I denna uppsats görs en kvalitativ innehållsanalys av ett urval av läromedel i religionskunskap 1 (ämnesplan 11). Analysen avser att fokusera på presentationen av relationen mellan religion och vetenskap, där analysen tar hjälp av fyra olika interaktionsmodeller inspirerade av Ian G. Barbour. Dessa interaktionsmodeller blir centrala i att försöka kategorisera olika mönster och avvikelser i läromedlen när de tar upp förhållandet mellan religion och vetenskap.      Det som kunnat konstateras är att de läromedel som blivit analyserade för denna uppsats har till större delar liknande mönster. Dessa mönster beskriver för det mesta en pågående konflikt mellan religion och vetenskap men det finns en antydan till att denna beskrivning saknar en djupare inblick i de faktorer som lett till sagd konflikt. Förutom att läromedlens till största del fokus för lärornas relation är konfliktartad så får religionsbegreppet i princip bara representeras av kristna traditioner, något som kan upplevas som simplifierande i en bredare kontext.      För att avsnitt i läromedel med fokus på momentet religion och vetenskap inte skall riskera att bara visa en förenklad bild av den komplexa relation som religion och vetenskap har så rekommenderas en applicering av historisk kontext, oavsett om läromedlen måste ändras eller om ansvarig lärare väljer att komplettera undervisningen med det.

The purpose of this essay was to study how Swedish teachers of religion view and contemplate topics like diversity, neutrality, subject view and the relationship between religion and science, in teaching of the “religious belief and science” theme, at the upper secondary level. The “religious belief and science” theme is included in the basic religion course (Religionskunskap 1) in Swedish upper secondary schools and therefore it is likewise a mandatory course and, furthermore, theme, for Swedish students at this level. However, due to the multicultural nature of the current Swedish society, which includes people and students with a broad variety of cultural and religious backgrounds, it is arguably a complex task to teach a theme which include two such contrasted §phenomena, in a context which is based on natural science. Consequently, religion and religious beliefs risk being designated as abnormal. During this study, teachers were interviewed and asked about their experiences teaching this theme and about their views of the topics above, utilizing a qualitative research method. The results derived from this study were many and some results stood out. Regarding diversity among students and students´ backgrounds, the theme clearly requires planning and a certain attentiveness from teachers in order to neutralize and counteract intolerance among students. Furthermore, regarding neutrality and subject view, teachers´ own opinion and subject view in accordance to the theme seems to affect the teaching, even though teachers aspirations might be to appear neutral and to clearly take a neutral stand. Regarding teachers´ view on the relationship between religion and science, a majority of teachers consider both perspectives equally relevant and, additionally, that they bring unique perspectives on complex questions and matters.

Abstrakt Syftet med uppsatsen är att utreda hur miniminivån, genom tidig markering av vissa företeelser som icke-vetenskapliga, kan bereda mark för en fullständig (eller åtminstone mer fullständig) lösning på demarkationsproblemet. I uppsatsen redogörs huvudsakligen för begreppet miniminivån samt ett förslag till ett kriterium som krävs för att uppnå miniminivån, nämligen kriteriet för taktisk skepticism. Miniminivån utgör ett nödvändigt villkor för att en företeelse ska klassas som vetenskap. Innan en företeelse kan mätas mot kriterier bortom miniminivån, som tillsammans med kriterierna på miniminivån utgör ett tillräckligt villkor, måste miniminivåns kriterier uppfyllas. Detta kombinerar en monokriteriell ansats tydlighet med den flexibilitet som multikriteriella ansatser/ klusteransatser innehar genom dessas större mängd kriterier. ”Vetenskap” definieras i uppsatsen som bredare än det engelska ”science” som i vanliga fall motsvarar naturvetenskaperna. Ett allvarligt argument mot miniminivån är att det finns en risk att alla rimliga vetenskaps- kriterier är lika lämpliga att ha där. Skulle detta vara fallet har miniminivån bara lyckats göra frågan onödigt komplex. Därför formuleras ett krav och två desiderata som ställs på förslag som utgår från Karl Popper, Imre Lakatos, Thomas S. Kuhn och Mario Bunge. Utifrån Mario Bunges resonemang formuleras kriteriet för taktisk skepticism som exkluderar förekomster av radikal dogmatism och radikal skepticism. Detta kriterium bedöms vara lämpligast av kandidaterna. En form av  kreationism utvärderas utifrån kriteriet för taktisk skepticism, och bedöms ej uppfylla kriteriet. Vid en korrekt förståelse av miniminivån försvagas förtroendet för den sortens kreationism kraftigt med avseende på dess roll som kunskapsförmedlare. Det tidigare nämnda motargumentet bedöms därmed vara bemött. Det konstateras att miniminivån har potential att tjäna ett praktiskt syfte både före och efter jakten på en lösning på demarkationsproblemet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Enquist i Boken om Blanche och Marie med fiktionens hjälp kan sägas ”revidera”, eller åtminstone problematisera, historieskrivningen, ur ett diskursanalytiskt perspektiv, och vad det får för betydelse för bilden av de två kvinnorna. Detta anser jag vara viktigt att undersöka, då kvinnor ibland framstår som historiskt förtryckta och passiviserade i dagens feministiska forskning. Andra vinningar till trots kan det leda till att den kvinnliga offerrollen befästs; här vill jag alltså undersöka möjligheten att genom fiktionen erbjuda en alternativ bild av det förflutna. De frågeställningar jag kommer utgå ifrån är: På vilket sätt förhåller sig Enquist till den manliga historieskrivningen? Hur avviker romanen från de diskurser som tidigare förts om kvinnor, vetenskap och sjukdom utifrån denna period? Vad får detta för betydelse för bilderna av de kvinnor som figurerar i romanen?

