<p>Uppsatsens syfte har varit att utvärdera genomförda lektioner med hjälp av en s.k. kompetensjournal, där man för anteckningar om sitt arbete och om sig själv för att utvecklas i yrket. Huvudfrågeställningen har varit att utvärdera om kompetensjournal är ett bra verktyg för att utveckla sig själv som lärare. Studien har skett under den sista VFU-perioden på gymnasielärarutbildningen. Två gymnasieklasser har varit själva kontexten som uppsatsskrivaren har befunnit sig i. Slutsatsen är att kompetensjournal är ett användbart verktyg för att lära känna sig själv i yrkesrollen och framförallt skapa en distans till olika situationer. En nackdel är att det kan upplevas som en extra skrivbörda, istället för ett hjälpmedel, för en yrkesarbetande lärare.</p>

Uppsatsens syfte har varit att utvärdera genomförda lektioner med hjälp av en s.k. kompetensjournal, där man för anteckningar om sitt arbete och om sig själv för att utvecklas i yrket. Huvudfrågeställningen har varit att utvärdera om kompetensjournal är ett bra verktyg för att utveckla sig själv som lärare. Studien har skett under den sista VFU-perioden på gymnasielärarutbildningen. Två gymnasieklasser har varit själva kontexten som uppsatsskrivaren har befunnit sig i. Slutsatsen är att kompetensjournal är ett användbart verktyg för att lära känna sig själv i yrkesrollen och framförallt skapa en distans till olika situationer. En nackdel är att det kan upplevas som en extra skrivbörda, istället för ett hjälpmedel, för en yrkesarbetande lärare.

Inledning Idag är det svårt att finna konsensus gällande vilka modeller och lässtrategier som är mest främjande för elevers läsförståelseutveckling. Att undervisa i läsförståelse blir därför ett komplext område för lärare eftersom det kan vara svårt att välja vad undervisningen ska innehålla för att elevernas läsförståelse ska utvecklas. Då det finns många modeller och lässtrategier att välja bland idag, krävs det att lärare är väl medvetna om vad varje modell och lässtrategi utvecklar. Utifrån detta har tanken väckts om hur viktigt det är att lärare reflekterar kring sina val av lässtrategier för att utveckla elevernas läsförståelse. Det är betydelsefullt att lärare reflekterar kring sina val gällande läsförståelseundervisning, eftersom samhället idag ställer stora krav på människors läsförståelseförmåga för att kunna medverka i samhället. Syfte Syftet med studien är att undersöka lärares reflektioner kring arbetet med att utveckla elevers läsförståelse med hjälp av lässtrategier. • Hur reflekterar lärare kring sina val för att utveckla läsförståelse före, under och efter undervisning? • Vad innehåller lärares reflektioner kring undervisning i läsförståelse? Metod Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metod med hjälp av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsverktyg. De kvalitativa intervjuerna genomfördes med sex verksamma lärare med behörighet i ämnet svenska, inom årskurserna F-3. Resultat Studien visar att lärare har svårt för att reflektera på djupet angående sina val av innehåll i undervisningen. Anledningen till svårigheterna med att reflektera på djupet är att lärarna anser att de har för lite tid till att reflektera kring sin egen undervisning. Det här medför att de vanligtvis reflekterar enskilt om elevernas läsförståelseutveckling istället för tillsammans med andra kollegor. Resultatet visar att de deltagande lärarna i studien reflekterar över mål och syfte med läsförståelseundervisningen. Lärarna hänvisar också till att de reflekterar över hur varje elevs behov kan tillgodoses i undervisningen. Resultatet visar också att lärarna i studien ofta förlitar sig på sin egen erfarenhet när de reflekterar över val av lässtrategier i undervisningen.

