Pedagogens viktigaste uppdrag är att, genom sitt arbete i verksamheten, förverkliga värdegrunden och motverka alla former av mobbning, kränkningar och trakasserier. Dock är uppdraget genom nollvisionen, om att ingen elev ska bli utsatt för mobbning, ej uppnått. Trots misslyckandet fastslår statliga utredningar och styrdokument att pedagogen är mest betydelsefull för att förebygga mobbning i skolverksamheten. Studiens huvudsakliga problem är därav ” Varför kan just den enskilde pedagogen vidta aktiva effektiva åtgärder för att förebygga mobbning?”. För att utreda den motsägelsefulla problematiken åsyftar denna studie ”att sammanställa och redogöra för relevanta forskningsresultat kring det preventiva arbetet med att förebygga mobbning, i syfte att klargöra vilka effektfulla åtgärder som den enskilde pedagogen förmår att vidta genom sin position och situation i skolverksamheten”. För att uppfylla syftet och utreda problematiken formulerades två frågeställningar likt ” Vad har aktuell forskning sedan millennieskiftet, åren 2000-2013, resulterat i för implikationer kring effektiva preventiva åtgärder?” och ”Vilka verkningsfulla förebyggande åtgärder kan pedagogen egenhändigt agera utefter i den faktiska verksamheten?”. För att fullfölja syftet genomfördes en litteraturstudie som baseras på att eftersöka och granska vetenskapligt material.  Resultatet påvisar behovet av att utveckla elevernas sociala kompetens genom utbildning, att arbeta systematiskt och strategiskt mot mobbning och att utveckla pedagogens kompetens kontinuerligt. Slutligen kan det konstateras att pedagogen är en viktigt vuxen och förebild för eleverna i deras sociala utveckling, då pedagogens agerande och beteende kommer att reflekteras i elevernas uppförande.

Inledning Slag, ord, uteslutningar, att retas klassas allt som kränkande behandling. Kränkningarna sker ofta när en vuxen inte är närvarande och kan höra eller se vad barnen gör och säger till varandra. I denna studie beskriver förskollärare hur de arbetar mot kränkningar mellan barnen och hur de hanterar situationer där kränkningar uppstår. Denna studie är viktig att göra då det inte finns mycket forskning kring hur förskollärare arbetar för att förebygga och hantera kränkande behandling mellan barn i den fria leken. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar för att förebygga och hantera kränkningar och uteslutningar mellan barnen i fri lek. Inledning Slag, ord, uteslutningar, att retas klassas allt som kränkande behandling. Kränkningarna sker ofta när en vuxen inte är närvarande och kan höra eller se vad barnen gör och säger till varandra. I denna studie beskriver förskollärare hur de arbetar mot kränkningar mellan barnen och hur de hanterar situationer där kränkningar uppstår. Denna studie är viktig att göra då det inte finns mycket forskning kring hur förskollärare arbetar för att förebygga och hantera kränkande behandling mellan barn i den fria leken. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar för att förebygga och hantera kränkningar och uteslutningar mellan barnen i fri lek. Metod Detta är en kvalitativ studie med intervju som redskap. Fem stycken förskollärare har deltagit i intervjuerna och de arbetar på två olika förskolor. Två av dem arbetar med yngre barn (1-3 år) och de övriga tre med äldre barn (4-5 år). Resultat Resultatet av studien visar att förskollärarna arbetar aktivt med likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling och har lyft ner den till barnens nivå. När de hör en kränkning eller ser en uteslutning använder de kommunikation med barnen som medel för att lösa situationen. Gällande uteslutningar är det delade åsikter då några pedagoger anser att alla barn ska få vara med och leka och några anser att alla barn inte alltid kan vara med, då det stör den redan påbörjade leken några barn startat. De försöker även samtala med barnen om hur de ska prata med varandra när de inte vill mer eller upplever att någon är dum mot dem. De pratar även i helgrupp om hur man är en bra kompis. Förskollärarna betonar att de arbetar mot kränkningar hela tiden och att det är det viktigaste arbetet de har. Detta är en kvalitativ studie med intervju som redskap. Fem stycken förskollärare har deltagit i intervjuerna och de arbetar på två olika förskolor. Två av dem arbetar med yngre barn (1-3 år) och de övriga tre med äldre barn (4-5 år). Resultat Resultatet av studien visar att förskollärarna arbetar aktivt med likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling och har lyft ner den till barnens nivå. När de hör en kränkning eller ser en uteslutning använder de kommunikation med barnen som medel för att lösa situationen. Gällande uteslutningar är det delade åsikter då några pedagoger anser att alla barn ska få vara med och leka och några anser att alla barn inte alltid kan vara med, då det stör den redan påbörjade leken några barn startat. De försöker även samtala med barnen om hur de ska prata med varandra när de inte vill mer eller upplever att någon är dum mot dem. De pratar även i helgrupp om hur man är en bra kompis. Förskollärarna betonar att de arbetar mot kränkningar hela tiden och att det är det viktigaste arbetet de har.