I den här uppsatsen undersöker jag hur förhållandet är mellan den svenska läroplanen i biologi och en religiös grundsyn hos elever. Jag tittar på om det har skett några förändringar under de senaste ca 20 åren och vilka situationer och problem som kan förekomma i undervisningssituationer. Jag undersöker också om lärarna anser sig ha tillräcklig kunskap och stöttning för att kunna hantera situationerna. Generellt sätt var svarsfrekvensen större bland lärare som arbetade på skolor med en hög andel invandrade elever. Flera lärare vittnade om situationer där elevernas religiösa livsåskådning inverkat på undervisningen inom naturvetenskap, men många hade vänt detta till något positivt och såg det som möjligheter till diskussion snarare än som problematiskt. Stöttning bland kollegor ansågs mycket viktigt för att kunna hantera de situationer som kunde uppstå, och det fanns även vissa önskemål om fortbildning, framförallt inom den del av den naturvetenskapliga undervisningen som är kopplad till etik och värdegrundsfrågor. De lärare som deltog i den här studien var dessutom mycket noga med att understryka skillnaden mellan religion och vetenskap.

Den gröna vetenskapen: En diskursanalys av den svenska odlingsrörelsens förhållande till vetenskap 1960-1980. Uppsala Universitet: Inst. för idé- och lärdomshistoria, C-Uppsats, VT, 2017Den här uppsatsen undersöker hur den svenska odlingsrörelsen gjorde anspråk på vetenskaplighet för att etablera sig själva som alternativ under 60-, 70- och 80-talet. Genom att använda en diskursanalys så undersöker denna uppsats hur jordbrukarna i tidskrifterna Biodynamisk odling och Trädgårdsjournalen formulerar sitt eget förhållande till vetenskap i relation till odlande och jordbruk. Uppsaten problematiserar även delar av den expertisforskning som gjorts på miljörörelsen. Uppsatsens slutsats är att den svenska odlingsrörelsens relation till vetenskap visar på en oanad mångfald inom den svenska miljörörelsen. Med detta vill denna uppsats säga både att det är nödvändigt att förstå vetenskapens roll för att förstå etableringen av den svenska miljörörelsen, men också att visa på att mångfalden inom den svenska miljörörelsen är ett förbisett forskningsområde.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur religionslärare som har undervisat i kursen Religionskunskap 1 upplever undervisningen kring relationen mellan tro och vetenskap, en relation som innefattas av ett kunskapskrav i kursens ämnesplan.  Metoden för undersökningen är en enkätundersökning där respondenterna har besvarat frågor utifrån olika aspekter av undervisningen, och därefter givits möjlighet att utveckla sina tankar i ett skrivfält. Ovan nämnda aspekter handlar om huruvida lärarna upplever att perspektiven tro och vetenskap ges lika mycket tid i undervisningen, om undervisningsmaterialet framställer båda perspektiven på ett neutralt sätt, hur lärarna upplever att kursens styrdokument lämnar utrymme för att genomföra en undervisning som inte är neutral, och huruvida lärarna upplever att det är problematiskt om undervisning om tro och vetenskap rent generellt inte bedrivs på ett neutralt sätt. Undersökningens teoretiska perspektiv grundar sig i en rapport där Masoud Kamali behandlar andrafieringoch skapandet av ”vi” och ”dem”, i och med att skolan kan vara en plats där hierarkier från majoritetssamhället reproduceras. Undersökningens resultat visar att lärarna upplever att religionsperspektivet ges mer tid eftersom lärarna utgår ifrån att eleverna har sämre förkunskaper om religion eftersom det vetenskapliga perspektivet har ett starkt stöd i Sverige. Det visade sig också att lärarna upplever att undervisningsmaterialet är bättre på att konkretisera det vetenskapliga perspektivet. Vad gäller styrdokumenten så framkom att skolan ska bygga på vetenskaplig grund och att allt är tolkningsbart, och när det kommer till synen på huruvida en ej neutralt genomförd undervisning om tro och vetenskap är problematiskt så tryckte flera respondenter på vilken av att vara objektiv, även om alla didaktiska val påverkar neutraliteten i undervisningen. Utifrån denna undersökning så går det inte att dra några tydliga slutsatser om huruvida religionslärare faktiskt bidrar till en andrafieringi undervisningen om tro och vetenskap. För det krävs vidare forskning, förslagsvis i form av kvalitativa intervjuer för att kunna gå på djupet angående hur lärarna resonerar kring sin undervisning.

