Problemformulering och syfte: Reklamyrket klassificeras idag inte som en profession, trots detta är branschen en global industri som årligen omsätter biljontals kronor. En genomsnittlig människa exponeras för dess produkter flera tusen gånger om dagen och onekligen får det då en stor inverkan på samhället, kulturen och dess medborgare. Men varför ser reklam ut som den gör? Vilka motiv och drivkrafter ligger till grund för att reklam är utformad som den är? Klassiska professioner, så som läkare eller ingenjörer, har ofta vetenskap och forskning som grund för sitt yrkesutövande. Detta saknar reklamyrket. Därför är syftet med den här studien att beskriva det svenska reklamyrkets förutsättningar för professionalisering samt hur det under tiden bygger legitimitet gentemot sina uppdragsgivare. Metod och material: För att besvara studiens syfte och frågeställningar har kvalitativa samtalsintervjuer tillämpats för att samla in materialet. Utvalda kreativa direktörer på prominenta Stockholmsbaserade reklambyråer har fått återge reflektioner och tankar som sedan tolkats och analyserats till ett resultat. Huvudresultat: Studien visade att det svenska reklamyrkets förutsättningar för professionalisering inte är särskilt goda. Mycket lite av det arbete som utförs har en vetenskaplig grund – istället baseras det på ideologi, känsla och erfarenhet. Legitimiteten erhålls genom olika taktiker som målar upp föreslagna reklaminsatser som logiska och rationella samtidigt