• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 90
  • Tagged with
  • 90
  • 35
  • 22
  • 19
  • 18
  • 14
  • 13
  • 11
  • 11
  • 11
  • 10
  • 10
  • 10
  • 10
  • 9
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Elevers kränkningar av lärare : Lärarens upplevelser och uppfattningar av kränkningar

Ingelsjö, Angelica January 2009 (has links)
<p><!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:"Cambria Math"; panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:roman; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:-1610611985 1107304683 0 0 159 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-unhide:no; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; text-align:justify; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman","serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-language:EN-US;} .MsoChpDefault {mso-style-type:export-only; mso-default-props:yes; font-size:10.0pt; mso-ansi-font-size:10.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --><p>Syftet med den här rapporten är att undersöka lärares uppfattningar och upplevelser av kränkningar som elever använder mot dem. Vikt har också lagts på att se hur lärarna arbetar förebyggande mot detta. Öppet riktade intervjuer gjordes på tio grundskolelärare vilka ligger till grund för undersökningen. Dessa kvalitativa intervjuer passade syftet i rapporten bäst. Undersökningen visade att många av de intervjuade lärarna hade blivit kränkta av elever och att den vanligaste kränkningen är verbal. Det visade sig också att lärare upplever kränkningar olika beroende på personlighet och trygghet i yrkesrollen. Samt att en trygg och säker lärare kan genom sitt sätt att vara, förebygga kränkningar och hantera dem bättre. Lärarna beskrev i intervjuerna hur de hade agerat efter att de blivit kränkta. Det framkom att de i vissa fall talade med eleven, andra gånger talade de med eleven tillsammans med föräldrarna/vårdnadshavare samt att lärarna nästan alltid talade med kollegorna. Många av lärarna i undersökningen menade att lärare som har blivit kränkta måste våga öppna sig och fråga efter hjälp. Detta för att kunna bearbeta och kunna få stöd av kollegiet. Flertalet av lärarna i undersökningen tycker att verbala kränkningar har blivit alltmer accepterade i samhället samtidigt som också samhället har blivit hårdare. Verbala kränkningar såsom tuffa ord går mot att bli normaliserade vilket innebär att de i större utsträckning används. Det fanns också många saker lärarna ansåg att de jobbade förebyggande med. Centralt i det resultatet framkom vikten av att vara en god förebild för eleverna likväl att som lärare sätta gränser och visa vad som är tillåtet respektive inte.</p></p>
2

Elevers kränkningar av lärare : Lärarens upplevelser och uppfattningar av kränkningar

Ingelsjö, Angelica January 2009 (has links)
<!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:"Cambria Math"; panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:roman; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:-1610611985 1107304683 0 0 159 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-unhide:no; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; text-align:justify; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman","serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-language:EN-US;} .MsoChpDefault {mso-style-type:export-only; mso-default-props:yes; font-size:10.0pt; mso-ansi-font-size:10.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} -->Syftet med den här rapporten är att undersöka lärares uppfattningar och upplevelser av kränkningar som elever använder mot dem. Vikt har också lagts på att se hur lärarna arbetar förebyggande mot detta. Öppet riktade intervjuer gjordes på tio grundskolelärare vilka ligger till grund för undersökningen. Dessa kvalitativa intervjuer passade syftet i rapporten bäst. Undersökningen visade att många av de intervjuade lärarna hade blivit kränkta av elever och att den vanligaste kränkningen är verbal. Det visade sig också att lärare upplever kränkningar olika beroende på personlighet och trygghet i yrkesrollen. Samt att en trygg och säker lärare kan genom sitt sätt att vara, förebygga kränkningar och hantera dem bättre. Lärarna beskrev i intervjuerna hur de hade agerat efter att de blivit kränkta. Det framkom att de i vissa fall talade med eleven, andra gånger talade de med eleven tillsammans med föräldrarna/vårdnadshavare samt att lärarna nästan alltid talade med kollegorna. Många av lärarna i undersökningen menade att lärare som har blivit kränkta måste våga öppna sig och fråga efter hjälp. Detta för att kunna bearbeta och kunna få stöd av kollegiet. Flertalet av lärarna i undersökningen tycker att verbala kränkningar har blivit alltmer accepterade i samhället samtidigt som också samhället har blivit hårdare. Verbala kränkningar såsom tuffa ord går mot att bli normaliserade vilket innebär att de i större utsträckning används. Det fanns också många saker lärarna ansåg att de jobbade förebyggande med. Centralt i det resultatet framkom vikten av att vara en god förebild för eleverna likväl att som lärare sätta gränser och visa vad som är tillåtet respektive inte.
3