Mobbning och kränkande behandling är ett stort problem i dagens skolvärld. Det finns flera olika arbetssätt och metoder för att förebygga detta, dock är inte alla lika effektiva. Det är viktigt att skolan har kunskap om vilka åtgärder som krävs för att kunna förebygga mobbning och kränkningar. 2011 gjorde Skolverket en undersökning mellan åtta olika åtgärdsprogram för att se hur de fungerar i praktiken. Resultatet av Skolverkets undersökning blev att inget av dessa åtgärdsprogram rekommenderas fullt ut. Vår undersökning handlar därför om att jämföra två kommunala skolor i Uppsala kommun som inte använder sig av något av dessa åtgärdsprogram. Vi har undersökt dessa skolor för att vi ville ta del av deras arbetssätt och metoder och se vad de har gett för resultat, samt vad tidigare forskning rekommenderar. För att genomföra vår studie har vi besökt två kommunala skolor i Uppsala och intervjuat fyra pedagoger på lågstadiet, två på varje skola. Under vår studie kom vi fram till att både skola X och skola Y har metoder och arbetssätt som har resulterat i minskning av mobbning och kränkningar. Studien har även visat att tidigare forskning till stor del har stämt överens med skolornas förebyggande arbete, men att varje enskild skola på bästa sätt borde anpassa sina metoder och arbetssätt till skolans förutsättningar.

Att vara närvarande i den digitala världen är en del av ungdomars naturliga vardag. En följd av det är att olika kränkningar har bytt form till att ske på nätet. Under senare åren har man sett en ökning av nätkränkningar, vilket medför att många ungdomar blivit negativt påverkade. Därav är den här studiens syfte att undersöka hur socialarbetare arbetar förebyggande och stöttande emot nätkränkningar bland ungdomar. Studien har en kvalitativ ansats och sju halvstrukturerade intervjuer ligger till grund för studiens resultat och analys. Informanterna är yrkesverksamma inom socialt arbete från en kommun i en mindre ort i Sverige. Studiens design är induktiv, vilket innebär att den empiriska analysen ligger till grund för det teoretiska ramverket.Resultatet i studien visade att nätkränkningar är en stor del av socialarbetares arbetsvardag i form av förebyggande och stöttande arbete. Det förebyggande arbetet bygger på relationsskapande för att bygga förtroende mellan den yrkesverksamma och ungdomen. I det förebyggande arbetet kopplas även ungdomarnas föräldrar in då nätkränkningar tenderar till att ske på fritiden. I det stöttande arbetet förekommer inga specifika metoder för att motverka problematiken, därav går det stöttande arbetet ut på att hitta en lösning för den specifika situationen. Mycket av det stöttande arbetet har en vinning av att socialarbetarna lagt vikt vid relationerna sinsemellan.I den avslutande diskussionen lyfts vikten av att vuxna i ungdomarnas närhet behöver ha mer kunskap i den digitala världen. Vi önskar vidare forskning inom ämnet, på vilket sätt yrkesverksamma ska arbeta för att stötta och förebygga nätkränkningar bland ungdomar.

