Syftet med studien är att undersöka om och i så fall hur pedagoger talar om genus tillsammans med barn i den vardagliga och återkommande högläsningen i förskolans verksamhet. Detta studeras genom att undersöka vilka diskurser om genus pedagoger ger uttryck för under högläsning samt hur litteraturens bilder och texter används som underlag för diskussion under högläsning. Studiens vetenskapliga utgångspunkt är Judith Butlers queerteori. För att producera data till studien användes videoinspelning. Med diskurspsykologi som metodologisk utgångspunkt har empiriska utdrag från dataproduktionen observerats och analyserats. Resultatet visar att pedagoger uttalar både normativa och icke-normativa genusnormer under högläsningen i förskolan. Slutsatsen är att barn både blir begränsade i samt får utrymme för sitt identitetsskapande då de möter normativa samt icke-normativa föreställningar om genus under högläsning.

Många skulle nog mena att det är självklart att vi ska arbeta för jämställdhet, både inom politiken och inom den fysiska planeringen. Det “självklara jämställdhetsprojektet” är omöjligt att tacka nej till eftersom det utgår från grundprincipen om alla människors lika värde. När jämställdhet uttrycks som “jämlikhet mellan könen” klargörs att det krävs en idé om kön för att arbeta med jämställdhet. Men inom ramen för begreppen jämställdhet och kön ryms många alternativa tolkningar. Med anledning av tolkningsutrymmet som finns intresserar vi oss för att undersöka vilka idéer om kön som reproduceras inom planering och vad eller vilka som dessa idéer exkluderar respektive inkluderar. Med utgångspunkt i att tjej är ett socialt konstruerat begrepp som får sin betydelse genom språket tar vi oss an frågan “hur konstrueras tjejen i jämställdhetsprojekt inom planering?”. Uppsatsens forskningsöversikt utgörs av ett diskursivt fält där fyra diskurser, olika sätt att se på kön och tjejer, presenteras. Dessa diskurser är den biologiska, den psykoanalytiska, den socialkonstruktivistiska och queer-diskursen. Det diskursiva fältet utgör uppsatsens kontext, mot vilken undersökningen kan relateras till för att skapa en större förståelse för hur planeringen konstruerar tjejer. Det analyserade materialet utgjordes av fyra intervjuer, informanterna var tjänstemän på kommuner som arbetat med jämställdhetsprojekt inom planering. Under intervjuerna berördes exempelvis vilka intentioner de haft med projekten och vilka problemområden som identifierats. Syftet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina respektive projekt så att underliggande tankar om tjejer kunde komma fram. Materialet analyserades sedan diskursivt för att synliggöra hur planeringen konstruerar tjejer. Analysen visar att planeringen främst talar om tjejer utifrån tre diskurser som vi kallar tjejer som grupp, tjejer är inte som killar och tjejer ska vara. Det visade sig finnas få motstridiga sätt att tala om tjejer inom dessa diskurser. Det fanns i princip inga ansatser att frångå eller ifrågasätta den binära könsuppdelningen till förmån för ett mer individualistiskt synsätt, något som vi riktar viss kritik mot. Vi problematiserar också Boverkets roll som medskapare av planeringens konstruktion av tjejer i dessa jämställdhetsprojekt. Slutligen ser vi att det finns en exkluderingsproblematik med den konstruktion av tjejen som idag reproduceras inom planeringen. Vi efterfrågar ett synsätt som medger att andra beteenden än “det typiskt killiga” anses önskvärt i det offentliga rummet och som inte eftersträvar en förändring av kvinnliga beteenden.