Ni ska bara veta vad som väntar er : Rektorers och lärares upplevelser och utmaningar avseende insparken

Mollet, Pierre January 2016 (has links)
Media har rapporterat om incidenter kopplade till initieringsriter på gymnasieskolor runt om i Sverige. Dessa benämns ofta som inspark eller nollning och innebär att nykomna elever ska initieras in i den nya kontexten av de äldre eleverna. Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om vilka utmaningar och problem rektorer och lärare upplever att initieringsriten insparken för med sig samt hur rektorer och lärare upplever att den enskilde eleven påverkas av att delta, eller inte delta, i insparken. Frågeställningarna, som låg till grund i för studien, handlade om vilka utmaningar rektorer och lärare ansåg att initieringsriten för med sig i deras arbete, hur rektorer och lärare arbetar med den problematik som eventuellt kan uppstå i samband med insparksaktiviteter samt hur rektorer och lärare upplever att den enskilde eleven påverkas av att delta, eller inte delta i insparken. Studiens kvalitativa tillvägagångssätt baserades på en hermeneutisk tradition och data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med tre rektorer och tre lärare på en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visade att de utmaningarna initieringsriten insparken för med sig är att olämpliga aktiviteter hittat in på skolan, att personal medverkat i dessa aktiviteter och att de innehåller inslag som kan upplevas kränkande, vilket enligt respondenterna strider mot skolans styrdokument. Vidare framkom att skolan saknar tydliga arbetssätt för att motverka dessa initieringsriter då respondenterna framhävt att skolan har tydliga riktlinjer om att de inte ska förhålla sig till insparken. Resultatet visade även på att sammanhållning och att lära känna varandra var önskvärda effekter av insparksaktiviteter men det visade sig även att elever har påverkats negativt av aktiviteterna. Sådant som elever framfört till lärare är ängslan, oro, hot, mobbning, grupptryck och kränkningar. Anmärkningsvärt var att rektorerna inte nämnde dessa negativa aspekter, vilket kan tyda på att rektorerna ej fått kännedom om desamma.
4

Mobbning i förskolan : vad anser pedagoger om mobbning i förskolan?

Eliasson, Vanja January 2012 (has links)
Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida pedagoger anser att mobbning förekommer i förskolan eller inte. För att besvara mina frågeställningar används kvalitativa intervjuer som sedan analyserats och presenterats i tabellform och textform. I intervjuerna deltog tre förskollärare och en barnskötare.   Pedagogerna anser att det förekommer mobbning i förskolan. Vem som blir utsatt för mobbning går inte att generalisera men en orsak är bland annat media anser pedagogerna. Enligt pedagogerna handlar mobbning om utstuderade kränkande behandlingar bland de äldre barnen i ålder 4-5 år, medan bland yngre förskolebarn i åldern 1-3 år inte alls.     Med anledning av att mobbning börjar någonstans var det viktigt att göra denna undersökning. Resultatet pekar på att mobbning förekommer i förskolan.
5

Kränkningar och mobbning i de sociala medierna : Lärare och elevers uppfattningar

