<p>Sammanfattning</p><p>Vårt examensarbete i pedagogik handlar om kränkningar mellan lärare och elever på Colin Leclairgymnasiet i Södertälje. Syftet med studien var att finna när och hur kränkningar mellan lärare och elever förekommer, och i vilken utsträckning kränkningar förekommer.</p><p>Metoden vi har valt att använda i studien är en fallstudie. Studien är gjord med hjälp av en enkätundersökning som både lärare och elever på skolan har besvarat. Tjugo lärare och åttioåtta elever har besvarat vår enkätundersökning. Frågorna handlade bland annat om:</p><p>• Har du känt dig kränkt av någon lärare/elev någon gång?</p><p>• Beskriv händelsen i ord.</p><p>• Har du själv någon gång omedvetet och/eller medvetet kränkt någon lärare/elev?</p><p>• Hur kan man förebygga kränkningar?</p><p>Resultatet i vår undersökning visar att elever svarar ärligare än sina lärare då de ska reflektera över sig själva. Vi tror inte att eleverna på samma sätt känner sig hotade av vår undersökning som vi har upplevt hos lärarna på skolan. Dessutom visar undersökningen att lärarna på skolan vanligtvis inte verkar reflektera över hur de uppträder mot sina elever. Vår rekommendation för att förebygga kränkningar på skolan är att skapa en ömsesidig dialog mellan lärare och elever med hjälp av att ha ett interkulturellt förhållningssätt till varandra.</p><p>Nyckelord: Fallstudie, Elev, Lärare, Kränkningar, Interkulturell, Reflektera</p> / <p>Our degree thesis is about insulting treatment between teachers and students at Colin Leclairgymnasiet in Södertälje. The purpose with this study was to find out when and how insults between teachers and students appear, and to what extent they appear.</p><p>The method we have used for our study is a case study. Twenty teachers and eighty-eight students have filled out a questionnaire. The main questions we asked were:</p><p>• Have you ever felt insulted by a teacher/student?</p><p>• Describe in words the event?</p><p>• Have you ever unconsciously or deliberately insulted a teacher/student?</p><p>• How can we prevent insulted acts?</p><p>The results we have discovered show that students answer more honestly than their teachers do when they are going to reflect over themselves. We believe that the students do not feel threatened by our study, like the teachers seem to be. We also assume that the teachers at Colin Leclairgymnasiet generally do not reflect over how they behave towards the students. Our recommendation to prevent insults among teachers and students is to create a mutual dialogue between teachers and students by practising intercultural ways to meet each other.</p>

No description available.

Studien syftade till att undersöka vilka svårigheter och utmaningar pedagoger i förskolan upplever i situationer när en pedagog kränker ett barn. Studien utgick från frågeställningarna ”Hur tolkar pedagoger begreppet kränkande behandling i förskolan?” och ”Vilka dilemman ställs pedagoger inför när en kollega kränker ett barn?” En kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer med öppna frågor stod för insamling av empiri har använts och det utifrån sex verksamma pedagogers uppfattningar om ämnet.   Resultatet av studien visade att pedagogers tolkningar av kränkande behandling skiljer sig åt. Kränkande behandling som framkommer i resultatet är bland annat oskrivna regler som inte är anpassade för alla, när barn utsätts för att känna skam och skuld, våld och nedlåtande blickar samt särbehandling. De svårigheter och utmaningar som pedagogerna upplever finns i arbetet med kränkande behandling visade sig vara bland annat att konfrontera en kollega som utsatt barn för kränkningar. Detta är något som pedagogerna tror grundar sig i hur relationen till kollegan ser ut och därmed är upprätthållandet av bra relationer i arbetslaget en svårighet och utmaning. Ytterligare visade resultatet på att om det inte finns en gemensam samsyn i arbetslaget och en god kommunikation, medför det svårigheter och utmaningar för arbetet med kränkande behandling.