Syftet med denna studie är att göra en analys av två olika satanistiska rörelsers texter och deras syn på identitet och identitetsskapande. De rörelser som valdes till denna studie är The Church of Satan och The Greater Church of Lucifer. För att genomföra analysen valdes två böcker ut som representerar respektive rörelsers grundläggande filosofi, dessa var The Satanic Bible (1969, 2005) samt Wisdom of Eosphoros (2015). Analysens teori grundade sig på begrepp som är plockade från queerteorin, för att belysa synen på vad som är normalt och onormalt samt synen på sexualitet och genus. Utöver detta analyserades även rörelsernas syner på kärlek och relationer, innan rörelsernas budskap jämfördes för att se om det finns några korrelationer mellan de två. För att genomföra analysen valdes en kategoriseringsmetod som inspirerats av idé- och ideologianalys. Resultatet visade att båda rörelserna var kritiska till givna samhälleliga sanningar, och ställde sig kritiska till tanken om att det skall finnas några universella normer och moralregler. De båda förespråkade även den fria sexualiteten, där läggning och preferenser ses som irrelevanta. Hos satanismen gick det att återfinna normativa uttalanden kring genus, kön och könsroller, medan luciferianismen inte lägger någon vikt vid dessa kategorier. Dock lägger de båda rörelserna sitt huvudsakliga fokus på den enskilde individens autonomitet och självbestämmande, där man uppmanas att bryta mot alla konventioner som inte leder till den egna lyckan.

<p>This study deals with how the Swedish school system handles questions concerning sexuality and normality. It is also an analysis of how the guidance material Någonstans går gränsen from RFSL Stockholm is used and could be used in teaching.</p><p>The study consists of two parts. The first part is a study of literature that portrays how teaching concerning these issues is performed in schools, what methods that are recommended and what methods are actually used in teaching. The second part consists of interviews with people dealing with these issues in school and in organizations.</p><p>My results show that schools often use a “pedagogy of tolerance” while the guidance material and the research and theories concerning sexuality and normality advocate a more “queer pedagogy”. The perspectives of queer theory are making their way into the school system by the help of organizations such as the Swedish RFSL and their “school information” (Skolinformation).</p><p>The study also shows that Någonstans går gränsen is not often used among teachers and therefore I discuss how it could be used and why the school system and teaching might have problems in using materials that use pedagogical methods of criticizing normality.</p>

Inom utbildning och hållbar utveckling pågår en debatt om det är utbildningensroll att främja enskilda beteenden som av experter definieras som hållbara. Åsikterna kan delas upp i utbildning förhållbar utveckling och utbildning somhållbar utveckling, där den senare är skeptisk till experters förmåga att säkert veta om ett beteende är mer hållbartän ett annat och iställetförespråkar en pluralistisk och kritisk ingång där självständigt tänkande premieras. Valet mellan att främja eller attarbeta kritiskt mednormer har i denna uppsats sammanfattats underdilemmat med normativitet.Studienbestår av två delar: Den första undersöker vilket innehåll som ges till utbildning och hållbar utveckling i utsagor från utbildningsansvariga för lärarprogrammet vid Uppsala Universitet. Den andra undersöker hur innehålleti utbildning och hållbarutvecklingförhåller sig till dilemmat med normativitet som nämns ovan.De slutsatser som kan dras utifrånundersökningen äratt innehållet som detframkommer i utsagornakan sammanfattas i fem olika teman samtatt de temanahar mycket gemensamt med resultatfråntidigare studier. Det visar på att det har börjatväxa fram en ram för vad hållbar utveckling i utbildningssammanhang kan ges för innehåll. I utsagorna framkom även innehåll som skiljer sig från tidigare forskning, t.ex. att utgå från utbildning och hållbarutveckling som en tydlig kompetens kring vilken studenter kan specialisera sig utifrån framtida arbetstillfällen, samt att studenter i större grad kan påverka innehållet, och ansvara för formerna, isin egen utbildning. Resultatet visar även att utbildningen kan utformas på ett sätt som är både normativtoch pluralistiskt. Genom att ha en medveten ingång till i vilket sammanhang fakta omhållbara beteenden presenteras, kan studenterna ges en position där de själva har möjlighet att övervaka överförandet av normer. Genom detta tillsammans med ett diskussionsklimat där läraren är i bakgrunden och låter studenterna själva identifiera ohållbara utvecklingar och värden som ska bevaras,undviksobalanseni makt mellan läraren och studenterna och ett pluralistiskt utbildningsklimat skapas.

