Studiens syfte är att undersöka lärares förståelse av och attityder till fenomenet nätmobbning samt få de intervjuade lärarna att reflektera över deras egna förebyggande arbete för att motverka kränkningar på nätet. För att göra vår undersökning möjlig så var vi tvungna att reda ut skillnaderna och likheterna i begreppen nätmobbning och traditionell mobbning. Vi valde att genomföra sex kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar på fyra olika skolor i Sverige, detta eftersom vi var intresserade av lärares upplevelser och tankar. Vi tolkade vår empiriska data med hjälp av socialkonstruktivism och genusteori.Resultatet av vår undersökning visade att lärarna ansåg att det är av stor vikt att arbeta förebyggande mot kränkningar på nätet men att de samtidigt upplevde en bristande insikt i hur det förebyggande arbetet ska ta sig uttryck. Lärarna upplevde att det var relativt naturligt att samtala med eleverna om nätet eftersom eleverna är infödda i nätanvändandet. Vi möttes av en optimism bland lärarna där de påstod att det sociala mötet på nätet är under utveckling och att det håller på att skapas en norm om hur man är mot varandra på nätet.Genom vår undersökning, vår använda teori och forskning ger vi en djupare insikt i de tillvägagångssätt lärare kan arbete förebyggande mot kränkningar på nätet.

Syftet med den aktuella studien är att förstå sjömäns upplevelser av arbetskulturen ombord samt deras uppfattningar om förekomsten av sexuella trakasserier och genusbaserade kränkningar på arbetsplatsen. Detta för att bidra med kunskap om hur konstruktioner av genus kan ha en inverkan på arbetskulturen och uppfattningar om ojämlikhetssystem (Acker 2011) ombord. När sjöfartens upprop #Lättaankar offentliggjordes skapades en arbetsgrupp kallad #Vågrätt där flera stora aktörer inom sjöfartsnäringen skrev på en avsiktsförklaring. I och med denna avsiktsförklaring förbinder sig stora delar av sjöfartbranschen till att aktivt arbeta för en arbetsmiljö fri från sexuella trakasserier och kränkningar. Studien ämnar även att undersöka hur de insatser som gjorts har upplevts av sjömännen. Eftersom sjöfarten är mansdominerad och studiens urval består av både män och kvinnor (fyra män, fyra kvinnor) kommer även uppfattningar om genuskonstruktioner och hur dessa upplevs för sjömännen att undersökas. De teoretiska utgångspunkterna tar avstamp i genusteori om hur genus konstrueras, genushierarkier (Butler 1990) och symboliskt våld (Bourdieu 1999). För att förstå hur dessa konstruktioner uppfattas och upplevs av sjömän ombord analyseras materialet även från organisatoriska perspektiv, såsom ojämlighetssystem (Acker 2011) och modellen kontiunuum av skada (eng. continuum of harm). Den senare är en modell utvecklad av amerikanska försvarsdepartdementet för att förstå utvecklingen av sexuella trakasserier och kränkningar på en arbetsplats (Stokes et al. 2000). Intervjuerna genomfördes med en tematiskt öppen och aktiv intervjustruktur. Det analyserade materialet visar en ökad medvetenhet om genusbaserade kränkningar hos både kvinnor och män. De manliga sjömännen upplever dock, i större uträckning än de kvinnliga, att deras arbetsplatser har en god arbetskultur där sexuella trakasserier inte märkbart har förekommit. Både de manliga och kvinnliga sjömännens uppfattar att de insatser som gjorts varierar mellan rederier där vissa arbetar mycket aktivt med social miljö medan andra endast har använt sig av insatser som sjömännen upplever som mer pliktskyldiga än effektiva. De kvinnliga sjömännens utsagor vittnar om att de, sedan #Lättaankar-uppropet har blivit mer benägna att ”säga ifrån” och även ta diskussioner med manliga kollegor om sexuella trakasserier. Detta för att bana väg för nästkommande generations kvinnliga sjömän och för att göra manliga sjömän mer medvetna om problematiken som varit, och ännu finns ombord på båtar.

