No description available.

This thesis aims to examine what strategies can be identified at LBGTQ-certified libraries in Sweden when arranging public events. The strategies are based on Douglas Rabers (1996) theory about library identities. To answer the purpose of this thesis we interviewed four librarians, who at the moment of the thesis worked at different LGBTQ-certified libraries. The results showed that all the strategies could be identified and that the librarians used all of them while working with the libraries' public events. The individual libraries had different purposes with the public events that had LGBTQ-theme; they wanted to create encounters between marginalised groups and others, broaden their events, or educate the local community. We also found that quality, marketing and the way librarians treated LGBTQ-people also were important to the interviewed librarians. In the interviews with the librarians we could also identify conflicts between the strategies. This thesis concluded that the librarians needed to use all three strategies to accomplish the different purposes of the public events at their libraries. We also concluded that the different strategies could be connected to the LGBTQ-certificate

Bakgrund: Trots lagar, riktlinjer och ambitioner om att skapa en jämlik vård, visar forskning att HBTQ-personer upplever en sämre vård och har en psykisk ohälsa som är mer utbredd än hos befolkningen som helhet. Att HBTQ-perspektivet ofta osynliggörs i vårdutbildningar leder till att heteronormen fortsätter att leva kvar, vilket får negativa konsekvenser berörande både individ och vårdkvalitet. Syfte: Syftet var att belysa hur individer som identifierar sig som HBTQ upplever sig bli bemötta i vården. Metod: En kvalitativ studie baserad på sex semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades enligt en modell för kvalitativ manifest innehållsanalys av Lundman och Hällgren Graneheim (2012).   Resultat: Resultatet visar att HBTQ-personer många gånger upplever sig bli dåligt bemötta i vården. Detta kunde delvis bero på upplevelsen av att sjukvårdspersonal inte har tillräcklig kunskap i HBTQ-frågor, men också på grund av att det sker medveten kränkning och diskriminering av patienter som identifierar sig som HBTQ. Vid ett gott bemötande ansågs sjuksköterskans öppenhet inför individers olikheter spela en avgörande roll, likaså att en ökad kunskap kring HBTQ-frågor i sjukvården skulle kunna förbättra situationen för HBTQ-personer. Slutsats: Sjukvårdspersonal upplevs inte besitta tillräcklig kompetens för att bemöta HBTQ-personer korrekt, något som får negativa konsekvenser för patienten. Sjukvårdspersonal bör därför reflektera över sina egna normer och värderingar samt öka sin kunskap i HBTQ-frågor. Detta för att nå målet och lagen – en lika vård för alla.

This essay seeks to explore how five public libraries in Stockholm have chosen to organize the LGBTQ classified literature in the physical library. The questions discussed in this essay are the following: - What factors affected the librarian’s decisions when deciding how to place the LGBTQ literature? - What response have the librarians received from library users regarding the physical organization? - What changes would the librarians like to see in the future in regards to the LGBTQ literature and the overall work toward the LGBTQ community? Semi-structured interviews with seven librarians were conducted and analyzed from a queer theory perspective on knowledge-organization. The results showed that the libraries that used dedicated shelves for the LGBTQ classified literature did so in order to make it easier for its users to find the literature on their own. They were also used to send out a signal regarding the libraries positive attitudes towards the LGBTQ community. Libraries who did not use dedicated shelves argued that the shelves could create an uncomfortable situation for library users and create a symbolic separation between the LGBTQ community and the rest of society. The shelves could also send out the wrong signal that LGBTQ classified literature only targets LGBTQ individuals. Concluding analysis showed that the shelves may have an including as well as an excluding effect. As for the future some librarians expressed a desire to fight heteronormativity and make the LGBTQ community and literature a more natural part of the library work and the library collections.

The study explores the amount of books and other media containing LGBT themes available and the activities aimed towards LGBT people in Swedish public libraries. A comparison was also made between libraries with a LGBT-certification and a study of the librarians' opinions about the certification and their work with LGBT-issues. This is done through a survey sent to a sample of Swedish public libraries and all libraries with a LGBT-certification. The results show that media stocks and activities directed toward LGBT people is relatively small, the work of the LGBT-certified library was on average larger. The librarians were generally positive about the activities towards LGBT people but felt that these activities should be expanded.

By examining the websites of fourteen public libraries using qualitative content analysis this study aim towards knowledge about how the libraries market that they have implemented a LGBTQ-certification on their library websites. This study is based on the following research questions: How and in which ways has the library which has implemented an LGBTQ-certification market this on its website? How has the library, which has implemented a LGBTQ-certification marketed services and materials aimed at the targetgroup on its website? With the answers to these questions as a basis the study strives to investigate how the libraries marketed and made the certification visible on their websites. The results of the study show that the libraries showed their implemented LGBTQ-certification differently and with varying degrees of visibility and marketing. Some of the libraries in the study do not show anything at the library´s website neither that they have implemented a LGBTQ-certification nor that the library have materials or other services for the targetgroup. Other libraries have a wide scope of marketing and visibility of LGBTQ- materials and services towards the targetgroup.