<p>Följande empiriska studie har som syfte att ta reda på hur grundsärskolelärare använder sig av betyg i sitt arbete, vad dessa enligt lärarna har för relevans för eleverna samt om de anser att betygen är en exkluderande faktor ute i samhället. Studien bygger på halvstrukturerade intervjuer med fem grundsärskolelärare. Av intervjuerna framgick det att inte alla lärare använder sig av kursplanen i sitt vardagliga arbete och att eleverna, enligt lärarna, sällan ser en koppling mellan betygsgrundande mål och skolarbete. Vidare uppges oro över att i framtiden inte kunna sätta betyg utifrån elevens egna förutsättningar och att inskrivningen av en elev i särskolan har livslånga konsekvenser oavsett vilka betyg en elev kan uppnå. En slutsats av studien är att betygen från grundsärskolan endast är till för eleven och läraren vid det tillfället de ges eftersom betygen inte används för ansökning till vidare utbildning och/eller arbete. Detta resulterar i sin tur att lärarna kan sätta G även om eleven inte uppnår målen, vilket studien påvisar.</p>

Följande empiriska studie har som syfte att ta reda på hur grundsärskolelärare använder sig av betyg i sitt arbete, vad dessa enligt lärarna har för relevans för eleverna samt om de anser att betygen är en exkluderande faktor ute i samhället. Studien bygger på halvstrukturerade intervjuer med fem grundsärskolelärare. Av intervjuerna framgick det att inte alla lärare använder sig av kursplanen i sitt vardagliga arbete och att eleverna, enligt lärarna, sällan ser en koppling mellan betygsgrundande mål och skolarbete. Vidare uppges oro över att i framtiden inte kunna sätta betyg utifrån elevens egna förutsättningar och att inskrivningen av en elev i särskolan har livslånga konsekvenser oavsett vilka betyg en elev kan uppnå. En slutsats av studien är att betygen från grundsärskolan endast är till för eleven och läraren vid det tillfället de ges eftersom betygen inte används för ansökning till vidare utbildning och/eller arbete. Detta resulterar i sin tur att lärarna kan sätta G även om eleven inte uppnår målen, vilket studien påvisar.