InledningIdag är det svårt att finna konsensus gällande vilka modeller och lässtrategier som är mest främjande för elevers läsförståelseutveckling. Att undervisa i läsförståelse blir därför ett komplext område för lärare eftersom det kan vara svårt att välja vad undervisningen ska innehålla för att elevernas läsförståelse ska utvecklas. Då det finns många modeller och lässtrategier att välja bland idag, krävs det att lärare är väl medvetna om vad varje modell och lässtrategi utvecklar. Utifrån detta har tanken väckts om hur viktigt det är att lärare reflekterar kring sina val av lässtrategier för att utveckla elevernas läsförståelse. Det är betydelsefullt att lärare reflekterar kring sina val gällande läsförståelseundervisning, eftersom samhället idag ställer stora krav på människors läsförståelseförmåga för att kunna medverka i samhället.SyfteSyftet med studien är att undersöka lärares reflektioner kring arbetet med att utveckla elevers läsförståelse med hjälp av lässtrategier.• Hur reflekterar lärare kring sina val för att utveckla läsförståelse före, under och efter undervisning?• Vad innehåller lärares reflektioner kring undervisning i läsförståelse?MetodStudien har genomförts utifrån en kvalitativ metod med hjälp av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsverktyg. De kvalitativa intervjuerna genomfördes med sex verksamma lärare med behörighet i ämnet svenska, inom årskurserna F-3.ResultatStudien visar att lärare har svårt för att reflektera på djupet angående sina val av innehåll i undervisningen. Anledningen till svårigheterna med att reflektera på djupet är att lärarna anser att de har för lite tid till att reflektera kring sin egen undervisning. Det här medför att de vanligtvis reflekterar enskilt om elevernas läsförståelseutveckling istället för tillsammans med andra kollegor. Resultatet visar att de deltagande lärarna i studien reflekterar över mål och syfte med läsförståelseundervisningen. Lärarna hänvisar också till att de reflekterar över hur varje elevs behov kan tillgodoses i undervisningen. Resultatet visar också att lärarna i studien ofta förlitar sig på sin egen erfarenhet när de reflekterar över val av lässtrategier i undervisningen.

Syftet med följande arbete är att ta reda på vilken uppfattning skolledare och specialpedagoger har kring specialpedagogens handledaruppdrag.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning och litteratur kring handledning. Intervjuer har använts för att ta reda på vilka uppfattningar skolledare och specialpedagoger, inom samma verksamhet, har av begreppet handledning och förutsättningar av specialpedagogens handledaruppdrag. Respondenternas utsagor har blivit indelade i teman utifrån uttryckta tankar kring specialpedagogens handledaruppdrag, uppfattningar vilka uttrycker olika kvalitativa aspekter utifrån hur de gestaltar sig i intervjuerna. Intervjuerna har sedan analyserats för att ge en bild av respondenternas uttryckta tankar kring specialpedagogens handledarroll och dess förutsättningar.Sammanfattningsvis visar resultaten av våra intervjuer att respondenterna menar på att begreppet handledning är svårdefinierbart. Handledning betyder olika utifrån person, situation och sammanhang men värdet av handledning är samstämmig och kan ses som ett verktyg i arbetet i riktning mot en skola för alla. Vi konstaterar att det är av betydelse att definiera handledning och tydliggöra rollen, inom verksamheten, för att möjliggöra och utveckla specialpedagogens handledarroll. En förutsättning är skolledarnas förtroende och stöd som de intervjuade specialpedagogerna uttrycker sig ha och som de intervjuade skolledarna menar sig ge. Vi kan också konstatera, att förväntningar, specialpedagogens relationer och personliga egenskaper är av betydelse i det reflekterande samtalet med pedagogerna. Nyckelord: handledning, reflektera, reflekterande samtal, specialpedagogens handledaruppdrag

Syftet med arbetet är att få en bild av hur åtta specialpedagoger arbetar med, talar om, upplever och genomför kollegahandledning i förskola och grundskola. Med hjälp av intervjuer ville vi se hur de utvalda specialpedagogerna arbetade med kollegahandledning samt få veta vilka erfarenheter de hade. De intervjuade specialpedagogernas svar har blivit sorterade i teman och kategorier med hänsyn till likheter och olikheter, vilka uttrycker olika kvalitativa aspekter utifrån hur de gestaltar sig i intervjuerna. Intervjuerna blev analyserade för att se hur de åtta specialpedagogerna utförde handledning. / Pedagogical Councelling Given by Special Pedagogues. A Study of Eight Special Pedagogues´ Councelling.