Studiens syfte var att undersöka vad kuratorer har för erfarenheter när det kommer till barn och ungdomars användande av sociala medier. Ser de några risker med att vara online? Studien baserades på en kvalitativ metod med individuella semistrukturerade intervjuer som har utförts med kuratorer inom grundskola, gymnasium och ungdomsmottagning. Den tillämpade teoretiska tolkningsramen är en teori av John Suler, som kan ge oss en förklaring till varför man på internet agerar mer hämningslöst. Studiens resultat visade att det finns risker med användandet av sociala medier inom flera aspekter. För att nämna några, finns risker som att bli utsatt för kränkningar, mobbning och sexuella trakasserier när man befinner sig online. Enligt vår mening kan studiens resultat bidra till en ökad kunskap kring detta fenomen samt ge oss fördjupade kunskaper ur ett nytt perspektiv, kuratorernas. / The study aimed to investigate what counselors have for experience when it comes to children and young people's use of social media. Do they see any risks of being online? The study is based on a qualitative approach with individual semi-structured interviews that were conducted with counselors in primary- and secondary schools and youth counseling. The applied theoretical interpretative framework is a theory of John Suler, which can give us an explanation of why they on the internet act more uninhibited. The study results show us that there are risks associated with the use of social media in several aspects. To name a few, there are risks of being exposed to abuse, bullying and sexual harassment when you are online. In our opinion, the study's findings contribute to an increased knowledge of this phenomenon and give us deeper knowledge from a new perspective, the counselor.

<p>Med denna uppsats vill jag belysa de problem som uppstår när lärare uppvisar bristande yrkesetik och vad detta innebär för lärar-elevkontakten. Mitt syfte kan delas in i tre delar. Först ska jag visa hur begreppet yrkesetik och aspekterna av yrkesetik definieras och beskrivs i styrdokument och i normativa texter. Jag ger exempel från skolan där dessa mål och normer inte uppnås. Efter detta ska jag förklara varför lärare brister i yrkesetik. En analys av bristande yrkesetik leder även till en förståelse för dessa lärares livssituation. Avgränsningen i uppsatsen består i att jag endast undersöker lärares bristande yrkesetik.</p><p>Mina frågeställningar lyder: Hur definieras yrkesetik och bristande yrkesetik? Vilka yrkesetiska brister uppvisar lärare? Varför brister lärare i yrkesetik? Dessa frågor behandlas utifrån ett lärarperspektiv.</p> / Uppsatsförfattaren har tidigare burit efternamnet "Blomqvist".

<p>Med växande antal anmälningar från lärare till arbetsmiljöverket har behovet av relevant forskning framkommit. Syftet med denna C-uppsats var att undersöka om kränkningar, hot och våld mot lärare i kommunen Nordanstig förekom. Utfirån syftet ställdes sen tre frågeställningar, Hur vanligt är det att lärare, vikarier samt skolpersonal med pedagogisk elevkontakt, kränks, hotas, samt eventuellt utsätts för våld i kommunen Nordanstig? Hur påverkas läraren om denne blir utsatt för kränkningar, hot eller våld, kommer läraren av olika anledningar att låta detta passera i kommunen Nordanstig? Hur påverkas en lärares pedagogiska arbete om läraren blir utsatt för kränkningar, hot eller våld, kommer läraren att undvika jobbet eller sjukskriva sig i kommunen Nordanstig? För att få svar på dessa frågeställningar så utformades en enkät med 29 frågor som användes som en surveyundersökning. Resultatet påvisade tydliga svar att cirka hälften av de lärare, vikarier samt skolpersonal med pedagogisk elevkontakt kränks av elever och att det 45 av 46 besvarare sett andra kollegor kränkas av elever. Vidare svar påvisade en tendens till att detta nu ökat. Hot har förekommit men är mer ovanligt, våld mot lärare är sällsynt men har hänt. Även hot och våld påvisar en svag tendens till att ha ökat. Studien visar att det händer att cirka hälften av besvararna låter kränkningar från elever passera. Hot tillåts sällan passera mot lärare. Endast 3 av 46 besvarare har tillåtit våld passera utan åtgärd.21 av 46 besvarare har aldrig känt olust eller otrygghet på sin arbetsplats, 3 av 46 besvarare har varit sjukskriven p.g.a elev/ers våld mot denne.</p>

