerat av Tomas Englund. De politiska filosofierna bidrar till utmejslandet av tre diskurser funna i den nya skollagen och Barnkonventionen.</p><p>Dessa diskurser är <em>de stödjande subjektens diskurs</em> vilken är den dominerande diskursen i de båda texterna och i vilken barnet självt ges ansvar för sin utveckling; denna diskurs ligger nära John Rawls politiska teorier. Vidare framkommer <em>isärhållandets diskurs</em> vilken återfinns i den nya skollagen och ligger närmast den nutida utbildningsforskningen; i denna diskurs framträder staten som garant för elevens väl. I den sista diskursen, <em>traditionens diskurs</em>, som utmejslas ur MacIntyre och Barnkonventionen ses istället föräldrarna som barnets garant.</p><p>Utifrån arbetet framkommer en förhållandevis stor likhet mellan den nya skollagen och Barnkonventionen även om en nyansskillnad kan urskiljas. Denna nyansskillnad visar sig genom att isärhållandets diskurs och traditionens diskurs, vilka står i polemik, återfinns i betydande grad enbart i en text var.</p>
5

Föräldrar och stat : En utbildningsfilosofisk analys av den nya skollagen och Barnkonventionen

Jirénius, Samuel, Olsson, John January 2010 (has links)
I uppsatsen analyseras remissförslaget till den nya skollagen (Ds 2009:25) samt Barnkonventionen med avsikt att formulera och jämföra hur föräldrar och stat positioneras gällande barnets fostran. Analysen syftar till att belysa likheter och skillnader mellan de båda texterna. Detta sker utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv där subjektspositioner är ett nyckelbegrepp i analysen, samt med hjälp av politisk filosofi. Det filosofiska materialet är hämtat från John Rawls, Alasdair MacIntyre samt nutida utbildningsforskning främst representerat av Tomas Englund. De politiska filosofierna bidrar till utmejslandet av tre diskurser funna i den nya skollagen och Barnkonventionen. Dessa diskurser är de stödjande subjektens diskurs vilken är den dominerande diskursen i de båda texterna och i vilken barnet självt ges ansvar för sin utveckling; denna diskurs ligger nära John Rawls politiska teorier. Vidare framkommer isärhållandets diskurs vilken återfinns i den nya skollagen och ligger närmast den nutida utbildningsforskningen; i denna diskurs framträder staten som garant för elevens väl. I den sista diskursen, traditionens diskurs, som utmejslas ur MacIntyre och Barnkonventionen ses istället föräldrarna som barnets garant. Utifrån arbetet framkommer en förhållandevis stor likhet mellan den nya skollagen och Barnkonventionen även om en nyansskillnad kan urskiljas. Denna nyansskillnad visar sig genom att isärhållandets diskurs och traditionens diskurs, vilka står i polemik, återfinns i betydande grad enbart i en text var.
6

Betyg och bedömning i grundsärskolan : En studie om fem grundsärskolelärares användning av betyg och bedömning

Gutherc, Diana January 2010 (has links)
<p>Följande empiriska studie har som syfte att ta reda på hur grundsärskolelärare använder sig av betyg i sitt arbete, vad dessa enligt lärarna har för relevans för eleverna samt om de anser att betygen är en exkluderande faktor ute i samhället. Studien bygger på halvstrukturerade intervjuer med fem grundsärskolelärare. Av intervjuerna framgick det att inte alla lärare använder sig av kursplanen i sitt vardagliga arbete och att eleverna, enligt lärarna, sällan ser en koppling mellan betygsgrundande mål och skolarbete. Vidare uppges oro över att i framtiden inte kunna sätta betyg utifrån elevens egna förutsättningar och att inskrivningen av en elev i särskolan har livslånga konsekvenser oavsett vilka betyg en elev kan uppnå. En slutsats av studien är att betygen från grundsärskolan endast är till för eleven och läraren vid det tillfället de ges eftersom betygen inte används för ansökning till vidare utbildning och/eller arbete. Detta resulterar i sin tur att lärarna kan sätta G även om eleven inte uppnår målen, vilket studien påvisar.</p>
7

