No description available.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur en grupp elever uppfattade sin delaktighet i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Undersökningen byggde på tre frågeställningar: Vilka kunskaper upplever eleverna att de har om hur likabehandlingsarbetet går till? Vilka kunskaper upplever eleverna att de har om vad de har rätt att vara med och påverka? Vilket stöd upplever eleverna att de har av pedagogerna på skolan, i arbetet med planerna? Som undersökningsinstrument användes öppna intervjuer. Eleverna svarade utförligt på frågorna och det framkom i undersökningen att eleverna upplevde en stolthet och ett engagemang i sitt arbete med likabehandling. Elevernas likabehandlingsarbete handlade mest om att följa likabehandlingsplanen och se till att andra elever gjorde det.I upprättandet av planerna deltog inte eleverna alls men det framkom i undersökningen att eleverna hade en indirekt påverkan genom samtal eller genom att ge förslag på anonyma lappar.

No description available.

Förskolor ska ha en likabehandlingsplan från och med april 2006. För att ingen ska behöva känna sig kränkt eller diskriminerad på förskolan ska likabehandlingsplanen också innehålla en åtgärdsplan.  Examensarbetets syfte var att ta reda på om likabehandlingsplaner på förskolor synliggörs i verksamheten.  Det var den huvudsakliga frågeställningen i arbetet. Tre förskollärare har intervjuats och två enheters likabehandlingsplaner har jämförts och observationer på förskolorna har gjorts. Examensarbetets resultat visar att det inte är lätt att följa en likabehandlingsplan där alla ska bli lika bemötta. Även om det finns en likabehandlingsplan på förskolor är det inte säkert att den används som den ska och att all personal är insatt i den.   Alla människor har samma värde och rättigheter oavsett kön, kultur, bakgrund, sexuell läggning, religion, funktionshinder och grupptillhörighet. Ett av de mest ansvarsfulla arbeten som finns är att arbeta med barn.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur lärare inom idrott och hälsa ser på likabehandling och hur det arbetas med detta på skolorna. Fem lärare observerades under totalt 20 tillfällen och intervjuades därefter. Resultatet från undersökningen var att pojkar fick flest interaktioner där lärarna tog initiativ. De flesta interaktioner var i form av tillrättavisningar. Även för flickorna var tillrättavisningar den dominerade formen av interaktioner. Lärarna påpekade under intervjuerna att eleverna ska behandlas individuellt och att inga skillnader mellan könen bör göras. En slutsats av arbetet blev att alla, med andra ord lärare, elever och skolan som institution, har ansvar för att likabehandling uppnås. Dessa tre aktörer är beroende av varandra för att arbetet med likabehandling ska fungera, men resultatet från intervjuerna visade även att samspelet mellan lärare-elev och elev-lärare var något extra viktigt för att få en fungerande undervisning.

Syftet med arbetet är att få kunskap om hur pedagoger i förskolan arbetar för att främja likabehandling, samt om det skiljer sig i hur kunniga pedagogerna är inom ämnet.   Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer där fem olika pedagoger intervjuats vid tre olika förskolor. Två av förskolorna drivs i privat regi och en drivs i kommunal regi. Pedagogerna är alla kvinnor med olika lång erfarenhet inom yrket.   Resultatet visar att samtliga pedagoger har kunskaper kring vad likabehandling innebär och varför man ska arbeta med det. Det skiljer sig dock lite i hur djupa kunskaper de har. Samtliga arbetar tillsammans i arbetslaget när planen ska skrivas och personalen tar med jämna mellanrum del av dess innehåll varje termin. Alla förskolorna förmedlar likabehandlingsplanen till barn och föräldrar men det skiljer i tillvägagångssätt. Två av förskolorna är mer aktiva i att få föräldrarna involverade i planen. Alla pedagogerna anser att de arbetar tillräckligt mycket med likabehandling men två uppger att de tror att man skulle kunna göra ännu mer.

