Syftet med vår kunskapsöversikt var att undersöka vad forskning visar gällande inkludering av genus och hbtq i historieundervisningen. Syftet vilar på frågeställningen: vad säger historiedidaktisk forskning om inkludering av genus och hbtq-perspektiv i historieundervisningen? För att besvara denna fråga har vi gjort en tematisk granskning av systematiskt insamlat material som berör vårt ämne. Vårt resultat visar att det finns argument för varför inkludering av genus och hbtq-perspektiv bör ingå i historieundervisningen. En anledning är att det berikar och utmanar historieämnet genom att ifrågasätta den traditionella och normativa historieförmedlingen. Vidare visade även att både läromedel och lärare idag brister i sin inkludering av genus och hbtq i historieämnet.Slutligen fann vi olika metoder för hur denna inkludering skulle kunna se ut i undervisningen, genom olika material som utvecklar elevers historiska empati och kritiska tänkande. Utifrån detta resultat anser vi att denna avsaknad av genus- och hbtq-perspektiv visar på ett behov av en mer normkritisk historieundervisning, eftersom detta kan utmana normativa föreställningar och skapa historisk empati för andra människor. Vi avslutar vårt arbete med att föreslå ett framtida examensarbete som undersöker hur hbtq kan inkluderas i historieämnet genom sexualundervisning.

Intresset för normkritiska perspektiv ökar, något som märks i allt från ­akademi och offentlig sektor, till kultur- och näringsliv. Med detta följer ett behov av att ta utveckla metoder för att omsätta ett normkritiskt perspektiv till praktisk handling. Normkritisk designforskning har blivit mer populär på senare år, med avhandlingar som omvandlas till praktiskt arbete. Medan normkritiskt perspektiv innebär att problematisera sociala normer, används normkreativitet i kontrast för att utveckla och förverkliga åtgärder för att ­motverka dessa normer. I kombination med varandra arbetar de bort från genus­normen och mot en intersektionell analys av normer som grund för ­kreativt arbete mot förändring. Det designarbete vi kommer i kontakt med i samhället formar vår omgivning, kultur och sättet vi ser på olika handlingar. En av de första interaktioner vi har med design är genom illustrerade barnböcker, som hjälper till att forma barnets självkänsla och förmåga att känna empati gentemot andra. Studien ämnar att utforska hur författare och illustratörer väljer att visuellt skildra HBTQ-personer i illustrerade barnböcker; i det här fallet undersöks ­specifikt omslagen. En kvalitativ innehållsanalys utfördes, där omslagen ­analyserades enligt tre normkreativa taktiker; The Camouflage Net, The Grater och The Garden Trowel. Analysen visade på att medan normkreativa taktiker ­användes, illustrerades HBTQ-personer oftare på ett sätt som skulle kunna tolkas som heteronormativt snarare än på ett sätt som tydligt illustrerade att personerna i fråga var just HBTQ-personer. I dagens samhälle är heterosexualitet normen, och att inte följa den normen ses som något annorlunda, konstigt eller rent ut sagt fel. Normkritiskt och ­normkreativt designarbete är en metod som används för att försöka motverka detta, men just nu paketeras normbrytningen gärna in på ett sätt som kan tolkas som heteronormativt. För att verkligen göra skillnad och normalisera olika identiteter och sexualiteter krävs det att dessa ställs i rampljuset och får ta lika mycket – eller till och med mer – plats som heterosexuella cis-personer. Mitt examensprojekt, butiken Iris, arbetar för att provocera och väcka ­uppmärksamhet till de som bryter heteronormen på ett sätt som tvingar alla att se, men även är inbjudande för de som behöver eller är positivt inställda till att normalisera alla sorts identiteter och sexualiteter.

No description available.