<p>Det här en uppsats som syftar till att närma sig frågor om förmedling av vetenskaplig kunskap, genom att ur ett diskursanalytiskt perspektiv undersöka två kunskapsproducenters sätt att reagera på vetenskapsförmedling. Uppsatsen vill säga något om hur dessa förmedlingar bemöts och bedöms av de som tillhör traditioner inom vilka kunskapen producerats. Detta görs genom att två diskursordningar konstrueras och appliceras på två exempel. Exemplen utgörs av debatten mellan historikern Peter Englund och författaren Herman Lindqvist angående Lindqvists bokserie Historien om Sverige, samt den amerikanske fysikern Lawrence M. Krauss syn på Star Trek i boken Fysiken i Star Trek. De två diskursordningarna är den vetenskapliga och den publikt förmedlande. I konstruktionen av dessa identifieras ett antal nodalpunkter, dvs. särskilt priviligerade tecken, som sedan fungerar som parametrar i analysen av själva textmaterialet. Genom att analysera de två exemplen var för sig och därefter ställa samman och jämföra dem med varandra identifierar jag tre faktorer som verkar vara avgörande för hur inomvetenskapliga aktörer reagerar på publika förmedlingar. De tre faktorer som identifieras är: Vetenskapligt anspråk, som handlar om att inomvetenskapliga aktörer väljer att närma sig och bedöma publika förmedlingar utifrån sitt eget anspråk på en mer giltig kunskapsproduktion. Fiktion eller inte handlar om de publika förmedlingarnas anspråk. En publikt förmedlande produkt med ett fiktivt anspråk tillåts i större utsträckning omtolka den vetenskapliga kunskapen men det mest intressant är att det även med ett uttalat fiktivt anspråk inte går att omtolka vetenskapen hur mycket som helst. Den tredje och sista faktorn är förförståelsen där jag ser att de inomvetenskapliga aktörer som förekommer i undersökningen har ett annat sätt att närma sig frågan om publikens förförståelse än de publika förmedlarna har. Inomvetenskapliga aktörer verkar vara mer intresserade av att lösa förförståelse problemet genom att informera bort det, medan de publika förmedlarna väljer att kringgå problemet.</p>

<p>This essay is a study that takes interest in technical and technological change essential to philosophy of science. What is shown is the importance of an active attitude towards this change, by the articulation of the question: Does technical development lead to new ontological questions for science? - and by the answer that such questions do appear.</p><p>It is clear that passive assumptions in this matter might prohibit science in the proceeding search for truth.</p><p>By examples of ways in which technical development helps and challenges science, it is concluded that scrutiny of the relationship between technical development and ontological suppositions and hypotheses within science is well motivated.</p> / <p>Denna uppsats är en studie vilken intresserar sig för teknisk och teknologisk förändring essentiell för vetenskapsfilosofi. Det som påvisas är betydelsen av ett aktivt förhållningssätt till denna förändring, genom formuleringen av frågan: Leder teknisk utveckling till nya ontologiska frågor för vetenskapen? - och genom svaret att sådana frågor uppstår.</p><p>Det framgår att passiva antaganden angående detta kan förhindra vetenskapen i det fortskridande sanningssökandet.</p><p>Genom exempel på sätt som teknisk utveckling hjälper och utmanar vetenskapen, framträder slutsatsen att granskning av förhållandet mellan teknisk utveckling och de ontologiska antagandena och hypoteserna inom vetenskapen är väl motiverad.</p>

<p>Vi har valt att göra ett konstnärligt utvecklingsarbete för att se betydelsen av helheten i en skapande process.</p><p>Vårt mål är att undersöka hur processen sätter igång olika förmågor för att inhämta kunskaper.</p><p>Vår litteraturstudie baserar sig på olika områden inom vetenskap, konst och filosofi.</p><p>Valet blev att inte fördjupa oss i en speciell problemställning utan att få med alla de delar som vi behöver för att utvecklas till hela människor.</p><p>Vårt tillvägagångsätt för att nå målet skedde i form av en installation (DenVandrande Pilgrimen), som är ett artisktiskt sätt att montera in olika föremål till en insiktsfull helhet.</p><p>Vi har även sammankopplat vårt KU och vår utvecklingsprocess till ett pedagogiskt perspektiv.</p><p>Resultatet som vi kom fram till var att insikter och kunskaper får ett större värde och att vi bättre minns relationerna till verkligheten genom att använda oss av estetiska verktyg.</p>