Detta examensarbete har formats genom en kvalitativ intervjustudie med en dokumentanalys av likabehandlingsplaner som ytterligare datainsamlingsmetod. Syftet var att öka kunskapen om vilken betydelse begreppen tolerans och normkritik har i utformandet av fritidshemsverksamhetens värdegrundsarbete och två övergripande frågeställningarna formulerades: Hur förhåller sig fritidslärare till begreppen normkritik respektive tolerans i talet om sitt värdegrundsarbete? Används begreppen i likabehandlingsplaner och i så fall hur? Resultatet synliggör att begreppen tolerans och normkritik inte alls eller till liten del diskuterats på skolorna där de verksamma fritidslärarna arbetar. Diskussion om normer och värden är istället det som till något större utsträckning beskrivits förekomma och att det skall diskutera inom personalgruppen står även skrivet i flera av likabehandlingsplanerna som studien granskat. Analysen synliggör emellanåt att innebörden för de centrala begreppen och normkreativitet indirekt berörs i informanternas beskrivna aktiviteter, situationer och förhållningssätt. Detta skapar förståelse för att begreppen är komplexa och slutsatsen för studien är därför att begreppens betydelse för värdegrundsarbetet kräver medvetenhet för att fritidslärarna tydligare och mer direkt ska kunna beskriva hur de förhåller sig till begreppen. Vid somliga tillfällen synliggörs också i studien informanternas tal om hur de anser att det borde vara snarare är hur det är.

I denna uppsats undersöks hur lärare och studiehandledare arbetar med lika­behandling med nyanlända elever, bland annat genom planen mot diskriminering och kränkande behandling, genom kartläggning och dokumentation, samt genom samarbete med föräldrar och elever. Resultatet visar på ett framgångsrikt likabehandlingsarbete inom förberedelseklassen, med goda relationer och ett gott klimat, men en problematik vid övergången till ordinarie klass där de nyanlända oftare stöter på exkluderande beteenden. Vidare belyser uppsatsen studiehandledarens betydelse i kontakten med de nyanlända elevernas föräldrar och hur studiehandledaren fungerar som en länk mellan eleverna och det nya samhället.

Idag är rasism och främlingsfientlighet begrepp som dagligen berörs och debatteras överallt i samhället. Syftet med studien är att visa på ett antal lärares syn och tankar kring hur rasism och främlingsfientlighet kommer till uttryck i skolan samt hur lärarna ser på sin egen roll i relation till dessa fenomen. Frågorna som besvaras är: Vilka erfarenheter har lärare av rasism och främlingsfientlighet i skolan? Hur bemöter lärare rasism och främlingsfientlighet om sådant kommer till uttryck i skolan? I vilken utsträckning och på vilka sätt känner lärarna att de är förberedda på att bemöta rasism och främlingsfientlighet i skolan?   Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna i olik utsträckning har stött på eller relativt ofta stöter på rasistiska och främlingsfientliga åsikter i skolan. Vidare visar studien att det finns en samsyn när det kommer till bemötandet av dessa fenomen där diskussion och en undervisning med kulturella perspektiv är centralt. Slutligen berör studien lärarnas situation när det kommer till att bemöta rasism och främlingsfientlighet. Resultatet visar att de skiljer sig åt, vissa har goda förutsättningar för ett gott bemötande medan andra visar på motsatsen.

Syftet med denna studie är att bredda kunskapen om hur fritidslärare kan arbeta förebyggande mot verbal mobbning på fritidshemmet. För att få svar på studiens övergripande frågor har en kvalitativ forskningsintervju använts. De tre forskningsfrågorna i studien är: Hur arbetar fritidslärare för att förebygga verbal mobbning i verksamheten? Hur agerar fritidslärare när de upptäcker verbal mobbning i verksamheten? Upplever fritidslärare några svårigheter med arbetet mot verbal mobbning i verksamheten? Som analysverktyg har didaktisk teori använts. Studiens resultat visar att fritidslärarna använder sig av aktiviteter, exempelvis drama, olika sorters regelverk, samtal, samarbete, kartläggning av otrygga platser, fadderverksamhet och trivselledare i det förebyggande arbetet mot verbal mobbning. Resultatet visar också att det finns internationella studier som ger vid handen att man arbetar på liknande sätt som de fritidslärare vi har intervjuat. Det kan därför bli relevant att använda sig av internationella metoder i det förebyggande arbetet mot verbal mobbning. Svårigheter som lärarna upplever är att den verbala mobbningen oftast sker på platser där de inte befinner sig. Fritidslärarna anser att det är svårt att bedöma hur man bör agera vid situationer där verbal mobbning uppstår. Det visade sig dock att lärarna hade händelserapporter, handlingsplaner och elevhälsoteam som stöttning. Fritidslärare förhöll sig även till skolans likabehandlingsplan.