Vi har undersökt hur HBTQ-personer framställs i tre jamaicanska dagstidningar under november 2015. Vårt intresseområde rör huruvida de jamaicanska medierna kan tänkas bidra till samt upprätthålla den stigmatiserade roll som HBTQ-personer har på Jamaica i dag. Syftet med studien är att undersöka och belysa de mekanismer som medierna medvetet eller omedvetet använder sig av i sin beskrivning av utsatta minoritetsgrupper, och vilka uttryck detta tar sig. För att undersöka detta har vi analyserat hur HBTQ-personer framställs, med utgångspunkter i tidigare forskning och teori. Vi har huvudsakligen använt oss av Erving Goffmans teori om stigmatisering samt Leonor Camauer och Stig Arne Nohrstedts teori om mediernas strukturella diskriminering. Vårt material består av 31 nyhetsartiklar som samlats in under november månad 2015 från Jamaicas tre största dagstidningar; The Jamaica Gleaner, The Jamaica Observer och The Jamaica Star. Samtliga nyhetsartiklar som på något sätt berört HBTQ-frågor har analyserats med hjälp av kvantitativ innehållsanalys. Tolv artiklar har även valts ut och studerats mer ingående med hjälp av kvalitativ textanalys. Vårt resultat visar att HBTQ-personer huvudsakligen framställs som en kontroversiell grupp som särbehandlas av samhället. Resultatet är inte entydigt men visar på två huvudsakliga linjer, dels fall där medierna framställer HBTQ-personer som orättvist behandlade och dels fall där den negativa särbehandlingen istället framställs som befogad. I det senare fallet anser vi att HBTQ-personernas diskriminerade ställning understöds av medierna, vilket tyder på att de i viss mån kan sägas bidra till stigmatiseringen av HBTQ-personer på Jamaica.

Bakgrund. Synen på HBTQ-personer i samhället är under förändring och i takt med att fler vågar vara öppna med sin sexuella läggning, konfronteras det heteronormativa synsättet. Historiskt sett är detta en grupp som mötts av diskriminering och stigmatisering ute i samhället och även i vårdsituationer och i mötet med vårdgivare. Lagändringar har framtagits för att stoppa marginaliseringen av denna grupp, vilket lett till attitydförändringar i samhället. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka HBTQ-personers erfarenheter av vårdpersonalens bemötande inom sjukvården. Metod. Litteraturöversikt med 17 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultatet visade att denna grupp fortfarande erfar stigmatisering och diskriminering i mötet med vård och vårdgivare, samt att vårdpersonalen saknade betydande kunskap om denna grupp. Slutsats. Det finns fortsatta behov av forskning inom området, utbildning av vårdpersonal, samt införande av ämnet HBTQ i utbildningen för allmänsjuksköterskor.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om lärares upplevelser av att arbeta hbtq-inkluderande i religionsundervisningen för årskurs 4–6. Studien har en kvalitativ metodansats, och för datainsamling har semistrukturerade intervjuer genomförts med sju grundskollärare som undervisar i religionskunskap för årskurs 4–6. Respondenterna för studien valdes ut genom ett målstyrt urval i form av ett kriteriestyrt sådant. Det empiriska materialet har analyserats genom tematisk analys, för att belysa betydelsebärande teman i respondenternas upplevelser. Analysen utgår från ett queerteoretiskt perspektiv, där de centrala begreppen heteronormativitet, den heterosexuella matrisen samt performativitet aktiverats som analysverktyg. Heteronormativitet belyser de normer som upprätthåller bilden av allmän heterosexualitet. Den heterosexuella matrisen är en förståelseram som bygger på kulturella antaganden om de två genusidentiteterna man och kvinna. Performativitet syftar till handlingar, främst språkliga, som reproducerar socialt fastställda normer. Resultaten visar att samtliga lärare upplever att hbtq-inkludering är viktigt i såväl religionsundervisningen som i all övrig undervisning. Lärarna upplever även att heteronormativiteten är synlig i skolmiljön, och är något som bör problematiseras. Lärarna gav uttryck för att heteronormativiteten i undervisningen ifrågasätts genom det egna språkbruket, och genom diskussioner kring normer och stereotypa föreställningar. Samtliga lärare upplever också att det finns brister i läromedel vad gäller hbtq-inkludering och representation, och att det krävs kompletterande material för att alla elever ska inkluderas i undervisningen.

Thousands of LGBT-people apply for asylum in Europe every year. Credibility assessments have become an increasingly important part of the judgement in these asylum cases. This essay explores credibility assessments in two European countries, Sweden and Denmark. Sweden and Denmark are similar countries but have had different approaches to immigration policy during the 21thcentury. The countries also have different legal processes to handle asylum cases. In Sweden the administrative courts handle the appellate procedure, whereas in Denmark the whole procedure is placed within the administration. Furthermore, Sweden takes part in the EU-asylum system but not Denmark since the country has reserved against parts of the Maastricht treaty. However when it comes to LGBT-refugees the countries seem to apply their legislations in a similar manner. Regarding credibility assessments there are some common features but also some differences between the countries. In both Sweden and the Denmark the applicant is more likely to receive asylum –      if he or she is able to give more details about his or her story, –      if his or her story is coherent, –      if his or her story does not change during the process, –      and if he or she waits to apply for an asylum until after he or she has entered the country or does not claim his or her right to asylum on the ground of his or her sexual orientation from the very beginning of the process. However, the main focus of the credibility assessments between the countries seems to differ. In Sweden there is an ambition to focus on the feelings and identity of the applicant while in Denmark the main focus is rather the applicant’s actions such as romantic partners.