Lundmark, Marie, Wallin, Hanna January 2013 (has links)
Kränkande behandling och mobbning är något som alla skolor ska arbeta aktivt för att motverka men vad händer när dessa kränkningar och mobbning förekommer på internet och i de sociala medierna där lärarna och skolan inte har insyn? Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare i mellanstadiet och rektor på en skola uppfattar att de arbetar med denna form av kränkande behandling och mobbning samt hur eleverna på mellanstadiet uppfattar att deras lärare hanterar detta om det skulle inträffa. I den här studien ligger fokus framförallt på lärare, rektor och elevers uppfattningar om kränkningar och mobbning i sociala medier samt hur dessa uppfattningar skiljer sig åt. Metod 1 för insamling av empiriskt material har skett genom kvalitativa intervjuer med samtliga lärare utom en på mellanstadiet, varav en lärare även arbetar med fritidsverksamhet, samt med rektor. Metod 2 har skett genom en kvantitativ enkätstudie som besvarades av de flesta elever på mellanstadiet i årskurs 4-6. Resultatet av dessa två undersökningar visade framförallt på ett stort kunskapsglapp mellan lärare och elever när det kommer till de sociala medierna, där eleverna är de som kan mest när det kommer till vad som sker på de olika siterna som de rör sig på, medan lärarna har mer generell kunskap om säkerheten. En annan sak som framkom tydligt är att samtliga lärare uttryckte starka önskemål om att få mer kunskap om de sociala medierna och vad barnen/eleverna gör när de befinner sig i denna cybervärld. För det står klart att även om de vuxna i studien uppfattar de sociala medierna som just en cybervärld så gör inte eleverna det. De upplever detta mer som en verklig värld eller i alla fall som en förlängning av den verkliga världen.
6

Kränkningar i skolan : Hur uppfattar eleverna skolans förebyggande arbete mot kränkande behandling?

Liljegärd, Richard, Häägg, Dennis January 2011 (has links)
I skolverkets rapport 353, som kom 2011, där utvärdering av befintliga antimobbningsprogram har gjorts kan de ej rekommendera något av programmen. Trots att fler elever påpekar att skolorna har blivit bättre på att arbeta aktivt mot mobbning, så minskar inte antalet mobbade på skolorna (Socialstyrelsen, 2009). Vår studie syftar till att kartlägga hur en skola lyckas nå ut med sin antimobbningsplan till eleverna. Skolan där studien är gjord har ett eget utformat antimobbningsprogram där vi via enkäter tar reda på om och hur eleverna uppfattar skolans förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling. Dessa enkäter har innehållit öppna frågor i förhoppning om att få eleverna att tänka efter på hur de svarar. Enkäterna har sammanställts i kategorier där de vanligaste svaren har lyfts fram i resultatet. Resultatet visar att eleverna i stor utsträckning är införstådda med skolans program samt hur de skall agera när de påträffar kränkningar. Skillnader mellan könen har uppvisats där tjejerna tenderar att vara mer mottagliga för skolans arbete samt mer medvetna om hur de kan stävja mobbning och kränkande behandling.
7

Jag får kommentarer, alltså är jag : En studie i bloggkommentarers betydelse och bloggskapande med skrivprocessen som utgångspunkt

Thuresson Strömberg, Markus January 2014 (has links)
In 2012 blogging reached an all time high in Sweden. Around 400,000 people made blog posts at least one time during this year. Blogs have publishing as a main purpose and can after publication be read by anyone with a computer, smartphone or tablet with an Internet connection. This makes the blogger open to response through comments that can be either constructive or destructive. No research has been made regarding blog comments and their effect on bloggers and their writing process. The aim of this study was to investigate: 1) what inspires bloggers to write and publish, 2) how the study population create their blog entries seen through the writing process, 3) why the study population choose to continue their blogging despite the risk of being subject to offensive comments. The examined population is 15 women between the ages of 15 to 28. This study was conducted through an online-based survey software containing 44 questions where 18 of these were closed-form. The findings show that the main reason bloggers write is for the response. This comes mainly in the form acknowledging comments. Furthermore, the results show a clear connection between blog writing and the writing process, where one is able to clearly follow the text production through the different stages. Response in the form of comments is predominantly positive and offensive comments seem to be a by-product of the freedom of speech on the Internet.
8

