• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 28
  • Tagged with
  • 28
  • 15
  • 9
  • 8
  • 8
  • 7
  • 7
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

”Nu är du såhär för att du ser ut så!” : En undersökning om normkreativ och inkluderande kommunikation / "You're like this because you look like that!" : A study on norm creative and inclusive communication

Halléhn, Jonas January 2016 (has links)
Kommunikation har en mängd olika stereotyper som skapar fördomar och normer. Vilka i sin tur förstärks och återanvänds i ett invant mönster när kommunikation skapas. Det skapar en utsatthet och utanförskap för de personer som är normavvikande. De stereotyper och normer som reproduceras om och om igen i det offentliga rummet påverkar tankesätt om vilka som ska få synas och vilka som inte ska få synas För att ta reda på hur dessa stereotyper kan förändras och att få fler personer inkluderade i kommunikation har den studien tagits fram med hjälp att begrepp som normkreativitet, normkritiska analyser och stereotyper.  Studien har en kvalitativ utgångspunkt, där tre kvalitativt strukturerade intervjuer genomfört med personer som arbetar med normkreativitet och normkritiska analyser. Personerna kommer både från kommunikationsbranschen och utbildningsväsendet.  De tre repsondeterna anser att det är viktigt att arbeta med en normkreativ och inkluderande kommunikation då det skulle förändra de negativa stereotyper som återfinns i kommunikation. De ser också ett motstånd inom branschen att gå ifrån det invanda. De alla tror att det finns en rädsla att förlora pengar på en normkreativ kommunikation. Detta är något som inte stämmer. För vid ett arbete med normkreativ kommunikation kommer det upp nya, kanske oväntade, målgrupper för byråerna att nå ut till. Vilket då kommer leda till att fler grupper får synas i kommunikation. Vilket i sig leder till en mer inkluderande kommunikation. Vilket leder till att stereotyper och normer förändras till det bättre. / Communications have a variety of stereotypes that create prejudices and norms. Which, in turn, amplified and re-used in a habitual patterns when communication is created. It creates a vulnerability and marginalization of the people is the norm deviant. The stereotypes and norms that reproduced again and again in public space affects the mindset of who should get seen and which not to have seen. To find out how these stereotypes can be changed and to get more people included in the communication, the study developed using the concept as a norm creativity, critical analyzes norm and stereotypes. The study has a qualitative perspective, where three qualitative structured interviews conducted with people working with norm creativity and norms critical analyzes. The characters come from both the communications industry and the education system. The three respondent states that it is important to work with a norm creative and inclusive communication. It would change the negative stereotypes that are in communication. They also see a resistance in the industry to move away from the familiar. They all believe that there is a fear of losing money on a norm creative communication. This is not right. When companies work with norm creative communication it will appear new, perhaps unexpected, audiences for agencies to reach out to. Which will then lead to more groups may be apparent in communication. This in itself leads to a more inclusive communication. Which leads to stereotypes and norms are changing for the better.
2

Normernas och toleransens dubbelhet : Vilken betydelse har de egentligen för skolans värdegrund?

Jansson, Viktoria, Juliusson, Kickan January 2016 (has links)
Detta examensarbete har formats genom en kvalitativ intervjustudie med en dokumentanalys av likabehandlingsplaner som ytterligare datainsamlingsmetod. Syftet var att öka kunskapen om vilken betydelse begreppen tolerans och normkritik har i utformandet av fritidshemsverksamhetens värdegrundsarbete och två övergripande frågeställningarna formulerades: Hur förhåller sig fritidslärare till begreppen normkritik respektive tolerans i talet om sitt värdegrundsarbete? Används begreppen i likabehandlingsplaner och i så fall hur? Resultatet synliggör att begreppen tolerans och normkritik inte alls eller till liten del diskuterats på skolorna där de verksamma fritidslärarna arbetar. Diskussion om normer och värden är istället det som till något större utsträckning beskrivits förekomma och att det skall diskutera inom personalgruppen står även skrivet i flera av likabehandlingsplanerna som studien granskat. Analysen synliggör emellanåt att innebörden för de centrala begreppen och normkreativitet indirekt berörs i informanternas beskrivna aktiviteter, situationer och förhållningssätt. Detta skapar förståelse för att begreppen är komplexa och slutsatsen för studien är därför att begreppens betydelse för värdegrundsarbetet kräver medvetenhet för att fritidslärarna tydligare och mer direkt ska kunna beskriva hur de förhåller sig till begreppen. Vid somliga tillfällen synliggörs också i studien informanternas tal om hur de anser att det borde vara snarare är hur det är.
3