Bakgrund: Tidigare forskning beskriver hur olika livsval påverkar ungdomars aktuella och framtida sexuella hälsa. Idag får ungdomar kunskap om sex både via skolan, ungdomsmottagningen samt via internet. Detta ställer helt nya krav på barnmorskor och lärare som ska bemöta den information ungdomarna har tillgång till och de frågor det väcker. Genom denna studie önskar författarna klargöra vilka frågor ungdomar ställer om sex genom att studera öppna forum på internet. Syfte: Att studera ungdomars frågeställningar om sex på internetforum Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats har använts till studien. Data inhämtades via umo.se under forumet fråga varandra. Totalt analyserades 48 trådar. Datamaterialet har analyserats enligt Graneheim, Lindgren & Lundmans analysmetod. Resultat: Resultatet utmynnade i 5 underkategorier, 2 kategorier samt ett övergripande tema. Känsla av sårbarhet Konklusion: Internet fungerar som en självklar informationskälla för ungdomar och kan komplettera skolans och ungdomsmottagningens sexualundervisning.  Studien visar att obesvarade frågor om sex väcker både negativa och positiva känslor hos ungdomarna. / Background: Previous research describes how different life choices affect young people's current and future sexual health. Today, young people get to know about sex both through school, youth clinics, as well as via the internet. This places entirely new demands on midwives and teachers to respond to the information available to young people and the issues it raises. Through this study, the authors wish to clarify the questions young people ask about sex by studying the open forums on the internet. Objective: To study young people´s issues about sex on internet forums. Method: A qualitative method with inductive approach has been used to the study. Data was collected through umo.se under the forum “Question each other”. A total of 48 threads were analysed. The data have been analysed according to Graneheim, Lindgren & Lundmans analysis method. Results: The results culminated in 5 subcategories, 2 categories as well as an overall theme: Sense of vulnerability. Conclusion: The Internet works as a natural source of information for young people and can supplement the school's sex education and the youth clinics. The study shows that unanswered questions about sex evokes both negative and positive feelings among the young people.

SAMMANFATTNING Den här uppsatsens intresserar sig för hur ungdomar som definierar sig själv som homo- eller bisexuell, transperson eller queer (hbtq) har det i skolan. Därför har jag genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex unga vuxna som är mellan sexton och tjugoett år och tillsammans med deltagarna skapat berättelser om hur de har upplevt sin skoltid. Syftet har varit att bidra med ny kunskap genom att synliggöra deras erfarenheter av att inte uppfylla de förväntningar som heteronormativt ställs på en pojke eller flicka i skolan med den övergripande forskningsfrågan - ’Hur framträder skolan som heteronormativt sammanhang i de unga vuxnas berättelser om skoltiden?  Uppsatsen tar till utgångspunkt att skolan är ett heteronormativt sammanhang och mot den bakgrunden ställs intervjudeltagarnas berättelser. Berättelserna analyseras med hjälp av begrepp ur symbolisk interaktionism och knyter an till och tolkas med utgångspunkt i tidigare forskning om relationer, pojkar och flickor, skapandet av femininiteter och maskuliniteter samt synliggörandet av sexualiteter - i skolan. Studiens genomgående tema är hur skolan som heteronormativt sammanhang framträder i de unga vuxnas berättelser i mötet med medelever, lärare och undervisningen.  Studiens resultat visar att i möte med eleverna framträder heteronormativiteten som deltagarens annorlundahet i form av verbala kränkningar, uteslutning från samspel, mobbning eller våld. Mötet mellan deltagarna och lärare kännetecknas av att heteronormativiteten synliggörs genom deltagarens annorlundavärde och gestaltas genom lärares passivitet inför verbala kränkningar i och utanför klassrummet, lärares ointresse för ett mångfaldsperspektiv i undervisningen eller osäkerhet inför deltagarens annorlundahet. Vidare framträder heteronormativiteten i mötet mellan deltagarna och undervisningen i skolan som heteronormativt sammanhang i form av deltagarens osynliggörande. Detta osynliggörande gestaltas i form av lärares organisering av undervisningen som bidrar till att producera och reproducera traditionella könsroller och könsrollsmönster. Resultatet visar att skolan inte är en trygg och utvecklande lärandemiljö för elever som definierar sig som hbtq och antyder skolans behov av kompetensutvecklande insatser med fokus på hbtq-kunskap, normer, mångfaldsperspektiv och normkritik för bättre kunna skydda alla elever från att ‘fara illa’ i skolan.

