Detta arbete behandlar ämnet högläsning och skönlitteratur ur ett regnbågsperspektiv med specifik inriktning på lärares val av högläsningsböcker. Arbetet har även haft ett bisyfte att undersöka barns läsförståelse och hur deras utveckling av läsförståelse kan kopplas ihop med när de knäckte läskoden. Studier har visat att de böcker lärare väljer att läsa i klassrummet kan vara en del av barns indirekta erfarenheter som de utgår från när de skapar sin identitet. Forskningen har visat att det spelar roll när eleverna knäckte läskoden för deras framtida läsförståelseutveckling. Undersökningen är gjord genom en enkät som skickats ut till ett antal lärare i närområdet. Enkätresultatet har sedan följts upp med intervju. Resultatet visade att majoriteten av lärarna läser heteronormativa böcker för sina klasser med den generella motiveringen att det antingen inte finns böcker som utmanar heteronormen eller att de inte har tänkt på att dessa böcker bör lyftas fram. Intervjuresultatet visade att elever generellt är väldigt öppna för att läsa, och få läst för sig, böcker som bryter heteronormen.

The aim of this study is to get a picture of how communities in the Swedish church, more precisely in Växjö diocese, work with LGBTQ questions. Furthermore, this study pays attention to the different factors that might have affected this work over the years, and I will also investigate if the work with LGBTQ questions differ between the communities I have picked for this study. To conduct this study, a qualitative method is used in form of semi-structured interviews. This study uses Goffman’s theory of stigma, as well as Foucault’s theory of power, as a theoretical framework to analyse the collected data. The result shows that although there are no specific guidelines in how the communities are supposed to work with the LGBTQ questions, work is underway in the diocese of Växjö. For instance, in connection to the annual Pride-festival, the communities try to engage themselves by showing that there is an acceptance towards LGBTQ-persons within the Swedish church. The result also shows that there are some specific factors that affect the work related to LGBTQ questions, such as the fact that gay marriages are legal by law in Sweden.

Studiens syfte var att undersöka hur fem biologilärare anser att de utmanar heteronormen i sex- och samlevnadsundervisningen och hur de anser att de försöker inkludera alla elever oavsett sexuell läggning och könstillhörighet. Undersökningen genomfördes genom semi-strukturerade intervjuer med lärare som arbetar på gymnasiet i en stad i Mellansverige. Resultatet av undersökningen var att lärarna ansåg sig ha bristande kunskaper om normkritiskt arbete och för att kunna utmana normer skulle lärarna behöva ökad medvetenhet och kunskap om att arbeta med normer. Lärarna ansåg sig ta vara på de tillfällen som uppstår för att arbeta med elevernas normativa ageranden. Lärarna arbetar normkritiskt genom att inte anta att elever lever i heterosexuella livsstilar och genom att inte använda heteronormativt material. Lärarna anser att de läroböcker som finns är heteronormativa och därför används böckerna inte i undervisningen, lärarna menar att undervisningens innehåll till stor del utgår ifrån eleverna.

Studiens syfte är att undersöka hur homosexualitet skildras i svensk TV-reklam. Detta med anledning av mediers möjligheter till att påverka publiken samt utifrån heteronormen i samhället. För att uppfylla målet med studien har ett par frågeställningar formulerats: “Vilka diskursiva teman framkommer i resultatet och vad säger de om framställningen av homosexualitet i TV-reklam?” och “Skiljer sig framställningen av homosexualitet från framställningen av heterosexualitet och i så fall hur?”. Sex olika reklamfilmer som har visats i svensk TV under olika perioder mellan år 2012-2016 har analyserats. Studiens teoretiska ramverk utgörs av representationsteori, queerteori samt multimodal kritisk diskursanalys, förkortat MCDA. Analysarbetet grundas på MCDA som metod. Olika analysbegrepp inom metoden har använts för att utforma ett analysschema som möjliggjort analysen av materialet. Studiens resultat har delats upp i fem olika diskursiva teman. De teman som framkommit är heterosexualitet som norm, handling som bygger på homosexualitet, bred representation, homosexualitet lämnas okommenterat och frånvaro av stereotyper. Den främsta slutsatsen i studien är att heteronormen genomsyrar TV-reklam där homosexualitet framställs. Utöver detta visar studiens teman på att det inte finns några specifika stereotyper av homosexuella personer i reklamfilmerna, att homosexualitet i vissa fall används som något centralt i reklamfilmen och något som för handlingen framåt. Det förekommer även reklamfilmer när homosexualitet gestaltas, men lämnas helt okommenterat.