Från normkritisk analys tillnormkreativ handling : Bildundervisning med normmedvetenhet ochnormkreativitet i fokus / From norm critical analysis to norm creative acts : Art eduation with norm awareness and norm creativity in focus

Bergqvist, Julia January 2016 (has links)
Syftet med denna studie är att utforska vad som händer i det bildpedagogiska sammanhanget näreleverna får möjlighet att utforska normer i sin närmiljö. Studien syftar även till att utforskanormkreativa metoder i bildundervisningen. Undersökningen har genomförts med en klass nio i engrundskola i Stockholms län. Genom ett interaktivt föredrag samt workshops med elevernasynliggörs vilka normer eleverna själva anser att de lever i samt hur eleverna väljer att uttryckadetta. Studiens teoretiska perspektiv är socialkonstruktionistisk med normkritiska och normkreativaperspektiv och inspirerad av etnografiska verktyg. I analysarbetet har maktbegreppet används somett analytiskt verktyg i kombination med de teoretiska perspektiven. Resultaten visar att normerligger till grund för ett kollektivt förtryckande beteende i denna klass och att mer eller mindre doldastrukturer vidmakthåller hierarkier och ojämlika maktrelationer. Studien visar även exempel påinkluderande undervisning ur ett normkreativt perspektiv. Denna studie bidrar till att visa vikten avatt arbeta med normmedvetenhet med elever i grundskolan. Detta arbetssätt kan ge eleverna verktygtill att förhålla sig till normer och strukturer i sin närmiljö så att de lättare kan förstå och förändrabeteendemönster och tankar som de har både inom sig själva och gentemot sin omgivning.Det gestaltande arbetet består av ett utsnitt från en återskapad skoltoalett, där hora stårskrivet med läppstift på spegeln. Genom spegeln kan betraktaren se sitt eget ansikte. På väggarnastår klottrade kommentarer bestående av material från en workshop där eleverna sade ifrån tillkränkningar, utan att själva kränka tillbaka. Kränkningar var en av de tydligaste normerna i dennaklass. Syftet med gestaltningen är att betraktaren ska få uppleva en kränkning riktad mot sig självför att få en inblick i elevernas vardag och samtidigt kunna ta del av elevernas normkreativa klotter.
4

"Batman kanske tror att han är en tjej" : En genusbetonad studie utifrån barns perspektiv. / "Maybe Batman thinks he's a girl" : A gender related study throughchildrens perspective.

Ancar, Linn, Ristic, Savo January 2017 (has links)
Inledning I arbetet för ett jämställt Sverige har förskolan en viktig roll, där barns utveckling enligtförskolans styrdokument ska utformas på så sätt att det främjar jämställdhetsarbetet och alla människors lika värde. Ett väsentligt jämställdhetsmål i förskolan är att frångå normativa könsroller så att varje barn ges möjlighet att utforska nya områden och därigenom upptäcka nya intressen och förmågor utan några begränsningar. Trots detta pekar viss forskning på att samhället, däribland förskolan, stärker och reproducerar normativa könsroller. Att "köna" barn redan i förskolan kan försämra förutsättningarna att nå jämställdhetsmålen. Barns inflytande och delaktighet ska prägla förskolans verksamhet. Ett samarbete mellan barn och pedagog kan eventuellt synliggöra de hinder som finns. Med detta i åtanke kan det vara intressant att studera barns perspektiv. Syfte Studien riktar in sig på barn i fyra-fem års ålder där syftet är att undersöka barns uppfattningar om könsroller. Metod Studien utgick ifrån en kvalitativ forskningsmetod där observation i kombination med intervju användes för att samla in informationsunderlag. För att nå barnen och lyfta deras resonemang använde vi oss av färgläggningsbilder som redskap. Bilderna föreställde superhjältar och prinsessor i normativa och normkreativa utföranden. Resultat Resultatet visar att barnen i studien har föreställningar om hur de olika könen bör agera och ha för egenskaper. När barnen resonerade kring normöverskridande beteende uttrycktes påståenden om att flickor och pojkar ska vara på ett visst sätt, utan att ge en konkret förklaring till varför det ska vara på det viset.
5