<p>Sammanfattning</p><p>Vårt examensarbete i pedagogik handlar om kränkningar mellan lärare och elever på Colin Leclairgymnasiet i Södertälje. Syftet med studien var att finna när och hur kränkningar mellan lärare och elever förekommer, och i vilken utsträckning kränkningar förekommer.</p><p>Metoden vi har valt att använda i studien är en fallstudie. Studien är gjord med hjälp av en enkätundersökning som både lärare och elever på skolan har besvarat. Tjugo lärare och åttioåtta elever har besvarat vår enkätundersökning. Frågorna handlade bland annat om:</p><p>• Har du känt dig kränkt av någon lärare/elev någon gång?</p><p>• Beskriv händelsen i ord.</p><p>• Har du själv någon gång omedvetet och/eller medvetet kränkt någon lärare/elev?</p><p>• Hur kan man förebygga kränkningar?</p><p>Resultatet i vår undersökning visar att elever svarar ärligare än sina lärare då de ska reflektera över sig själva. Vi tror inte att eleverna på samma sätt känner sig hotade av vår undersökning som vi har upplevt hos lärarna på skolan. Dessutom visar undersökningen att lärarna på skolan vanligtvis inte verkar reflektera över hur de uppträder mot sina elever. Vår rekommendation för att förebygga kränkningar på skolan är att skapa en ömsesidig dialog mellan lärare och elever med hjälp av att ha ett interkulturellt förhållningssätt till varandra.</p><p>Nyckelord: Fallstudie, Elev, Lärare, Kränkningar, Interkulturell, Reflektera</p> / <p>Our degree thesis is about insulting treatment between teachers and students at Colin Leclairgymnasiet in Södertälje. The purpose with this study was to find out when and how insults between teachers and students appear, and to what extent they appear.</p><p>The method we have used for our study is a case study. Twenty teachers and eighty-eight students have filled out a questionnaire. The main questions we asked were:</p><p>• Have you ever felt insulted by a teacher/student?</p><p>• Describe in words the event?</p><p>• Have you ever unconsciously or deliberately insulted a teacher/student?</p><p>• How can we prevent insulted acts?</p><p>The results we have discovered show that students answer more honestly than their teachers do when they are going to reflect over themselves. We believe that the students do not feel threatened by our study, like the teachers seem to be. We also assume that the teachers at Colin Leclairgymnasiet generally do not reflect over how they behave towards the students. Our recommendation to prevent insults among teachers and students is to create a mutual dialogue between teachers and students by practising intercultural ways to meet each other.</p>

<p>Det här examensarbetet behandlar lärares rädslor. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka rädslor som påverkar lärare. Jag har därför undersökt vilka rädslor lärare har i olika situationer i skolan, samt hur dessa hanteras. Undersökningen bygger på sju kvalitativa intervjuer, varav en är en fokusgrupp. Totalt deltog nio lärare som undervisar på gymnasiets Individuella program.</p><p> </p><p>Resultatet visar att de situationer som kan väcka rädslor hos lärare i skolmiljön har mycket varierande karaktär. Några av de situationer som nämns handlar om att träffa nya elever, att tala inför människor, att konfrontera elever och om våld i skolan. Undersökningen visar att lärare har rädslor som är nära förenade med det komplexa läraryrkets betingelser, men också rädslor som inte kan härledas till läraryrkets specifika betingelser.</p><p> </p><p>De rädslor som jag har identifierat i min studie handlar om allmänmänskliga rädslor grundade i rädsla för att inte duga, rädsla för det okända och rädsla för sitt liv. Kopplat till läraryrkets uppdrag visar undersökningen dessutom att lärarna är rädda för att inte räcka till i sin profession. Flera rädslor är kopplade till konflikter mellan eller inom individer. Rädslorna varierar också i styrka från att vara av akut karaktär till en mer malande oro. Lärarna hanterar sina rädslor genom endera ett undvikande eller ett konfronterande beteende, det vill säga enligt kamp- eller flyktprincipen. I de fall lärare reagerat på ett konfronterande sätt har undersökningen urskilt två karakteristiska ageranden. Det ena är ett agerande som är mer instinktivt till sin art och det andra är mer reflekterande. Det reflekterande agerandet kan ytterligare delas in i intra- och interpersonellt reflekterande.</p><p> </p>