I denna uppsats sammanställs och granskas forskning som handlar om sexualitet och föräldraskap. Metoden som använts är systematisk litteraturstudie. Teoretisk ansats är intersektionalitet med fokus på maktdimensioner som klass, genus och sexualitet. Resultatet visar att den granskade forskningen ofta utgår från heteronormativa föreställningar och sociala konstruktioner som referensramar. Bedömningar som socialarbetare gör kring homosexuella par som ansöker om adoption utgår från heteronormativa och socialt konstruerade föreställningar om homosexualitet och föräldraskap. Även sociala konstruktioner om kvinnlighet och manlighet påverkar möjligheterna för homosexuella att adoptera. Möjligheterna som finns i teorin till att bli förälder, exempelvis genom insemination, internationella och nationella adoptioner samt surrogatmamma, stämmer inte överens med möjligheterna som finns i praktiken där det finns lagar och förordningar som försvårar processen.

Syftet med studien är att undersöka transsexuellas upplevelser av att vara just transsexuell i dagens samhälle samt hur detta påverkas av rådande normer som berör avvikande könsidentiteter. Syftet var vidare att studera hur de upplever sig bli bemötta av professionella hjälpare samt vad professionella bör tänka på i möten med transsexuella. Studien utgår från sju transsexuella intervjupersoner som är i olika stadier av sin transformeringsprocess, alla intervjupersoner lever dock som sitt psykologiska/mentala/upplevda kön. För att få en relevant analys av resultatet har vi antagit en socialkonstruktivistisk teori, samt teorin om ”könsgörandet” och heteronormen. För att det skall framgå hur de upplever bemötandet från professionella har vi även valt att använda oss av olika teorier kring bemötande i vår tolkningsram. Studien påvisar att transsexuella lever i en mycket komplex verklighet med heteronormen som en central punkt i deras varande och att detta vidare ställer särskilda krav på en professionell hjälpare. Dessa krav påvisas framförallt handla om ett icke kränkande eller diskriminerande förhållningssätt och att detta är något som upplevs bör prägla den professionelles bemötande. / The purpose of this study is to investigate the transsexuals' experiences of being just a transsexual in today's society and how this is influenced by prevailing norms concerning different gender identities. Purpose was furthermore to study how they perceive themselves to be treated by professional helpers, and what professionals should consider in meetings with transsexuals. The study is based on seven interviews with transsexual persons who are in various stages of their transformation process. All interviewees are living life as their psychological / mental / perceived gender. To get an appropriate analysis of the results, we have adopted a social constructivist theory and the theory of "gender performance" and heteronormativity. In order to show how they experience the hospitality of the professional, we have chosen to use the various theories of attitude in our interpretive framework. The study shows that transsexuals live in a very complex reality with heterosexual norm as a central point of their being and that this also places special demands on a professional helper. The demands detected in the study are a non-invasive or discriminatory attitude and that this is something that is felt should govern the professional's attitude in meeting with transsexuals.

Syftet med den här studien är att undersöka förskollärares erfarenheter av arbetssätt kring könsneutralisering och arbetssätt som synliggör homosexuella relationer.   Följande frågeställningar har formulerats:   • Vilka uppfattningar har förskollärare kring sitt arbete med könsneutralisering? • Vilka uppfattningar har förskollärare kring sitt arbete med att synliggöra homosexuella relationer?   För att besvara frågeställningarna har vi valt att göra en kvalitativ studie med semi-strukturerade intervjuer som metod. Studien bygger på intervjuer med tio förskollärare på två olika förskolor. Resultatet av vår studie visar att majoriteten av förskollärarna anser att förhållningssättet gentemot barnen är av stor vikt och är en grundläggande del i arbetet för könsneutraliseringen. Samtal med barnen kring könsneutralisering är viktigt i både spontana och styrda aktiviteter. De flesta förskollärarna är medvetna om hur de tilltalar respektive kön och menar att det är av stor betydelse. Materialet som finns att tillgå ska finns tillgängligt för alla barn oberoende av kön.   Alla förskollärarna är överens om att spontana frågor från barnen gällande homosexualitet besvaras, men de uttrycker att det inte är något som de arbetar aktivt med då det inte är aktuellt i nuvarande barngrupper. Hälften av förskollärarna anser att det är viktigt att arbeta med att synliggöra homosexuella relationer. Den andra hälften tycker att barnen är för små för att förstå och inte har behov av sådan kunskap. Utbudet gällande material anser majoriteten är dåligt men de flesta är medvetna om att det finns att tillgå böcker etcetera. Alla de intervjuade tycker att det är av vikt att stärka alla barn oavsett vilken familjekonstellation de lever i.