En obetydlig kostnad

Bernandersson, Martin January 2007 (has links)
<p>I skollagen 4 kap. 4§ anges att grundskolan skall vara avgiftsfri för eleven. Tolkning och</p><p>praktisk tillämpning av skrivningen i ovanstående paragraf kompliceras dock något av att</p><p>tolkningsutrymme lämnas för vad som kan anses utgöra en "obetydlig kostnad".</p><p>Detta arbete syftar till att i en jämförande studie mellan Skolverket, den kommunala</p><p>grundskolans huvudman samt skolledare, studera diskrepanser i tolkningen av begreppet</p><p>"obetydlig kostnad". Arbetet syftar vidare till att studera i vilken utsträckning de olika</p><p>tolkningarna samt den praktiska tillämpningen förhåller sig till varandra. Detta görs genom en</p><p>studie av beslut och ställningstaganden gjorda av Skolverket och kommunal förvaltning, samt</p><p>genom intervjuer med skolledare. Arbetet har avgränsats till att innefatta kommunala</p><p>grundskolor, år 6-9, inom en kommun.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att viss variation förekommer skolledare emellan</p><p>beträffande kännedom och tolkning av den muntliga överenskommelse som anges föreligga</p><p>med skolans huvudman. Lokalt utarbetade direktiv för hantering av avgifter medför dock</p><p>samtidigt att skillnaderna i den praktiska tillämpningen över lag är relativt små. De lokala</p><p>tolkningarna av vad som anses utgöra en "obetydlig kostnad" innebär i teorin ett spann mellan</p><p>noll och 100 kronor per elev och termin. Huvudmannens tolkning får samtidigt anses vara</p><p>något mer strikt än vad de riktlinjer som Skolverket utfårdat medger. Resultatet visar likaså att</p><p>en uttalat strikt policy inte behöver innebära att avgifter ej förekommer. Vid ett flertal skolor</p><p>förekommer även aktiviteter av frivillig karaktär där eleverna får stå för en viss kostnad.</p><p>Kostnaderna kan i några av dessa fall eventuellt anses gå utanför de ramar som fastställts av</p><p>Skolverket, detta då Skolverket i de beslut man fattat inte fäst någon vikt vid om aktiviteterna</p><p>varit av frivillig karaktär.</p><p>Ett fastställande av direktiv för tolkning av vad som kan anses utgöra en "obetydlig</p><p>kostnad" kan, under förutsättning att de förankras väl i organisationen, antas minska risken för</p><p>att det på lokal nivå sker en godtycklig eller subjektiv tolkning av begreppets innebörd. Detta</p><p>kan även antas innebära en minskad risk för uppkomst av diskriminering på ekonomisk grund.</p><p>Samtidigt kan det dock inte bortses från den möjliga konsekvensen att skolans möjlighet att</p><p>kunna erbjuda elever vissa former av aktiviteter kan komma att inskränkas, i vissa fall i strid</p><p>med elevers och vårdnadshavares vilja.</p>
8

Betyg och bedömning i grundsärskolan : En studie om fem grundsärskolelärares användning av betyg och bedömning

Gutherc, Diana January 2010 (has links)
Följande empiriska studie har som syfte att ta reda på hur grundsärskolelärare använder sig av betyg i sitt arbete, vad dessa enligt lärarna har för relevans för eleverna samt om de anser att betygen är en exkluderande faktor ute i samhället. Studien bygger på halvstrukturerade intervjuer med fem grundsärskolelärare. Av intervjuerna framgick det att inte alla lärare använder sig av kursplanen i sitt vardagliga arbete och att eleverna, enligt lärarna, sällan ser en koppling mellan betygsgrundande mål och skolarbete. Vidare uppges oro över att i framtiden inte kunna sätta betyg utifrån elevens egna förutsättningar och att inskrivningen av en elev i särskolan har livslånga konsekvenser oavsett vilka betyg en elev kan uppnå. En slutsats av studien är att betygen från grundsärskolan endast är till för eleven och läraren vid det tillfället de ges eftersom betygen inte används för ansökning till vidare utbildning och/eller arbete. Detta resulterar i sin tur att lärarna kan sätta G även om eleven inte uppnår målen, vilket studien påvisar.
9