Med denna uppsats vill jag belysa de problem som uppstår när lärare uppvisar bristande yrkesetik och vad detta innebär för lärar-elevkontakten. Mitt syfte kan delas in i tre delar. Först ska jag visa hur begreppet yrkesetik och aspekterna av yrkesetik definieras och beskrivs i styrdokument och i normativa texter. Jag ger exempel från skolan där dessa mål och normer inte uppnås. Efter detta ska jag förklara varför lärare brister i yrkesetik. En analys av bristande yrkesetik leder även till en förståelse för dessa lärares livssituation. Avgränsningen i uppsatsen består i att jag endast undersöker lärares bristande yrkesetik. Mina frågeställningar lyder: Hur definieras yrkesetik och bristande yrkesetik? Vilka yrkesetiska brister uppvisar lärare? Varför brister lärare i yrkesetik? Dessa frågor behandlas utifrån ett lärarperspektiv. / Uppsatsförfattaren har tidigare burit efternamnet "Blomqvist".

Med växande antal anmälningar från lärare till arbetsmiljöverket har behovet av relevant forskning framkommit. Syftet med denna C-uppsats var att undersöka om kränkningar, hot och våld mot lärare i kommunen Nordanstig förekom. Utfirån syftet ställdes sen tre frågeställningar, Hur vanligt är det att lärare, vikarier samt skolpersonal med pedagogisk elevkontakt, kränks, hotas, samt eventuellt utsätts för våld i kommunen Nordanstig? Hur påverkas läraren om denne blir utsatt för kränkningar, hot eller våld, kommer läraren av olika anledningar att låta detta passera i kommunen Nordanstig? Hur påverkas en lärares pedagogiska arbete om läraren blir utsatt för kränkningar, hot eller våld, kommer läraren att undvika jobbet eller sjukskriva sig i kommunen Nordanstig? För att få svar på dessa frågeställningar så utformades en enkät med 29 frågor som användes som en surveyundersökning. Resultatet påvisade tydliga svar att cirka hälften av de lärare, vikarier samt skolpersonal med pedagogisk elevkontakt kränks av elever och att det 45 av 46 besvarare sett andra kollegor kränkas av elever. Vidare svar påvisade en tendens till att detta nu ökat. Hot har förekommit men är mer ovanligt, våld mot lärare är sällsynt men har hänt. Även hot och våld påvisar en svag tendens till att ha ökat. Studien visar att det händer att cirka hälften av besvararna låter kränkningar från elever passera. Hot tillåts sällan passera mot lärare. Endast 3 av 46 besvarare har tillåtit våld passera utan åtgärd.21 av 46 besvarare har aldrig känt olust eller otrygghet på sin arbetsplats, 3 av 46 besvarare har varit sjukskriven p.g.a elev/ers våld mot denne.

