In this thesis I examine how the phenomenological philosophy of Edmund Husserl and Martin Heidegger differ with regard to the phenomenological reduction, and in particular why there is no reduction in Sein und Zeit. I examine in what way philosophy is seen as an overcoming of the naïvete of a ‘natural’ attitude and how this natural attitude is understood, starting with Husserl’s descriptions of the phenomenological reduction, of the natural attitude of our daily lives and of his notion of transcendental subjectivity. By presenting these main aspects, I try to elucidate why, in Husserl’s view, laying the foundation of all knowledge must take form of a phenomenological first philosophy. There is also a short discussion on the problems of communicating the phenomenological reduction in the language of the natural attitude, and why the emphasis on the the negative aspects of the reduction is to some extent rooted in the things themselves. After having outlined the relevant characteristics of Husserl’s phenomenology, I turn to Heidegger’s own phenomenological project and describe the phenomenological method laid forth in Sein und Zeit and his critique of Husserl, mainly in the Prolegomena zur Geschichte des Zeitbegriffs. After that I try to show in what way the analyses in Sein und Zeit function as a corrective to the points of criticism in Prolegomena. I then try to show in what way the phenomenon of Angst plays a similar methodological role to that of the phenomenological reduction in Husserl. Finally, I try to elucidate in what way the concept of In-der-Welt-Sein is a criticism of Husserl’s idea of the transcendental consciousness, and how Heidegger’s project can be seen as an inquire into the conditions for phenomena in general – that is, not only how the transcendent objects are constituted in the transcendental consciousness, as in Husserl, but rather how things in general can present themselves, including the ‘immanent’ acts of the consciousness. The self-givenness of consciousness is thus not seen as the point of departure for phenomenology, but rather a problem that needs to be phenomenologically explained.

No description available.

Proponents of mereological nihilism attempt to achieve a simpler metaphysical ideology,a more parsimonious ontology and a solution to paradoxes of composition by denyingthat composition occurs. There are no objects with proper parts, only mereologicalsimples. One criticism of nihilism is that it appears to render propositions in scientificand ordinary language false, such as ‘there is a chair here’. van Inwagen offers usparaphrases of the form ‘there are some simples here arranged chair-wise’ that allowour ordinary language to express a true statement, albeit ontologically imprecise.Bennet argues that this does not really answer the question of composition, it merelymoves it into another one. Instead of ‘when do the xs compose a y?’, the questionbecomes ‘what does the world have to be like for some xs to be arranged y-wise?’Tallant builds on her argument to make the stronger claim that nihilism ultimately fails.This essay examines his argument and contrasts it with Sider’s positive case fornihilism, finding that while Tallant poses a serious challenge to nihilism, it can be met.However, Sider’s replacement of composition with mathematical sets does not doenough to fully answer the challenge of Tallant.

Den här uppsatsen har tagit sin utgångspunkt i forskning som pekar på att det finns en klyfta mellan de gymnasieelever som identifierar sig som religiösa respektive ickereligiösa. Religionskunskapsämnet (GY11) skulle kunna vara en brobyggare dem emellan. För att förenkla ett möte begrundade uppsatsen om den religiösa terminologin skapade hinder och om det hade kunnat avhjälpas med ett abstraktare språk. I uppsatsen översattes åskådningar och religioner till kunskapssystem, vilka definierades som socialt konstruerade. För att åskådliggöra den inverkan kunskapssystemen har på hur världen kategoriseras, användes begreppet politisk ontologi. Begreppet användes för att analysera religionskunskapsämnet i GY11. Därefter visades hur politisk ontologi kunde användas didaktiskt i undervisningen med hjälp av ontic. Det skulle kunna vara ett sätt att påvisa att lärarna och eleverna befunne sig i en metafysik som influerade hur deras verklighetsbild konstruerats. Genom att se verkligheten som en social konstruktion, resonerade uppsatsen, fick eleverna verktyg att kunna analysera hur en religiös respektive en ickereligiös åskådning inverkade på hur världen kategoriserades, samt skulle kunna ställa frågor om dess möjlighetsbetingelser vore uttömda. / This thesis has started with the premiss shown in research which point to a gap between pupils in the Swedish upper secondary school who identify themselves as either religious or non-religious. Religious education (GY11) could be the link between them. This thesis assumed that an abstract terminology could have facilitated the meeting between the two groups. Therefore religious and non-religious worldviews were translated into systems of knowledge, which were socially constructed. The concept of political ontology was used to visualize how systems of knowledge were categorizing the world. The concept was used to analyse RE described in GY11. Thenceforth it was shown how political ontology could be used didactically in a classroom context through the concept of ontic, whereby the teacher could demonstrate that the pupils were in a metaphysical realm which influenced how they accepted a reality which was endogenously objective. By seeing the reality as socially constructed, assumed the thesis, could the pupils receive tools to be able to analyse how either a religious or a non-religious worldview affected how the world were categorised, and to be able to ask questions if the conditions of possibility were exhausted.