Likabehandling i förskolan : En intervjustudie kring förskolors likabehandlingsarbete

Varga, Emma January 2013 (has links)
Syftet med arbetet är att få kunskap om hur pedagoger i förskolan arbetar för att främja likabehandling, samt om det skiljer sig i hur kunniga pedagogerna är inom ämnet.   Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer där fem olika pedagoger intervjuats vid tre olika förskolor. Två av förskolorna drivs i privat regi och en drivs i kommunal regi. Pedagogerna är alla kvinnor med olika lång erfarenhet inom yrket.   Resultatet visar att samtliga pedagoger har kunskaper kring vad likabehandling innebär och varför man ska arbeta med det. Det skiljer sig dock lite i hur djupa kunskaper de har. Samtliga arbetar tillsammans i arbetslaget när planen ska skrivas och personalen tar med jämna mellanrum del av dess innehåll varje termin. Alla förskolorna förmedlar likabehandlingsplanen till barn och föräldrar men det skiljer i tillvägagångssätt. Två av förskolorna är mer aktiva i att få föräldrarna involverade i planen. Alla pedagogerna anser att de arbetar tillräckligt mycket med likabehandling men två uppger att de tror att man skulle kunna göra ännu mer.
9

Etik i förskolan : Lärarstuderandes upplevelser av kränkningar och förebyggande arbete

Salmijärvi, Nathalie January 2013 (has links)
Uppsatsens utgångspunkt ligger i att ta reda på vad det finns för kränkningar i förskolan och hur dessa yttrar sig, samt att ta reda på hur pedagogerna i förskolan kan arbeta för att motverka detta. Skillnaden mellan begreppen kränkning, diskriminering och mobbning förklaras även. I förskolan är en etisk medvetenhet viktig för att kunna motverka de kränkningar som kan förekomma i förskolans värld. Genom att intervjua ett antal lärarstuderande i form av en fokusgrupp har vi fått fram ett resultat som visar både hur kränkningar uppstår och hur man som pedagog, genom att vara uppmärksam på det som sker i verksamheten, kan arbeta förebyggande tillsammans med hela arbetslaget och barngruppen.
10

Mobbning från ett infrånperspektiv

Achiniotis, Gabrielle, Lind, Johan January 2013 (has links)
Denna uppsats är en kvalitativ studie med syfte att finna förståelse för hur en blivande lärare med erfarenhet av att bli mobbade ser på sitt framtida arbete med att motverka mobbning. Den förklarar också hur mobbningen har påverkat den blivande läraren i relation till sitt framtida yrke. Uppsatsen baseras på tre djupintervjuer. Uppsatsen har ett studentperspektiv där författarna vill veta hur lärarstudenter kommer hantera anti-mobbningsfrågor i relation till sina egna upplevelser som mobbade under sin egen skolgång. Intervjuerna har varit semistrukturerade där författarna ställt öppna frågor och fokuserat på vad undersökningspersonen själv valt vad hen vill berätta. Författarna fokuserar på relationen mellan undersökningspersonernas erfarenheter och vad de vill göra för att förebygga mobbning och kränkande behandling i sitt kommande yrke. Resultatet visar att undersökningspersonerna har en erfarenhet som gynnar arbetet mot mobbning och kränkande behandling. Undersökningspersonerna har utifrån sina tidigare erfarenheter av mobbning visat på metoder som de tror kan fungera. Det kan exempelvis vara att fokusera på elevers styrkor och ta fasta på de men även fokusera på vilka konsekvenser mobbningen får den enskilda individen. Resultatet visar även att det finns samband mellan undersökningspersonernas berättelser och hur en känd anti-mobbningsorganisation arbetar.

Page generated in 0.0841 seconds