This study deals with how the Swedish school system handles questions concerning sexuality and normality. It is also an analysis of how the guidance material Någonstans går gränsen from RFSL Stockholm is used and could be used in teaching. The study consists of two parts. The first part is a study of literature that portrays how teaching concerning these issues is performed in schools, what methods that are recommended and what methods are actually used in teaching. The second part consists of interviews with people dealing with these issues in school and in organizations. My results show that schools often use a “pedagogy of tolerance” while the guidance material and the research and theories concerning sexuality and normality advocate a more “queer pedagogy”. The perspectives of queer theory are making their way into the school system by the help of organizations such as the Swedish RFSL and their “school information” (Skolinformation). The study also shows that Någonstans går gränsen is not often used among teachers and therefore I discuss how it could be used and why the school system and teaching might have problems in using materials that use pedagogical methods of criticizing normality.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken erfarenhet och upplevelse vårdpersonal har av att arbeta med hbtq-frågor. Bakgrund: Sverige har kommit långt med jämnställdhet och arbete mot diskriminering. Trots detta finns det studier som tyder på att personer inom hbtq-gruppen känner sig illa behandlade och kränkta i vården. Författarna känner därför ett stort behov av att belysa detta problem. Metod: En kvalitativ metod med intervjuer valdes och genomfördes på två öppenvårdsmottagningar. Mottagningarna har olika erfarenheter av att jobba med hbtq-frågor. Båda är belägna i samma mellanstora stad i Sverige. Alla informanter var över 18 år och hade minst tio års arbetslivserfarenhet inom vårdyrket. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera det insamlade materialet. Resultat: Analysen resulterade fyra kategorier: utveckling, likabehandling, normativitet och kultur på arbetsplatsen. Det framkom att mottagningen som hade längre erfarenhet hade ett öppet och tillåtande klimat på sin arbetsplats. Detta gjorde att personalen kunde skapa en trygg plats för både sina patienter och sina kollegor. Informanterna belyste även att det är viktigt med en icke-heteronormativ inställning och ett neutralt språk. Personalen som hade genomgått hbt-certifiering uppfattade att behovet och viljan av mer kunskap fanns och att även uppföljning av certifieringen hade behövts. Det framkom under intervjuerna att flera informanter kände en rädsla över att säga fel eller göra bort sig. Slutsats: Att sträva efter att jobba med ett neutralt språk och en icke-heteronormativ inställning var viktigt. Det var också av största betydelse att ha ett tillåtande och öppet klimat på arbetsplatsen, både för patienters och för personalens skull. Genomgående i hela studien var också att det finns stort behov av utbildning inom hbtq-frågor inom alla yrkes-grupper inom hälso- och sjukvård. / Aim: The purpose of this study was to determine which experiences and perceptions health professional have of working with lgbt-issues. Background: In Sweden we have come a long way with the observance of equality and anti-discrimination work, but there are studies showing that there are people among the lgbt-community still feel mistreated and violated in health care. Therefore, the authors of this study feel that it is important to shed light on this problem. Method: A qualitative method with interviews was chosen and was conducted in two primary healthcare centers. The centers had different experiences of working with lgbt-issues. Both centers are located in the same medium-sized town in Sweden. All respondents were over 18 years old and had at least ten years of work experience in the health care profession. Qualitative content analysis was used to analyze the collected material. Results: The analysis resulted in four categories: development, equal rights, normativity and culture at the workplace. It was showed that the center with longer experience had an open and allowed climate in their workplace. This made it possible for the staff to create a safe place for both their patients and their colleagues. The informants also highlighted that it is important to have a non-heteronormative attitude and a neutral language. The staff that had undergone lgbt-certification perceived that the need and desire for more knowledge existed and the need of a follow-up of the certification was needed. During the interviews several informants talked about fear of saying the wrong thing or making a fool of themselves. Conclusion: To strive to work with a neutral language and a non-heteronormative attitude is important. It is also essential to have a permissive and open environment in the workplace, both for patients and staff's sake. Throughout this study was that there is great need for training in lgbt issues in all professional groups in healthcare

This master’s thesis in the field of library and information science deals with reviews written by first readers, to be considered by librarians in their selection process. My aim is to identify dislocations in relation to norms, with the help of two research questions: Which discursive dislocations can be seen in relation to norms concerning gender, sexuality, racialization on the one hand and literature, reading and the mediation of literature in a library context? Which positions are held by the first readers in relation to libraries and the public? Discourse analysis, as described by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe, functions as theory and method. The material is first reader’s reviews written in 1928 and 2013.I identify the discourse in 1928 as occupied with enlightenment and in 2013 with individualism. In 1928, first readers and librarians function as gatekeepers. They judge literature based on quality, suitability and moral. Popular genres are seen as lacking in quality and not always suitable for the public. Sexual content is tied to lacking suitability and bad moral, which is not the case in 2013, when the discourse focuses primarily on the public readers’ demands and reading acts. Reading is now regarded as entertaining, rather than educational. In terms of racialization, “culture” in 2013 has the same function as “race” in 1928 – that is, to establish difference and exotism. Gender stereotypes are questioned in 2013, but also used. The gatekeeper roles of first readers and librarians are weakened, but they still hold positions of power.