Det finns både nationella och internationella lagar och överenskommelser som ligger till grund för stridskrafters användande. Det finns också politiska styrningar från regering och riksdag om hur verksamhet ska bedrivas i form utav handlingsregler, som ligger till grund för Försvarsmaktens Rules of Engagement. Det finns alltså två dimensioner som Rules of Engagement kan reflektera: en politisk och en legal. Syftet med detta arbete är att synliggöra vilka begränsningar och möjligheter sampelet mellan politiska intressen och rättsliga grunder sätter på den taktiska handlingsfriheten. Frågeställningarna har besvarats utifrån en fallstudie på ubåt 137 grundstöttning utanför Karlskrona. Som teoretiskt verktyg för att möjliggöra analys har begreppet taktisk handlingsfrihet använts. Resultatet av denna uppsats är att den legala dimensionen är från början redan given, förankrade i sedvänja, traktat och internationella överenskommelser. Den politiska dimensionen är däremot rörlig där möjliga handlingsvägar styrs av politiska målsättningar och tillgängliga medel. En politisk medvetenhet i den taktiska tankeprocessen är därför nödvändig. / There are both national and international laws and regulations which is the basis for the use of armed forces. There are also political regulations from both the government and the parliament of how armed forces are used. Laws and political regulations is the foundation for the Swedish Armed Forces Rules of Engagement. There are therefore two dimensions that could reflect Rules of Engagement, one political and one legal. The purpose of this work is to visualize restrictions and possibilities the interaction between the political and legal dimensions could get on the tactical freedom of action. To answer the questions a case study has been done on the submarine 137 incident outside Karlskrona. As a theoretical framework the concept of tactical freedom of action have been used. The result from this essay is that the legal dimension is already given from the beginning, while the political dimension is more mobile, where ways of action depends on political goals and available funds. A political awareness in the tactical process of thinking is therefore necessary.

Denna studie utforskar sexuella trakasserier, mobbning och kränkningar i akademisk miljö. På uppdrag av Luleå tekniska universitet har en sekundäranalys av data från en nationell prevalens­studie genomförts i syfte att beskriva före­komsten av kränk­ningar inom lärosätet samt analysera skillnader i utsatthet. För att synliggöra hur maktordningar i akademin är närvar­ande i de kränk­ningar som sker har skillnader i utsatthet under­sökts utifrån kön, ålder samt de olika organisa­toriska positioner som anställda, doktorander och stu­denter har inom lärosätet. I syfte att sätta resultaten i en kontext har också jämförelser gjorts med aggregerade data för högskole­sektorn. Särskilt fokus har lagts på att kartlägga före­komsten av sexuella trakass­erier, mobb­­­ning och andra former av kränkande behandling men stud­ien utforskar därtill en samlad teo­retisk förstå­else av kränk­ningar för att belysa mångfalden och komplexiteten i utsattheten. Resultaten visar att Luleå tekniska universitet i stort följer trenden för högskolesektorn som helhet; totalt 4 procent vid lärosätet upp­ger att de utsatts för sexuella trakasserier och totalt 8 pro­cent uppger att de utsatts för mobbning. Ungefär dubbelt så många uppger att de har varit åskådare, det vill säga fått kännedom om andra som utsatts. De närmre analyser som gjorts av vilken typ av kränkningar som sker visar att de beteenden som är mest utbredda inom läro­sätet kan beskrivas som mer subtila och normal­iserade former av kränkningar. Resul­taten visar också att det finns betydande skillnader i utsatt­het. De övergr­ip­­ande trenderna indikerar att kvinnor, yngre ålders­grupper och studenter rapp­orterar högre utsatt­het för sexuella trakasserier medan främst kvinnor, äldre ålders­grupper och anställ­da rapp­orterar att de utsatts för mobbning. Sam­tidigt finns några trendbrytande resultat som indi­ker­ar att män i högre utsträckning utsätts för vissa beteenden som kan förknippas med en masku­lin och kränkande jargong. Dessa kunskapsbidrag har flera implikationer för ett vidare förändringsarbete inom läro­sätet. Bland annat finns behov av att tillämpa ett brett arbets- och studiemiljö­arbete som kan adressera även de subtila och mer var­dagliga former av kränkningar som är mest utbredda. Arb­ets- och studie­miljö­­arbetet bör dessutom utformas med grund i kunskap om vilka grupper som är särskilt ut­satta; kvinnors situ­ation bör beaktas särskilt men även insatser för att före­bygga sexuella traka­sserier bland yngre och stu­denter samt mobbning bland äldre och anställda bör vara en målsätt­ning. Avslut­ningsvis pekar studien på att det fortsatt finns kun­skaps­luckor som behöver utforsk­as vidare, bland annat krävs upprepade mätningar för att avgöra vilken påverkan covid-19-pandemin haft på utsattheten samt ytterligare studier kring doktoranders situation inom lärosätet. / This study explores sexual harassment, bullying and violations in academic environment. On behalf of Luleå University of Technology, a secondary analysis of data from a national preva­lence study has been conducted in an aim to describe the incidence of violations within the uni­­versity and to analyse differences in exposure. To shed light on how power relations within the Aca­demy are present in violations, differences in exposure have been examined based on gender, age and the different organi­za­tion­­al positions of employees, doctor­al students and other stud­ents. In an aim to contextualize the results, comparisons have also been made with aggre­gated data for the higher education sector. Primarily, focus has been to examine the incidence of sexual harass­ment, bullying and other vio­lations, but the study also explores an interweaved theoretical under­standing of violations to emphasize the diversity and complexity of abuse. Results show that Luleå University of Technology largely follows the trend for the higher education sector as a whole; a total of 4 percent state that they have been subjected to sexual harassment and a total of 8 percent state that they have been subjected to bullying. About twice as many reports being bystanders. The closer analysis made concer­ning the type of violations that occur show that behav­iours that are most widespread within the university can be described as more subtle and everyday-like violations. Furthermore, results show that there are signi­ficant differ­ences in who is subjected to violations. The overall trends indi­cate that women, younger age groups and students report higher exposure to sexual harassment, while mainly women, older age groups and employees report being subjected to bullying. However, there are also some trend-breaking results, indicating that men are more exposed to certain behaviours that can be associated with a masculine and offensive jargon. These knowledge contributions have several implications for further development work within Luleå University of Technology. Among other things, there is a need to apply a broad app­roach to improvements of the work and study environment that can address also the subtle and more everyday-like forms of violations that are most widespread. Actions should also be based on an aware­ness of which groups are particularly vulnerable; the situation of women should be given special con­sider­ation, but eff­orts to prevent sexual harassment among young people and stud­ents and bullying among older age groups and employees should also be an objective. Finally, the study indicates that there are still considerable knowledge gaps that need to be explored further, including repeated measurements to determine the impact of the covid-19 pandemic as well as further studies on doctoral students' situation within the university.