En obetydlig kostnad

Bernandersson, Martin January 2007 (has links)
I skollagen 4 kap. 4§ anges att grundskolan skall vara avgiftsfri för eleven. Tolkning och praktisk tillämpning av skrivningen i ovanstående paragraf kompliceras dock något av att tolkningsutrymme lämnas för vad som kan anses utgöra en "obetydlig kostnad". Detta arbete syftar till att i en jämförande studie mellan Skolverket, den kommunala grundskolans huvudman samt skolledare, studera diskrepanser i tolkningen av begreppet "obetydlig kostnad". Arbetet syftar vidare till att studera i vilken utsträckning de olika tolkningarna samt den praktiska tillämpningen förhåller sig till varandra. Detta görs genom en studie av beslut och ställningstaganden gjorda av Skolverket och kommunal förvaltning, samt genom intervjuer med skolledare. Arbetet har avgränsats till att innefatta kommunala grundskolor, år 6-9, inom en kommun. Resultatet av undersökningen visar att viss variation förekommer skolledare emellan beträffande kännedom och tolkning av den muntliga överenskommelse som anges föreligga med skolans huvudman. Lokalt utarbetade direktiv för hantering av avgifter medför dock samtidigt att skillnaderna i den praktiska tillämpningen över lag är relativt små. De lokala tolkningarna av vad som anses utgöra en "obetydlig kostnad" innebär i teorin ett spann mellan noll och 100 kronor per elev och termin. Huvudmannens tolkning får samtidigt anses vara något mer strikt än vad de riktlinjer som Skolverket utfårdat medger. Resultatet visar likaså att en uttalat strikt policy inte behöver innebära att avgifter ej förekommer. Vid ett flertal skolor förekommer även aktiviteter av frivillig karaktär där eleverna får stå för en viss kostnad. Kostnaderna kan i några av dessa fall eventuellt anses gå utanför de ramar som fastställts av Skolverket, detta då Skolverket i de beslut man fattat inte fäst någon vikt vid om aktiviteterna varit av frivillig karaktär. Ett fastställande av direktiv för tolkning av vad som kan anses utgöra en "obetydlig kostnad" kan, under förutsättning att de förankras väl i organisationen, antas minska risken för att det på lokal nivå sker en godtycklig eller subjektiv tolkning av begreppets innebörd. Detta kan även antas innebära en minskad risk för uppkomst av diskriminering på ekonomisk grund. Samtidigt kan det dock inte bortses från den möjliga konsekvensen att skolans möjlighet att kunna erbjuda elever vissa former av aktiviteter kan komma att inskränkas, i vissa fall i strid med elevers och vårdnadshavares vilja.
10

Elevhälsans arbetssätt : Planering, ärendefördelning och samtal inom elevhälsan i ett professionsperspektiv

Nyberg, Catarina, Granfors, Katarina January 2012 (has links)
Sammanfattning/abstract   Syftet med denna observationsstudie är att beskriva hur några elevhälsoteam arbetar i praktiken. Två övergripande frågeställningar konstruerades: Vilka arbetssätt har de observerade elevhälsoteamen när det gäller; hur en elev lyfts och vilka professioner deltar samt vilka som tilldelas ansvar för beslutade åtgärder. Vi undersökte också vad professioner samtalar om under elevhälsans möten. Metoden vi använde oss av för att undersöka frågeställningarna var observationer av fem olika elevhälsoteam i årskurs 4-9. Det etnografiska angreppssättet som vi använt oss av i studien valdes eftersom vi vill beskriva och undersöka vad som samtalas och beslutas om så nära den vardagliga praktiken som möjligt. Vår nyfikenhet för elevhälsan väcktes genom att skollagen (SFS 2010:800) fick tydligare bestämmelser för elevhälsans arbete och krav på specialpedagogisk kompetens. När vi började fördjupa oss i elevhälsans arbete så upptäckte vi att det i tidigare forskning inte fanns någon beskrivning av vad samtalen inom elevhälsan handlar om. Vi skapade utifrån de transkriberade observationerna fyra kategorier. Kategorierna var familjesamverkan, diagnoser, ”trouble talk” samt okunskapsrapportering. Det finns en okunskap om styrdokumenten gällande elevhälsan vilket leder till en oklarhet om vad som är syftet med elevhälsans möten och det som tidigare kallades klasskonferens finns kvar under benämningen elevhälsa. Det som tidigare beskrivits som viktigt att förändra i Från dubbla spår till elevhälsa (SOU 2000:19) lever i hög grad kvar på skolorna i vår studie exempelvis tid för familjesamverkan, tid att diskutera nya förhållningssätt och behov av handledning. Slutsatser vi dragit av denna studie är att våra observerade möten skiljer sig när det gäller arbetssätt; hur elever prioriteras, vilka professioner som deltar och vilka som tilldelas elevärenden.  Våra resultat visar att skolan efterfrågar familjesamverkan på skolans villkor, vi ser också en samtalskultur där det ibland gäller att framställa sina elever eller elevgrupp negativt, möjligen beroende på en förhoppning av att få stöd utifrån av andra professioner. Beskrivningarna av en elev skapar under några av mötena en samhörighet pedagoger emellan. Vår förhoppning är att denna studie skall uppmärksamma den otydlighet som råder inom elevhälsans möten och att även de vuxna ges förutsättningar att lyckas i elevhälsoarbetet. De nya styrdokumenten måste få genomslagskraft i praktiken och alla behöver inse värdet av att arbeta hälsofrämjande och kunskapsutvecklande på organisations-, grupp- och individnivå.   Nyckelord: ”elevhälsa”, ”elevvård”, ”hälsofrämjande”, ”Skollagen 2010:800”, ”elevhälsans professioner”.

Page generated in 0.0631 seconds