The aim of this two years master’s thesis in Archive, Library and Museum Studies is to analyse how Swedish cultural history museums work to include LGBTQ-heritage (LGBT is the acronym for Lesbian, Gay, Bisexual, Transgender and Queer) in their collections. This work is articulated around three research questions. These interrogate museum practice about collecting and collection management, what it looks like in the already gathered collections as well as the implications such work implies on a broader level. The theoretical framework throughout the paper is gender and LGBT studies as well as queer theory. The analytical tools that have been used are bias-theory (Carruthers 1987), stereotyping (Pickering 2003) and classification theory (Bowker & Leigh Star 2000). Seven interviews form the main empirical material that is analysed in order to grasp museums collecting practice and collection management. Today’s museums practice is influenced by the new trends in democratic representation and seeks therefore to include new narratives that include the LGBTQ community. Museums are either collecting new material with connection to the LGBTQ community or look inwards in order to reinterpret older collections and maybe find a link to it. Both strategies rouse questions that are discussed in this paper. How to classify and document that material as well as selection processes and the traditional museums relation to the alternative collecting practice as the grassroots organizations stand for are discussed in the thesis.

This study aims to find inclusion of an LGBTQ+ perspective, and possible inclusion of the LGBTQ+ perspective in teaching material used in history at an upper secondary school level in Sweden. The case study analysed material from five teachers who shared material which covered five time periods which were the following: Prehistory and Prehistoric times, Antiquity, the Middle Ages, and the 20th century. These time periods were selected since they are included in compulsory history courses. I.e., it is the history education that all upper secondary school students are taught. The results showed that of these five time periods three out of five teachers included the LGBTQ+ perspective in their teaching material although it was minimal. The LGBTQ+ material was mainly included during Antiquity, and one teacher included it in the 20th Century. One of the teachers also mentioned homosexuality in a presentation about the first civilizations but as a parallel. Possible LGBTQ+ inclusion was identified using a queer theoretical perspective, and existing LGBTQ+ history. Finally, it was identified that this area is unexplored in a Swedish context, and that further research of LGBTQ+ history is needed.

The issues regarding LGBTQ+ are relevant in today’s society, not least for young people who are forming their understanding of themselves and the society around them. School libraries are considered a valuable resource when addressing these issues in Swedish schools. However, the subject of how school libraries include LGBTQ+ perspectives in their work is a relatively unexplored area of research. The aim of this study is to contribute to the field of research within Library and Information Science by exploring how the Swedish school libraries work with LGBTQ+. A questionnaire was sent to school library staff working with students in primary and secondary schools in Sweden. The results from this study show which methods are most commonly used by school library staff when addressing LGBTQ+ issues and also what support they have and use concerning this work. The authors also conclude that more research is needed to gain further insight into the subject of how Swedish school libraries work with LGBTQ+.

