Sammanfattning Relationen mellan religion och vetenskap är uttryckt i Skolverkets förmågor för ämnet religionskunskap på gymnasiet. Men hur presenteras det och humanism i läromedel för gymnasiet? Jag har i min undersökning av vetenskap och humanism som livsåskådning genomfört en läromedelsgranskning. I Sverige finns det inte en myndighet som granskar läromedel vilket gjort min undersökning relevant då jag jämför forskning kring vetenskap och humanism och ställer det mot innehållet i läromedel. Frågeställningar i min undersökning är: Hur presenteras humanism som livsåskådning i läromedel i religionsämnet för gymnasiet? Hur presenteras vetenskap i relation till religion i läromedel i religionsämnet för gymnasiet? Jag grundar min undersökning på fyra delar i min bakgrund, det är hur livsåskådning definieras. I det kapitlet tar jag stöd av bland annat Anders Jeffner och Ingemar Hedenius. Den andra delen är vad forskning kring relationen mellan religion och vetenskap säger, där lyfts Carl-Reinhold Bråkenhielm och Ulf Görman fram. Den tredje delen handlar om vad forskning säger om humanism som livsåskådning, den texten utgår från Carl-Henrik Grenholms forskning. Den sista delen handlar om vad styrdokumenten från Skolverket säger om både vetenskap och humanism. Den metod och teori jag använt mig av är diskursanalys. Metod och teori utgår från Carlsson och von Brömssen samt Bergström och Boréus. Carlsson och von Brömssen används främst till min diskurs, läromedel. Den teoretiska bakgrunden har jag fått från Bergström och Boréus som handlar om fyra tolkningsstrategier för texter samt innehållsaspekten. Undersökningen av läromedlen: Söka svar: Religionskunskap kurs 1, Relief: Livsvägar samt Religion 1 för gymnasiet visar att det är stor skillnad på hur både humanism och vetenskap presenteras. Relationen mellan vetenskap och religion presenteras på ett sätt som mest liknar forskning och styrdokument i boken Religion 1 för gymnasiet. Humanism presenteras även det på bästa sätt i Religion 1 för gymnasiet. / Abstract The relationship between religion and science is expressed in the guidelines for the subject from Skolverket. This thesis is an investigation of how science is presented in education material for upper secondary school. I also investigate how humanism as a conception of life is presented in educational material. The questions for this thesis are: How is humanism as a conception of live presented in educational material for the subject of religion in upper secondary school? How is science in relation to religion presented in educational material in upper secondary school? The basis for my investigation what science has to say on the subject of both humanism as a conception of life and how the relation between science and religion. I use the work of Anders Jeffner and Ingemar Hedenius to define what a conception of life is. The next base in my background is what science has to say about the relation between science and religion, here I lean on the works of Carl-Reinhold Bråkenhielm and Ulf Görman. The third chapter in the background focuses on what science says about humanism as a conception of life, here I use Carl-Henric Grenholm’s research. The last part in my background is about what the guidelines says about both humanism and science in relation to religion.My method and theory used in this thesis is a discourse analysis based on the works of Bergström and Boréus and Carlsson and von Brömssen. The method is a content aspect which focuses on the written word. Another important piece is Bergström and Boréus four interpretation strategies.In my research on the educational material in the subject religion in the upper secondary school I have used the following books: Söka svar: Religionskunskap kurs 1, Relief: Livsvägar and Religion 1 för gymnasiet. My research has shown that there is a great difference between the educational materials, both I matter of the relation between science and religion and in how they present humanism as a conception of life. The educational material that best presents science in relation to what I found in my background is Religion 1 för gymnasiet. Humanism as a conception of life is also presented the best in Religion 1 för gymnasiet.

No description available.

I denna uppsats undersöks synen på begreppet vetenskap, i kontexten religion och vetenskap, i religionsläroböcker på gymnasiet. De undersökta läroböckerna är tryckta under läroplanerna Lgy70, Lpf94 och Gy11; utöver individuella analyser för varje lärobok, görs även jämförande analyser med fokus på frågan om man kan se en förändring över tid mellan de olika läroplansblocken. Resultatet visar att vetenskap behandlas som ett brett och mångfacetterat ämne i religionsläroböckerna, men att utvecklingen i de undersökta religionsläroböckerna går mot en allt snävare bild av vetenskap, där tyngdpunkten allt mer tenderar att hamna på naturvetenskap.