Den empiriska grunden till detta examensarbete är kvalitativa djupintervjuer av semistrukturerad karaktär med två unga manliga homosexuella gymnasielärare. Det som undersöks är deras syn på heteronormen och hur den påverkar deras yrkesutövning och möjlighet att realisera skolans värdegrundsuppdrag när det kommer till talet om sexualitet. Intervjuerna analyseras med hjälp av hermeneutiska och fenomenologiska ad hoc-metoder och diskuteras gentemot queerteoretiska antaganden om det heterosexuellas kulturella dominans och tystnadens centrala funktion för att upprätthålla det heteronormativa förtrycket. Resultatet är ett flertal paradoxer där de intervjuade lärarna säger sig vilja motarbeta heteronormen men där de, medvetet eller inte, själva tycks ha internaliserat heteronormen och upprätthåller den genom att välja tystnaden. I arbetet diskuteras vilka implikationer detta kan ha för läraryrket, värdegrundsarbetet och utbildningskvaliteten

Studiens syfte var att undersöka trans- och queerpersoners upplevelser av det professionella bemötandet vid kontakt med socialtjänsten. Av tidigare forskning och rapporter inom området framgår det att HBTQ-personer är en särskilt utsatt grupp i samhället. De drabbas i högre grad än andra av våld, hot om våld och diskriminering. Dessutom tydliggörs det att klienter anser att ett positivt bemötande är viktigt för att utveckla en god och trygg relation till den professionella, samt att intersektionalitet kan användas för analysera olika grader av förtryck och identitetsformering. Även de teoretiska perpektiven intersektionalitet, queerteori och erkännande har tillämpats i studien. Därefter genomfördes sex kvalitativa intervjuer med personer som identifierade sig själva som transpersoner och/eller queerpersoner som i någon utsträckning varit i kontakt med socialtjänsten. I resultatet framgick det att samtliga respondenter i någon grad upplevde brister i bemötandet. Detta visade sig bland annat genom felkönande, oförståelse för respondenternas könsidentitet och okunskap gällande normavvikande könsidentiteter. Dessutom upplevde respondenterna att heteronormen inte var lika förtryckande som cisnormen. De ansåg att de professionella inom socialtjänsten behöver utöka sina kunskaper om HBTQ-personer samt vara mer normkritiska i sitt arbete.

Studiens syfte var att undersöka trans- och queerpersoners upplevelser av det professionella bemötandet vid kontakt med socialtjänsten. Av tidigare forskning och rapporter inom området framgår det att HBTQ-personer är en särskilt utsatt grupp i samhället. De drabbas i högre grad än andra av våld, hot om våld och diskriminering. Dessutom tydliggörs det att klienter anser att ett positivt bemötande är viktigt för att utveckla en god och trygg relation till den professionella, samt att intersektionalitet kan användas för analysera olika grader av förtryck och identitetsformering. Även de teoretiska perpektiven intersektionalitet, queerteori och erkännande har tillämpats i studien. Därefter genomfördes sex kvalitativa intervjuer med personer som identifierade sig själva som transpersoner och/eller queerpersoner som i någon utsträckning varit i kontakt med socialtjänsten. I resultatet framgick det att samtliga respondenter i någon grad upplevde brister i bemötandet. Detta visade sig bland annat genom felkönande, oförståelse för respondenternas könsidentitet och okunskap gällande normavvikande könsidentiteter. Dessutom upplevde respondenterna att heteronormen inte var lika förtryckande som cisnormen. De ansåg att de professionella inom socialtjänsten behöver utöka sina kunskaper om HBTQ-personer samt vara mer normkritiska i sitt arbete.