Vår studie handlar om hur pedagoger i förskolan resonerar angående HBTQ-certifieringens eventuella plats i förskolan. Studien bygger på tankar från pedagoger vid en certifierad förskola och vid två icke certifierade förskolor som deltagit i fokusgrupper där pedagogerna diskuterat kring hur de tänker angående HBTQ-certifieringen i förskolan samt normkritiskt arbete och kunskapen inom HBTQ-frågor. Studiens syfte är att belysa vilka aspekter som pedagoger anser vara viktiga att resonera kring gällande HBTQ-certifiering, normer, normkritiskt arbete och familjekonstellationer i förskolan. I kapitlet centrala begrepp redogörs förklaringar av följande begrepp: HBTQ-begrepp, normer och normkritik, genus och kön, heteronormen, regnbågsfamiljer, queerbegreppet och toleransbegreppet. Här ges en beskrivning av dessa begrepp som genomsyrar studien och ger en grundläggande förståelse. Tidigare forskning innehåller forskning om HBTQ-certifikatet, HBTQ-historia, Internationell forskning om HBTQ, normer och normkritiskt arbete i förskolan, diskriminering och kränkande behandling samt arbete för diskriminering och kränkande behandling och jämställdhetsarbete. I analysen redogörs för vårt viktigaste empiriska material där man kan följa pedagogernas resonemang och diskussion från fokusgrupperna. Ämnena vi fokuserar på är HBTQ-certifieringen, normkritiskt arbete i förskolan och kunskap. Vi bidrar med en analys av materialet och de resultat som vi kommer fram till. Resultatets viktigaste poäng är den tydliga kunskapsbristen bland pedagogerna i förskolan. Vi avslutar med en diskussion kring våra slutsatser och förslag på vidare forskning inom ämnet.

Et kvalitativt interviewstudie som undersøger queer- og LGBTQ+ personers møde med det danske sundhedssystem i forbindelse med fertilitetsbehandling. Eksamensprojekt i sexologi 30 højskolepoint. Malmø Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för sexologistudier, 2019.De seneste 20 år har området for reproduktive rettigheder til LGBTQ+ personer undergået en rivende udvikling, og varierede udgaver af LGBTQ+ familier er en familieform i stigning i Danmark. Samtidig tegner LGBTQ+ personer sig som helhed for en høj grad af ulighed i sundhed. De fleste LGBTQ+ personer modtager fertilitetsbehandling når de skal danne familie, men alligevel er der meget begrænset med forskning i hvordan den brede LGBTQ+ gruppe oplever mødet med sundhedssystemet i forbindelse med reproduktion og familiedannelse. Resultaterne viser en overvægt af svære og udfordrende oplevelser på både strukturel og individuel plan. Dette indebærer bl.a. at deltagerne oplever at de skal være eksperter på egen behandling, at de oplever sig forkerte, og henholdsvis meget synlige eller usynlige. Deltagerne har en skeptisk eller negativ forventning til at skulle i behandling grundet tidligere erfaringer med sundhedsvæsenet. Omvendt har deltagerne tillid til det faglige niveau i behandlingen. På trods heraf viser resultaterne adskillige tilfælde af kritisabel behandling. Det konkluderes, at sundhedspersonalet har behov for yderligere viden og kompetencer for at kunne yde queerfamilier en faglig kompetent behandling. Ligeledes efterlyses der yderligere skandinavisk forskning fra et normkritisk og sexologisk perspektiv. / The field of reproductive rights for LGBTQ+ individuals has undergone a substantial development during the last twenty years. Different editions of LGBTQ+ families have appeared and steadily rise in numbers. At the same time, LGBTQ+ individuals are disadvantaged when it comes to health issues. Most LGBTQ+ undergo fertility treatment when they form a family, but despite this fact, the research looking at their experience with the health care system in relation to reproduction and family creation, is very limited. By applying the concept of biopower by Michel Foucault this project explores how the current discourse around reproduction and family manifests itself in the fertility treatment of LGBTQ+ persons.The results show a magnitude of challenging experiences on both structural and individual levels. As a result of this, the participants in this study experience a necessity to become experts of their own treatment; they feel out of place and at the same time very visible and invisible in a heteronormative system. The participants are sceptical or have negative expectations to the meeting with the health care professionals, which are founded in previous negative encounters with the health care system. On the other hand, the participants have high expectations to the professional medical level of the health care professionals. The conclusion is that health care professionals in Denmark need additional knowledge and skill sets to provide LGBTQ+ persons the appropriate professional treatment. This calls out for additional Scandinavian research in fertility treatment from a critical and sexological perspective.