In the curriculum from 2011 for Religion in Swedish Upper Secondary School, a new content has been added regarding the relationship between religion and science. The pupils are supposed to acquire a view of how the understanding of religion and science can express questions concerning creationism and evolution. The purpose of this study is to identify how this relation between religion and science is represented in textbooks for the subjects of Religion and Biology and how pupils are encouraged to reflect on and discuss this relationship. The method of this essay consists of a qualitative content analysis of textbooks from both Religion and Biology. The result of this study showed an overall multifaceted picture of the relation between religion and science.

Den här uppsatsen handlar om rörelsen intelligent design, som tror att en intelligent skapare ligger bakom stegen i evolutionen. På så vis blir inte evolutionen en slumpmässig sak, utan en sedermera intelligent designad evolution. Den här intelligenta skaparen är med andra ord Gud. Uppsatsens ämnar  undersöka intelligent design och gymnasieskolan, närmare bestämt hur ID korrelerar med didaktik. Rent konkret är syftet med uppsatsen att se hur man i de centrala didaktiska frågeställningarna bemöter intelligent design i religionsläroböcker på gymnasial nivå. De fyra frågeställningar uppsatsen utgår ifrån är följande : Vilken tyngd och utrymme får intelligent design i undervisningsmaterialet? Hur beskrivs intelligent design i jämförelse med hur bibelns skapelsetro eller kreationism framställs? Kan idén om intelligent design inspirera elevernas intresse och frågor om religion och tro? Varför ska man undervisa om intelligent design? För att besvara dessa frågor består huvuddelen av uppsatsen av ett litteraturstudium med hermeneutisk inriktning av tre läroböcker på gymnasialnivå. I bakgrunden tas även grundläggande information och historik om intelligent design upp. Av materialet som studeras kan jag dra slutsatsen att intelligent design får en relativt liten roll i undervisningsmaterialet och att intelligent design ofta sammanställs med kreationism. Förslag ges på hur intelligent design kan inspirera eleverna till intressanta diskussioner i ämnet religionskunskap genom att  erbjuda ett tredje perspektiv, en blandning av vetenskap och tro som kompletterar varandra. Utifrån detta och andra argument ges goda orsaker för att undervisa om ID i skolan.

Problemformulering och syfte: Reklamyrket klassificeras idag inte som en profession, trots detta är branschen en global industri som årligen omsätter biljontals kronor. En genomsnittlig människa exponeras för dess produkter flera tusen gånger om dagen och onekligen får det då en stor inverkan på samhället, kulturen och dess medborgare. Men varför ser reklam ut som den gör? Vilka motiv och drivkrafter ligger till grund för att reklam är utformad som den är? Klassiska professioner, så som läkare eller ingenjörer, har ofta vetenskap och forskning som grund för sitt yrkesutövande. Detta saknar reklamyrket. Därför är syftet med den här studien att beskriva det svenska reklamyrkets förutsättningar för professionalisering samt hur det under tiden bygger legitimitet gentemot sina uppdragsgivare. Metod och material: För att besvara studiens syfte och frågeställningar har kvalitativa samtalsintervjuer tillämpats för att samla in materialet. Utvalda kreativa direktörer på prominenta Stockholmsbaserade reklambyråer har fått återge reflektioner och tankar som sedan tolkats och analyserats till ett resultat. Huvudresultat: Studien visade att det svenska reklamyrkets förutsättningar för professionalisering inte är särskilt goda. Mycket lite av det arbete som utförs har en vetenskaplig grund – istället baseras det på ideologi, känsla och erfarenhet. Legitimiteten erhålls genom olika taktiker som målar upp föreslagna reklaminsatser som logiska och rationella samtidigt

<p>Syftet med vår studie var att bedöma om det fanns någon skillnad mellan gymnasieelever årskurs 3 på naturvetenskaplig inriktning och samhällsvetenskaplig inriktning i medvetenhet om vetenskapsteoretiska begrepp och samband. För att få svar på detta har vi intervjuat 19 elever från vardera inriktning med frågor som rör det vetenskapsteoretiska perspektivet. Frågorna har utformats för att få en förståelse av elevernas medvetenhet om vad som karakteriserar naturvetenskapen på det teoretiska planet, naturvetenskapliga experiment, lagar och teorier, forskares del av naturvetenskapen och elevernas förståelse av kausala samband. Strävansmål och mål att uppnå från kursplanen för Naturkunskap A och B har också de en grund till frågornas utformning. Vi har valt att göra en kvalitativ insamling av data via elevintervjuer, som därefter har analyserats kvantitativt. Resultaten visade en skillnad angående elevernas medvetenhet om vetenskapsteori, där naturvetarna överlag hade större medvetenhet. Även om det inom båda grupperna fanns elever med god medvetenhet, fanns det brister bland både natur och samhällsvetare. Det var främst att förklara experiment, förklara vad en naturvetenskaplig teori och vad en naturvetenskaplig lag är samt inse skillnaden mellan dessa som vållade problem. Detta kan vara en brist från grundskolan, där tidigare undersökningar visat att just detta har låg prioritet bland lärarna. Den undersökningen har även visat att lärarna inte hinner med att utföra de mål de önskar göra. Av denna studie anser vi oss fått god hjälp att veta vilka vetenskapsteoretiska samband elever finner är svårt, och har då möjlighet att lägga extra tonvikt på detta i vårt kommande yrkesutövande.</p>