Studien handlar om att undersöka fritidshemslärares erfarenheter av förebyggande arbete mot kränkande behandling och huruvida fritidshemmet som plats och sammanhang uppfattas som betydelsefullt. Med hjälp av kvalitativa intervjuer har personal på fritidshem fått ge sin syn på förebyggande arbete mot kränkande behandling och hur fritidshemmet som kontext kan vara bra för elevers trygghet. Analys av resultatet har gjorts med grund i tre olika perspektiv som i tidigare studier belyst som betydelsefulla för förebyggande arbete; att arbeta med enskilda elever, att arbeta med relationer till elever, kollegor och vårdnadshavare samt att arbeta med helheten i fokus. Fritidshemmet kan enligt resultatet beskrivas som en fantastisk arena med gränslösa möjligheter, att fritidshemmet kan vara en gynnsam plats för elevers trygghet och relationsskapande men, å andra sidan och på samma gång, också vara en kontext som kan förstärka olika och redan rådande exkluderingsprocesser. Tiden kan ses som ett hinder i det förebyggande arbetet mot kränkande behandling på olika sätt och påverka den enskilda eleven, gruppen, personalen eller kvaliteten på fritidshemsverksamheten. I detta sammanhang föreslår resultaten att det är viktigt som lärare i fritidshem att vara närvarande, inte minst därför att mycket händer i det tysta. Tiden, känslan av att inte räcka till och stora barngrupper lyfts ofta tillsammans som en försvårande omständighet vad gäller förebyggande arbete.