<p>This study concerns the experiences and feelings students in intermediate school gain from the changing room to sports class. It is a qualitative study with a socio-cultural approach, which has been analysed in a hermeneutic way. The students’ voices have been heard through interviews and questionnaires, and furthermore, to get a broader perspective, adults working in school, have also been interviewed. The study shows that many children feel discomfort without clothes in the changing room, furthermore that the absence of adults in this room may add to exercise of power amongst the student, like abuse, direct- and indirect threats or to exclude someone from the group. As a result, this could lead to consequences like students absence from school, lies and feelings of guilt. It could also influence other subjects in school if the absence is high or if the student has difficulties in concentrating in other subjects due to anxiety. The study also shows how important it is for all adults present in school to be observant and sensitive to what students say or to how they react in different situations since bullying and abuse is hard to talk about.</p>

<p>Abstrakt</p><p>Titel: Elevers uppfattningar om en skolas trygghetsplan ”Det är väl någonting som skolan har för att alla ska känna sig trygga”</p><p>Författare: Anna Wängman & Ulrika Lindqvist</p><p>Ty av arbete: Examensarbete (10p)</p><p>Handledare: Ingegerd Gudmundson Examinator: Maud Söderlund</p><p>Program: Lärarprogrammet, Högskolan i Gävle</p><p>Datum: December 2007</p><p>________________________________________</p><p>Syfte</p><p>Studiens syfte var att undersöka vad elever vet om skolans trygghetsplan och hur elever uppfattar skolans förebyggande arbete mot mobbning och kränkningar. Den empiriska undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån fyra underfrågor som berör området.</p><p>Metod</p><p>Två metoder användes i form av enkätundersökning och gruppintervju. Elever i en klass i år 9 svarade på en enkätundersökning om mobbning och kränkande behandling och förebyggandet av dessa samt skolans trygghetsplan. Tre elever i denna klass deltog sedan i en gruppintervju i ämnet.</p><p>Resultat</p><p>8 av 13 elever vet att skolan har en trygghetsplan men de vet inte vad som står i den. 9 av 13 elever vet inte vad en trygghetsplan är. Resultatet visar att eleverna uppfattar att skolan arbetar förebyggande med hjälp av kamratstödjarverksamhet och enkätundersökningar angående mobbning. Drygt en tredjedel av eleverna uppfattar inte att skolan arbetar förebyggande mot mobbning och kränkningar.</p>

<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka former av kränkande handlingar som finns bland eleverna i årskurs åtta på en friskola i Örebro. Metoden har varit observationsstudier på skolan samt intervjuer med elever och skolpersonal. I studien ingick omkring 80 elever där könsfördelningen varit 70 % flickor och 30 % pojkar. De kränkningar som observerats har varit av fysisk, verbal, emotionell och sexuell form. Särskilt de verbala kränkningarna har varit framträdande. Det har även påträffats könsskillnader i fråga om vilken typ av kränkningsform som har använts. Flickorna var mer framträdande i de sammanhang där negativa kommentarer och emotionella kränkningar fanns. Pojkarna var oftare inblandade i incidenter med fysiska kränkningar. En slutsats är att kränkningar förekommer på den undersökta skolan men att de flesta inte tycker att de tär något större problem. Eleverna trivs i sin skola och litar på att lärarna tar tag i situationen om mobbning skulle uppstå.</p> / <p>The purpose with this study was to investigate school bullying among students at a highschool in Örebro. The study used observational research and interviews to examine different aspects of bullying. The participants were about 80 students in the eight grade, 70 of them were girls. The result has been validated by triangulation. Of the observations offensive acts in forms of physical, verbal, emotional and sexual has been noted. Especially the verbal dimension was reported frequently. There were gender differences, with girls experiencing negative comments and some emotional bullying. The boys experienced more physical bullying. The conclusion is that bullying and offensive acts exist at the investigated school but the general student does not seem to be troubled by this. The students are happy with their situation and they trust their teachers will handle the problems with bullying.</p>