Förskolan ska vara en trygg plats för alla barn att lära och utvecklas. Trots detta upplever förskollärare att kränkningar förekommer i förskolan samt att kamratkulturen inte är trygg i alla barngrupper. Syftet med studien är att synliggöra förskollärares uppfattning om förekomsten av kränkningar mellan barn i förskolan och förskolans arbete mot kränkningar. Vi valde att genomföra en kvantitativ studie med webbenkät som metod för att söka svar på vårt syfte och våra frågeställningar. Studien utgick från det relationella perspektivet. Studiens resultat visar att förskollärares kunskaper om likabehandlingsplanen påverkar i vilken mån förskollärare anmäler och följer upp kränkningar i förskolan. Resultatet visar även att de förskollärare som arbetar aktivt mot kränkningar i förskolan upplever i mindre utsträckning att kränkningar är ett problem i förskolan. Studiens slutsats är att god kännedom om likabehandlingsplanen och förskollärares aktiva arbete mot kränkningar kan ha betydelse för i vilken omfattning kränkningar förekommer mellan barn i förskolan.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärare uttrycker sig kring begreppet integritet samt hur de menar att integritet blir synligt i arbetet med barn mellan 1-3 år. I inledning och bakgrund presenteras begreppet integritet kopplad till barnens rättigheter i förhållande till styrdokument och till en stark självkänsla. Detta anses som ett sätt att bl. a förebygga sexuella övergrepp. Studien utgår ifrån en omsorgsetik perspektiv och en anknytningsteori. Den valda metoden för studien är kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer med 6 förskollärare. I resultaten synliggörs integritet som ett viktigt och mångfacetterat begrepp som kan förstås på olika sätt och kopplas till olika rättigheter. Omsorg och trygghet är centralt i analysen och de relationer som skapas mellan förskollärare och barn är essentiella för ett barns förståelse kring ämnet. Integritetsarbetet uttrycks i förskollärarnas handlingar i olika omsorgssituationer men de arbetar också medvetet på olika sätt kring förståelse av integritet och kränkning. Studiens resultat lyfter fram kopplingen mellan integritet och en stark självkänsla som uppnås genom att skapa trygga relationer och respekt av barnet som individ. En individ med en stark självkänsla tror på sig själv och vågar säga ifrån. Däremot förhindras arbete med integritet av olika anledningar och medför att förskolläraruppdraget inte riktigt fullföljs.

Syftet med vår studie har varit att undersöka vad pedagogiskt drama kan bidra med i skolans värdegrundsarbete. Vi har valt att begränsa oss till elevernas upplevelser kring jämställdhet och allas lika värde. Där eleverna fått möjlighet att reflektera över drama passens innehåll, och komma med förslag till förändring genom fiktiva situationer. Vi har använt oss av kvalitativ metod där vi har varit deltagande observatörer, och använt oss av pedagogiskt drama i värdegrundsarbetet. Det vi har kommit fram till är att pedagogiskt drama är ett bra verktyg att problematisera och synliggöra normer, samt skapa forum för diskussion. Vår intention var från början att arbeta normkritiskt men detta kräver mer tid och erfarenhet. Vi menar att värdegrundsarbete inte enbart borde praktiseras vid enskilda tillfällen utan även borde genomsyra hela skolans verksamhet.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om fritidspersonalens definition avmobbning samt hur de arbetar för att förebygga mobbning. Studien baseras på åttasemistrukturerade intervjuer som genomförs individuellt. Alla respondenter harfritidshem som arbetsplats och representerar olika fritidshem. Respondenterna har olikautbildningsbakgrund och två av respondenterna är utbildade fritidslärare. Fyra avrespondenterna arbetar i fritidshemmet utan fritidslärarutbildning och övriga tvårespondenter genomgår just nu en utbildning till lärare i fritidshem. Studiens empirianalyseras utifrån det sociokulturella perspektivet och det framkom tre huvudkategoriersom synliggörs i studiens resultatdel. Studiens resultat visar på fritidspersonalenssamstämmiga syn om att mobbning är upprepade kränkande handlingar. Ett flertalinformanter påvisar att schemalagda och kontinuerliga samarbetsövningar ärgrundläggande i ett värdegrundsarbete. Samtliga informanter understryker vikten avdokumentation vid incidenter av mobbning eller kränkande behandling. Vidare påvisarett flertal informanter en trygghetsplan som innefattar rutiner gällande ett åtgärdsarbete,samt vikten av att föra ett samtal med berörda elever, kollegor och vårdnadshavare somen del i åtgärdsarbetet. Slutsatsen visar på att fritidspersonal som genomgått enfritidslärarutbildning och/eller har arbetat på fritidshemmet under längre tid kan besvaraintervjufrågorna mer utförligt än övriga respondenter. Samt att de kan exemplifiera merutifrån erfarenheter gällande mobbning, värdegrundsarbete samt åtgärdsarbeten.