Normkreativt filmskapande

Lundin, Tim, Olsson, Sebastian January 2017 (has links)
Där det finns människor finns även sociala normer och filmmediet är inget undantag. Film kan användas för att förstärka dessa normer likväl som de kan användas för att bryta dem. Normer kan skapa en utsatthet och utanförskap för de personer som är avvikande. De stereotyper som reproduceras i det offentliga rummet påverkar vilka som får synas och vilka som göms undan. Detta kandidatarbete är gjord för att utforska hur vi kan inkludera normkritik och normkreativitet i filmskapande för att bryta stereotyper och inkludera fler personer i något som vi anser vara ett mer ansvarsfullt filmskapande. Denna studie har tagits fram med hjälp av begrepp som normkreativitet, normkritiska analyser, situerad kunskap och “located accountabilities”. Normkreativitet innebär att omvandla en normkritisk analys till en handling. Vi har gjort normkritiska analyser av filmer för att sedan skapa en egen normkreativ kortfilm utifrån våra analyser. Under arbetets gång upptäckte vi att det är roligt och inspirerande att arbeta med normer. Genom att leka med normer kan vi hitta mer inkluderande sätt att göra film på där olikheter ökar och skapar frihet och styrka med att aktivt vara utanför normen. Where there’s people there’s social norms and movies are no exception. Film can be used to strengthen norms as well as breaking them. Norms can create an exposedness and an alienation for people that are deviant. The stereotypes that are reproduced in the public rooms effects who’s seen and who is hidden away. This bachelor thesis is written to explore how we can include norm critic and norm creativity in the process of movie making to break stereotypes and include more people in something we see as a more responsible film creation. This study is based on the concepts of norm creativity, norm critic analysis, situated knowledges and located accountabilities. Norm creativity is about converting a norm critical analysis to action. We have made norm critical analysis of movies and used them to create our own norm creative short film based of the analysis. During this study we noticed that it’s fun and inspiring to work with norms. Through playing with norms we found more including ways of making movies where differences can increase freedom and strength to actively choose to be outside the norm.
6

Icke-heteronormativitet - Lebbigt?

Maja, Lindqvist January 2023 (has links)
Intresset för normkritiska perspektiv ökar, något som märks i allt från ­akademi och offentlig sektor, till kultur- och näringsliv. Med detta följer ett behov av att ta utveckla metoder för att omsätta ett normkritiskt perspektiv till praktisk handling. Normkritisk designforskning har blivit mer populär på senare år, med avhandlingar som omvandlas till praktiskt arbete. Medan normkritiskt perspektiv innebär att problematisera sociala normer, används normkreativitet i kontrast för att utveckla och förverkliga åtgärder för att ­motverka dessa normer. I kombination med varandra arbetar de bort från genus­normen och mot en intersektionell analys av normer som grund för ­kreativt arbete mot förändring. Det designarbete vi kommer i kontakt med i samhället formar vår omgivning, kultur och sättet vi ser på olika handlingar. En av de första interaktioner vi har med design är genom illustrerade barnböcker, som hjälper till att forma barnets självkänsla och förmåga att känna empati gentemot andra. Studien ämnar att utforska hur författare och illustratörer väljer att visuellt skildra HBTQ-personer i illustrerade barnböcker; i det här fallet undersöks ­specifikt omslagen. En kvalitativ innehållsanalys utfördes, där omslagen ­analyserades enligt tre normkreativa taktiker; The Camouflage Net, The Grater och The Garden Trowel. Analysen visade på att medan normkreativa taktiker ­användes, illustrerades HBTQ-personer oftare på ett sätt som skulle kunna tolkas som heteronormativt snarare än på ett sätt som tydligt illustrerade att personerna i fråga var just HBTQ-personer. I dagens samhälle är heterosexualitet normen, och att inte följa den normen ses som något annorlunda, konstigt eller rent ut sagt fel. Normkritiskt och ­normkreativt designarbete är en metod som används för att försöka motverka detta, men just nu paketeras normbrytningen gärna in på ett sätt som kan tolkas som heteronormativt. För att verkligen göra skillnad och normalisera olika identiteter och sexualiteter krävs det att dessa ställs i rampljuset och får ta lika mycket – eller till och med mer – plats som heterosexuella cis-personer. Mitt examensprojekt, butiken Iris, arbetar för att provocera och väcka ­uppmärksamhet till de som bryter heteronormen på ett sätt som tvingar alla att se, men även är inbjudande för de som behöver eller är positivt inställda till att normalisera alla sorts identiteter och sexualiteter.
7