Sammanfattning Vårt examensarbete i pedagogik handlar om kränkningar mellan lärare och elever på Colin Leclairgymnasiet i Södertälje. Syftet med studien var att finna när och hur kränkningar mellan lärare och elever förekommer, och i vilken utsträckning kränkningar förekommer. Metoden vi har valt att använda i studien är en fallstudie. Studien är gjord med hjälp av en enkätundersökning som både lärare och elever på skolan har besvarat. Tjugo lärare och åttioåtta elever har besvarat vår enkätundersökning. Frågorna handlade bland annat om: • Har du känt dig kränkt av någon lärare/elev någon gång? • Beskriv händelsen i ord. • Har du själv någon gång omedvetet och/eller medvetet kränkt någon lärare/elev? • Hur kan man förebygga kränkningar? Resultatet i vår undersökning visar att elever svarar ärligare än sina lärare då de ska reflektera över sig själva. Vi tror inte att eleverna på samma sätt känner sig hotade av vår undersökning som vi har upplevt hos lärarna på skolan. Dessutom visar undersökningen att lärarna på skolan vanligtvis inte verkar reflektera över hur de uppträder mot sina elever. Vår rekommendation för att förebygga kränkningar på skolan är att skapa en ömsesidig dialog mellan lärare och elever med hjälp av att ha ett interkulturellt förhållningssätt till varandra. Nyckelord: Fallstudie, Elev, Lärare, Kränkningar, Interkulturell, Reflektera / Our degree thesis is about insulting treatment between teachers and students at Colin Leclairgymnasiet in Södertälje. The purpose with this study was to find out when and how insults between teachers and students appear, and to what extent they appear. The method we have used for our study is a case study. Twenty teachers and eighty-eight students have filled out a questionnaire. The main questions we asked were: • Have you ever felt insulted by a teacher/student? • Describe in words the event? • Have you ever unconsciously or deliberately insulted a teacher/student? • How can we prevent insulted acts? The results we have discovered show that students answer more honestly than their teachers do when they are going to reflect over themselves. We believe that the students do not feel threatened by our study, like the teachers seem to be. We also assume that the teachers at Colin Leclairgymnasiet generally do not reflect over how they behave towards the students. Our recommendation to prevent insults among teachers and students is to create a mutual dialogue between teachers and students by practising intercultural ways to meet each other.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka former av kränkande handlingar som finns bland eleverna i årskurs åtta på en friskola i Örebro. Metoden har varit observationsstudier på skolan samt intervjuer med elever och skolpersonal. I studien ingick omkring 80 elever där könsfördelningen varit 70 % flickor och 30 % pojkar. De kränkningar som observerats har varit av fysisk, verbal, emotionell och sexuell form. Särskilt de verbala kränkningarna har varit framträdande. Det har även påträffats könsskillnader i fråga om vilken typ av kränkningsform som har använts. Flickorna var mer framträdande i de sammanhang där negativa kommentarer och emotionella kränkningar fanns. Pojkarna var oftare inblandade i incidenter med fysiska kränkningar. En slutsats är att kränkningar förekommer på den undersökta skolan men att de flesta inte tycker att de tär något större problem. Eleverna trivs i sin skola och litar på att lärarna tar tag i situationen om mobbning skulle uppstå. / The purpose with this study was to investigate school bullying among students at a highschool in Örebro. The study used observational research and interviews to examine different aspects of bullying. The participants were about 80 students in the eight grade, 70 of them were girls. The result has been validated by triangulation. Of the observations offensive acts in forms of physical, verbal, emotional and sexual has been noted. Especially the verbal dimension was reported frequently. There were gender differences, with girls experiencing negative comments and some emotional bullying. The boys experienced more physical bullying. The conclusion is that bullying and offensive acts exist at the investigated school but the general student does not seem to be troubled by this. The students are happy with their situation and they trust their teachers will handle the problems with bullying.