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur pedagogerna på en förskola talar om utanförskap, kränkningar och mobbning. För att vi skulle uppnå vårt syfte med undersökningen utgick vi från våra två frågeställningar: - Vad kan utläsas ur pedagogernas svar om orsaker till utanförskap, kränkningar och mobbning? - Vad kan utläsas ur pedagogernas svar om det förebyggande arbetet mot utanförskap, kränkningar och mobbning?För att svara på våra frågeställningar valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade totalt fem pedagoger med olika utbildningar.Vi har kopplat vår empiriska studie till relevant litteratur och läroplanen, samt diskrimineringslagen. Studien visar att utanförskap, kränkningar och mobbning förekommer på förskolan. Vi kan utifrån vårt empiriska material utläsa att läs att barn som är tysta, lugna och inte vågar ta för sig har lättare för att hamna utanför barngruppen, bli kränkta av andra barn eller utsatta för mobbning. Även de barn som har språksvårigheter, svårt med att uttala ljud och bokstäver och de barn som har ett beteende som inte accepteras av de andra barnen har lätt att utsättas för utanförskap, kränkningar och mobbning.Informanterna tycker att det förebyggande arbetet mot utanförskap, kränkningar och mobbning handlar om att se varje barn för vad det är och bekräfta deras känslor. Informanterna tycker även att man ska styra upp lekar där alla barn får vara med för att förebygga utanförskap, kränkningar och mobbning.

In the interaction between educators and children in preschool, harassments occur that have a negative impact on children's psychological well-being. This thesis is a phenomenological interview study with the aim of exploring educators' perceptions of harassments in preschool. The empirical material that has been collected for this study consists of interviews with pedagogues from a Swedish preschool. The interviews have been conducted with fictitious cases about children who are violated as a basis for discussion. With a phenomenological approach, the focus of the study is to describe harassments as it appears to the participants. In the study, it appears that educators use their own subjective experience to perceive harassments against children, but rarely take explicit support from the preschool's governing documents. / I samspelet mellan pedagoger och barn i förskolan så sker kränkningar som gernegativa utslag på barns psykiska välmående. Det här examensarbetet är enfenomenologisk intervjustudie med syfte att utforska pedagogers upplevelserom kränkningar inom förskolan. Det empiriska materialet som har inhämtatstill studien består av intervjuer med pedagoger från en svensk förskola.Intervjuerna har genomförts med fiktiva fall om barn som kränks somsamtalsunderlag. Med fenomenologisk ansats så är tyngdpunkten i studien attbeskriva kränkning så som det visar sig för deltagarna. I studien såframkommer det att pedagoger använder sin egen subjektiva upplevelse för atterfara kränkningar mot barn men tar sällan ett explicit stöd av förskolansstyrdokument.Nyckelord: Kränkningar, psykisk hälsa, vuxna som kränker barn