<p>Huvudsyftet med vårt examensarbete är att undersöka vilken August Strindbergsbild gymnasielärare har idag, år 2005. Utifrån ett litteraturdidaktiskt, -historiskt och -sociologiskt perspektiv undersöker vi även varifrån de har fått sin bild, vad och hur (varför, vem, när) de förmedlar den. Samma frågeställningar ställer vi även till ett antal svenska läromedelsförfattare som författat litteraturhistoria och antologier. Förutom det granskar vi ett urval av deras utgivna läroböcker som används av de gymnasielärare som ingår i vår undersökning. Vi använder oss av kvalitativa intervjuer till lärare, kvalitativa enkätfrågor till läromedelsförfattare samt analyserar ett begränsat urval av text och illustrationer i deras utgivna läroböcker. Vi konstaterar att gymnasielärarna har en schablon- och klichéartad Strindbergsbild. Den bilden överensstämmer till stor del med vad som presenteras i de läroböcker vi undersöker. Fram till idag reproduceras samma stereotypier angående August Strindbergs liv och författarskap i svenskämnets litteraturundervisning på gymnasiet, vilket tidigare forskning har visat.</p>

Syftet med vår studie var att bedöma om det fanns någon skillnad mellan gymnasieelever årskurs 3 på naturvetenskaplig inriktning och samhällsvetenskaplig inriktning i medvetenhet om vetenskapsteoretiska begrepp och samband. För att få svar på detta har vi intervjuat 19 elever från vardera inriktning med frågor som rör det vetenskapsteoretiska perspektivet. Frågorna har utformats för att få en förståelse av elevernas medvetenhet om vad som karakteriserar naturvetenskapen på det teoretiska planet, naturvetenskapliga experiment, lagar och teorier, forskares del av naturvetenskapen och elevernas förståelse av kausala samband. Strävansmål och mål att uppnå från kursplanen för Naturkunskap A och B har också de en grund till frågornas utformning. Vi har valt att göra en kvalitativ insamling av data via elevintervjuer, som därefter har analyserats kvantitativt. Resultaten visade en skillnad angående elevernas medvetenhet om vetenskapsteori, där naturvetarna överlag hade större medvetenhet. Även om det inom båda grupperna fanns elever med god medvetenhet, fanns det brister bland både natur och samhällsvetare. Det var främst att förklara experiment, förklara vad en naturvetenskaplig teori och vad en naturvetenskaplig lag är samt inse skillnaden mellan dessa som vållade problem. Detta kan vara en brist från grundskolan, där tidigare undersökningar visat att just detta har låg prioritet bland lärarna. Den undersökningen har även visat att lärarna inte hinner med att utföra de mål de önskar göra. Av denna studie anser vi oss fått god hjälp att veta vilka vetenskapsteoretiska samband elever finner är svårt, och har då möjlighet att lägga extra tonvikt på detta i vårt kommande yrkesutövande.

Huvudsyftet med vårt examensarbete är att undersöka vilken August Strindbergsbild gymnasielärare har idag, år 2005. Utifrån ett litteraturdidaktiskt, -historiskt och -sociologiskt perspektiv undersöker vi även varifrån de har fått sin bild, vad och hur (varför, vem, när) de förmedlar den. Samma frågeställningar ställer vi även till ett antal svenska läromedelsförfattare som författat litteraturhistoria och antologier. Förutom det granskar vi ett urval av deras utgivna läroböcker som används av de gymnasielärare som ingår i vår undersökning. Vi använder oss av kvalitativa intervjuer till lärare, kvalitativa enkätfrågor till läromedelsförfattare samt analyserar ett begränsat urval av text och illustrationer i deras utgivna läroböcker. Vi konstaterar att gymnasielärarna har en schablon- och klichéartad Strindbergsbild. Den bilden överensstämmer till stor del med vad som presenteras i de läroböcker vi undersöker. Fram till idag reproduceras samma stereotypier angående August Strindbergs liv och författarskap i svenskämnets litteraturundervisning på gymnasiet, vilket tidigare forskning har visat.