Abstrakt Titel: Elevers uppfattningar om en skolas trygghetsplan ”Det är väl någonting som skolan har för att alla ska känna sig trygga” Författare: Anna Wängman &amp; Ulrika Lindqvist Ty av arbete: Examensarbete (10p) Handledare: Ingegerd Gudmundson Examinator: Maud Söderlund Program: Lärarprogrammet, Högskolan i Gävle Datum: December 2007 ________________________________________ Syfte Studiens syfte var att undersöka vad elever vet om skolans trygghetsplan och hur elever uppfattar skolans förebyggande arbete mot mobbning och kränkningar. Den empiriska undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån fyra underfrågor som berör området. Metod Två metoder användes i form av enkätundersökning och gruppintervju. Elever i en klass i år 9 svarade på en enkätundersökning om mobbning och kränkande behandling och förebyggandet av dessa samt skolans trygghetsplan. Tre elever i denna klass deltog sedan i en gruppintervju i ämnet. Resultat 8 av 13 elever vet att skolan har en trygghetsplan men de vet inte vad som står i den. 9 av 13 elever vet inte vad en trygghetsplan är. Resultatet visar att eleverna uppfattar att skolan arbetar förebyggande med hjälp av kamratstödjarverksamhet och enkätundersökningar angående mobbning. Drygt en tredjedel av eleverna uppfattar inte att skolan arbetar förebyggande mot mobbning och kränkningar.

Syftet med studien är att belysa barns egna perspektiv på tillvaron i en grupp där det finns barn med utåtagerande beteende som kan utsätta dem för verbala och/eller fysiska kränkningar. Barn i två grupper där det finns utåtagerande barn blev intervjuade individuellt. Barnen i den ena gruppen var sex och sju år gamla och i den andra gruppen var de åtta eller nio år gamla. Det finns inte så många studier i ämnet och det är oftast den ena sidan som blir belyst. De utåtagerande barnen får av naturliga skäl stor uppmärksamhet och de andra, kanske tysta barnen, glöms lättare bort i det tumult som kan uppstå i ett sådant klassrum. I dagens skolvärd anses inkludering ofta vara den enda vägen att gå och fokus ligger oerhört starkt på de barn som är i behov av särskilt stöd. De barn som utsätts för de kränkningar som kan ske i en situation där inkluderingen inte riktigt fungerar hamnar i skymundan. Denna studie visar på hur barn mår i en grupp där inkluderingen fungerar sämre än önskat. De barn som befinner sig i en situation där ett eller fler barn i gruppen är kraftigt utåtagerande verbalt och/eller fysiskt känner en daglig oro eller rädsla för att bli utsatta för kränkningar. Flertalet av de intervjuade vittnade om hur de blev ledsna vid påhopp och kände stor oro för att det skulle upprepas trots personalens förklaringar till beteendet. Studien visar också på att barnen menar att det blir bättre efter en tid men samtliga talar om ett första år med upprepade kränkningar både fysiskt och psykiskt. Trots pedagogiska förklaringar till beteendet från personalens sida och förståelse för detta från barnens, upplever de det ändå som att de blir kränkta. / This study aims to shed light on children’s own perspectives on the time they spend in a group were there are children with acting out-behaviour who may expose them to daily verbal and / or physical abuse. Children in two groups where there are acting out children were interviewed individually. The children in group one were six or seven years old and in group two they were eight or nine years old. There are not many studies on the subject since it’s usually only one side of the story represented in various studies and literature. Children with special needs are far more often represented there than the ones without. The children with acting out-behaviour naturally gets more attention than the other, perhaps more silent children, and it’s easy to forget them in the turmoil that can occur in the class room. In today’s schools inclusion is often considered to be the only or right way to go and focus is very strongly directed towards the children with special needs. Children who are exposed to violations that may occur in situations where inclusion is not fully functional sometimes takes second place. This study shows how children experience the time spent in a group where inclusion works less than desired. Children who find themselves in situations where a child or children in their group are acting out strongly verbally and / or physically can be anxious or fearful on a daily basis. Many of the children interviewed witnessed that they felt sad over the verbal abuse and felt fear of getting attacked by the children who was acting out repeatedly. The study also shows that the children believe that it gets better with time but almost every one of them testify of a first year with constant violation of their person, both verbally and physically. Despite teachers pedagogical explanations about the acting out-behaviour the children still feels abused.