Att vara eller inte vara - inom normen? : En kvalitativ litteraturanalys ur ett normkritiskt perspektiv med fokus på genus

Lövros, Malin, Stjerndahl, Anja January 2019 (has links)
Syftet med denna studie har varit att söka svar på hur bilderböcker skulle kunna utgöra pedagogisk resurs för arbete med normer kopplade till genus och kön i förskolan. För att ta reda på detta förutsatte att utvalda bilderböcker analyserades utifrån centrala litteraturteoretiska perspektiv för att identifiera normer. Utifrån detta kunde sedan en diskussion kring bilderböckernas didaktiska möjligheter vid ett normkreativt arbetssätt lyftas.   Den teoretiska utgångspunkten för studien har varit normkritiskt perspektiv med fokus på genus. Den metod vi har använt i studien är kvalitativ litteraturanalys av tio bilderböcker mellan perioderna 1900 - 1965 och 2000 - 2018, för att synliggöra hur flickor och pojkar framställs i bilderböckerna. Centrala litteraturteoretiska begrepp som vi fann intressanta vid analysen utifrån normkritiskt perspektiv var: berättarperspektiv, tema, persongestaltning och samspel mellan bild och text. Studiens resultat indikerar att den äldre litteraturen är bärande av normer. I motsats till detta visar resultatet att den mer samtida litteraturen omfattas av normbrytande karaktär. Utifrån resultatet ser vi möjligheter att arbeta även med bilderböckerna som är bärare av normer för att belysa genusfrågor i förskolan genom ett normkreativt arbetssätt.
8

I EFTERSKALVET AV #metoo : ”En undersökning om hur bildlärare utformar uppgifter kringidentitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer” / In the aftermath of #metoo : "A study on how art teachers design projects aroundidentity, sexuality, ethnicity and power relations"

Wahlbergs, Kristina January 2017 (has links)
Hösten 2017 startades kampanjen #metoo och i och med detta uppstod en diskussion omsexuella trakasserier bland annat i skolan. Jag ville därför undersöka hur det går att jobbaförebyggande inom skolan för att minska sexuellt våld och andra trakasserier genom justbilduppgifter. I min undersökning tar jag del av tre lärares undervisningsmaterial som beröridentitet, genus, normkreativitet och ifrågasättande kring etik, framförallt på internet, samt ettantal elevexempel för att försöka ta reda på hur elevernas resultat förhåller sig till de givnainstruktionerna och hur de påverkas av det givna inspirationsmaterialet. Jag utgår frånfrågeställningarna: ”Hur utformar lärare på tre olika skolor i Sverige elevuppgifter som röridentitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och vilket material utgår de ifrån?” samt“Vilka aspekter av materialet svarar elevernas gestaltande arbeten mot?”.Den gestaltande delen består av 23 fotograferade porträtt av kvinnor som alla använt sig av#metoo för att visa sin delaktighet i diskussionen. Jag ville undersöka hur det gick att somelev arbeta med ”svåra” ämnen utan att själv bli deltagare. Dessa foton visades i form av ettbildspel, tillsammans med ljudspår där män läste upp kvinnornas berättelser i jag-form, inutiett litet mörkt rum, under examensutställningen på Konstfack i januari 2018.
9

”Är det en han eller hon?” En kvalitativ studie om hur genus framställs i barnlitteratur samt hur barn och förskollärare samtalar om kön under boksamtal.