Sammanfattning Vårt examensarbete i pedagogik handlar om kränkningar mellan lärare och elever på Colin Leclairgymnasiet i Södertälje. Syftet med studien var att finna när och hur kränkningar mellan lärare och elever förekommer, och i vilken utsträckning kränkningar förekommer. Metoden vi har valt att använda i studien är en fallstudie. Studien är gjord med hjälp av en enkätundersökning som både lärare och elever på skolan har besvarat. Tjugo lärare och åttioåtta elever har besvarat vår enkätundersökning. Frågorna handlade bland annat om: • Har du känt dig kränkt av någon lärare/elev någon gång? • Beskriv händelsen i ord. • Har du själv någon gång omedvetet och/eller medvetet kränkt någon lärare/elev? • Hur kan man förebygga kränkningar? Resultatet i vår undersökning visar att elever svarar ärligare än sina lärare då de ska reflektera över sig själva. Vi tror inte att eleverna på samma sätt känner sig hotade av vår undersökning som vi har upplevt hos lärarna på skolan. Dessutom visar undersökningen att lärarna på skolan vanligtvis inte verkar reflektera över hur de uppträder mot sina elever. Vår rekommendation för att förebygga kränkningar på skolan är att skapa en ömsesidig dialog mellan lärare och elever med hjälp av att ha ett interkulturellt förhållningssätt till varandra. Nyckelord: Fallstudie, Elev, Lärare, Kränkningar, Interkulturell, Reflektera / Our degree thesis is about insulting treatment between teachers and students at Colin Leclairgymnasiet in Södertälje. The purpose with this study was to find out when and how insults between teachers and students appear, and to what extent they appear. The method we have used for our study is a case study. Twenty teachers and eighty-eight students have filled out a questionnaire. The main questions we asked were: • Have you ever felt insulted by a teacher/student? • Describe in words the event? • Have you ever unconsciously or deliberately insulted a teacher/student? • How can we prevent insulted acts? The results we have discovered show that students answer more honestly than their teachers do when they are going to reflect over themselves. We believe that the students do not feel threatened by our study, like the teachers seem to be. We also assume that the teachers at Colin Leclairgymnasiet generally do not reflect over how they behave towards the students. Our recommendation to prevent insults among teachers and students is to create a mutual dialogue between teachers and students by practising intercultural ways to meet each other.

Studiens syftar till att undersöka elevers uppfattningar om matematik och matematikundervisning. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en empirisk del där intervjuer med åtta elever ingår. Både den teoretiskaoch den empiriska delen behandlar tre områden. Dessa områden är: - Varför har vi matematik i skolan? - Vad är matematik? - Hur bedrivs matematikundervisning? Den teoretiska studien beskriver frågeställningarna utifrån hur forskare, författare och lärare ser på det. Inom denna del inryms även en beskrivning om hur undervisning skulle kunna se ut i praktiken. Den empiriska delen består av åtta intervjuer med elever i år åttta och år nio. Eleverna beskriver hur de uppfattar varför vi har matematik i skolan, vad matematik är och hur matematikundervisning bedrivs. Elevernas uppfattningar om varför vi har matematik i skolan, vad matematik är och hur matematikundervisning bedrivs stämmer i stort överens med litteraturen.