Agnes, Backlund, Hanna, Dagermark January 2022 (has links)
Syn på genus är något som formas i både hem och förskola. Både människor, material och miljöer påverkar individens uppfattning och syn gällande sin egen identitet och andras. Barn påverkas tidigt av rådande normer i samhället på olika vis. Barn i förskolan uppfattar tidigt vad för rådande normer det finns gällande genus samt vad som anses vara överskridande. Detta gör därför denna studie intressant då en av de material barnen stöter på i både hem och förskola är böcker. Barnlitteratur är något som ger barnen insyn i hur omvärlden fungerar och ser ut. Pedagoger väljer ofta böcker efter barnens intresse, vilket är något som tillhör deras uppdrag. Dock ville vi med denna studie få en insyn i vad eller hur normkreativa böcker påverkar barn samt hur pedagoger väljer att arbeta med material som anses vara normkreativt. Denna undersökning studerade därför hur ett normkreativt bokförlag har valt att förändra gamla sagor till ett mer normkreativt innehåll. Vi ville även se hur barn och förskollärare samtalar om en av de normkreativa böckerna under boksamtal. Metoder som använts är textanalys och deltagande observationer för att kunna undersöka detta ämne. Resultatet i textanalysen visade på stereotypa gestaltningar av genus, framförallt i de äldre sagorna. Flickorna i böckerna fick feminina egenskaper och pojkarna visade mer på maskulinitet. De nya böckerna visade dock på ett mer normkreativt innehåll där könen överskred det tillgivna egenskaper som är kopplade till genus. Författarna till de nya versionerna hade dock valt att byta ut två av tre huvudkaraktärer till pojkar, således fick pojkarna egenskaper så som omtänksamma och omhändertagande. Detta resulterade i att pojkar överrepresenterades i böckerna, vilket påvisar vad tidigare forskning har sagt om att flickor är underrepresenterade i litteratur. Resultatet i delstudie två visade att barn redan har skapat sig en förståelse över hur genus konstrueras från tidigare erfarenheter. Genom de två boksamtalen som observerades hade barnen en tydlig bild av genus samt den heteronormativa familjekonstellationen.
10

En normkritisk analys av dagens sångskatt i förskolan / A normcritical analysis of the songtreasury in todays pre-school

Gansén, Carl-Adam January 2023 (has links)
Detta arbete är en normkritisk analys av dagens sångskatt i förskolan. Detta görs genom att ställa följande frågeställningar:  Vilka sånger sjungs? Vad handlar sångerna om? Vilka normer synliggörs i de mest vanligt förekommande sångerna? Empirin är insamlad genom en enkät som var strukturerad för att få veta vilka sånger som sjungs ute på förskolor av barn med- och utan pedagoger. Efter att empirin samlats in så har dessa sånger kategoriserats av författaren. Den tidigare forskningen visar att ett traditionellt sångkanon råder, både nationellt och internationellt. Det tas även upp tidigare forskning som visar att det finns fördelar för pedagoger att utmana de traditionella sångsamlingar, både innehållsmässigt och strukturellt. I arbetet tas det upp ett alternativ för att arbeta kring normer som upphittas i empirin som kallas för normkreativitet - ett sätt att kunna arbeta med barnen för att upplysa dem om normer och utmana deras föreställningar om roller och strukturer i samhället. Arbetet avslutas med diskussion av resultatet i kontrast till den tidigare forskningen, en diskussion kring problematiken med min metod och empiri-insamling, samt en generell diskussion om vissa sångernas textinnehåll.

Page generated in 0.0929 seconds