Denna empiriska undersökning började utifrån ett antagande om att det inte skedde så mycket kunskapsöverföring ombord på fartyg. Syftet var att ta reda på hur kunskapsöverföring sker mellan däckbefäl ombord. Frågeställningen att ta reda på var om det fanns några direktiv från rederiets kontor, hur såg man på nya och erfarna befäls kunskaper, hur överförde man den tysta kunskapen och hur löste man detta när det var ont om tid? Informationen till undersökningen samlades in genom intervjuer och frågeformulär där en objektiv metod användes. Respondenterna valdes från bara ett fartyg då intresset var att se hur det fungerade på just det fartyget. Slutsatserna var att det inte skedde någon organiserad kunskapsöverföring ombord på fartyget. Den kunskap som utväxlades var löpande och skedde främst vid informella möten. Man förmedlade kunskapen muntligen och genom att praktiskt utföra vissa moment med övervakande från den erfarne. Det var främst erfarenheten som man ville komma åt vid kunskapsöverförandet.

This study focusses on how people in Sweden commemorate their dogs and handle their demise. By examining memorial texts for dogs that are presented by their owners on internet forums, memorial texts that are used on gravestones on an animal cemetery as well as an interview with an animal nurse, the study examines how dogs are humanized and treated in human-like ways. With theories about new animism, social acceptance (nomos) and ontology as the theoretical framework, the study provides an analysis of strategies by which people tend to humanize dogs in ways that are often similar to the handling and mourning of human deceased.                                                The empirical data illustrate how dog owners in Swedish society who have lost their beloved pet express themselves in terms of religious terminology. According to memorial texts, the dogs go to heaven, where they may be reunited with their owners, become free from their diseases, and in some cases they are buried in separate graves in animal cemeteries. The study also illustrates how dogs in Sweden today have almost equal opportunities and access to medical care as human beings. The results show that many religious beliefs that may exist around a human person´s death are very similar to the practices and attitudes that surround the death of dogs. From a theoretical view point this can be interpreted both as a strategy and the result of a humanization of the dog as a pet with close relations to humans. It suggests that a type of new animism is active and present in the Swedish society.

El Aprendizaje de Ontologías se define como el conjunto de métodos utilizados para construir, enriquecer o adaptar una ontología existente de forma semiautomática, utilizando fuentes de información heterogéneas. En este proceso se emplea texto, diccionarios electrónicos, ontologías lingüísticas e información estructurada y semiestructurada para extraer conocimiento. Recientemente, gracias al enorme crecimiento de la Sociedad de la Información, la Web se ha convertido en una valiosa fuente de información para casi cualquier dominio. Esto ha provocado que los investigadores empiecen a considerar a la Web como un repositorio válido para Recuperar Información y Adquirir Conocimiento. No obstante, la Web presenta algunos problemas que no se observan en repositorios de información clásicos: presentación orientada al usuario, ruido, fuentes no confiables, alta dinamicidad y tamaño abrumador. Pese a ello, también presenta algunas características que pueden ser interesantes para la adquisición de conocimiento: debido a su enorme tamaño y heterogeneidad, se asume que la Web aproxima la distribución real de la información a nivel global. Este trabajo describe una aproximación novedosa para el aprendizaje de ontologías, presentando nuevos métodos para adquirir conocimiento de la Web. La propuesta se distingue de otros trabajos previos principalmente en la particular adaptación de algunas técnicas clásicas de aprendizaje al corpus Web y en la explotación de las características interesantes del entorno Web para componer una aproximación automática, no supervisada e independiente del dominio. Con respecto al proceso de construcción de la ontologías, se han desarrollado los siguientes métodos: i) extracción y selección de términos relacionados con el dominio, organizándolos de forma taxonómica; ii) descubrimiento y etiquetado de relaciones no taxonómicas entre los conceptos; iii) métodos adicionales para mejorar la estructura final, incluyendo la detección de entidades con nombre, atributos, herencia múltiple e incluso un cierto grado de desambiguación semántica. La metodología de aprendizaje al completo se ha implementado mediante un sistema distribuido basado en agentes, proporcionando una solución escalable. También se ha evaluado para varios dominios de conocimiento bien diferenciados, obteniendo resultados de buena calidad. Finalmente, se han desarrollado varias aplicaciones referentes a la estructuración automática de librerías digitales y recursos Web, y la recuperación de información basada en ontologías. / Ontology Learning is defined as the set of methods used for building from scratch, enriching or adapting an existing ontology in a semi-automatic fashion using heterogeneous information sources. This data-driven procedure uses text, electronic dictionaries, linguistic ontologies and structured and semi-structured information to acquire knowledge. Recently, with the enormous growth of the Information Society, the Web has become a valuable source of information for almost every possible domain of knowledge. This has motivated researchers to start considering the Web as a valid repository for Information Retrieval and Knowledge Acquisition. However, the Web suffers from problems that are not typically observed in classical information repositories: human oriented presentation, noise, untrusted sources, high dynamicity and overwhelming size. Even though, it also presents characteristics that can be interesting for knowledge acquisition: due to its huge size and heterogeneity it has been assumed that the Web approximates the real distribution of the information in humankind. The present work introduces a novel approach for ontology learning, introducing new methods for knowledge acquisition from the Web. The adaptation of several well known learning techniques to the web corpus and the exploitation of particular characteristics of the Web environment composing an automatic, unsupervised and domain independent approach distinguishes the present proposal from previous works.With respect to the ontology building process, the following methods have been developed: i) extraction and selection of domain related terms, organising them in a taxonomical way; ii) discovery and label of non-taxonomical relationships between concepts; iii) additional methods for improving the final structure, including the detection of named entities, class features, multiple inheritance and also a certain degree of semantic disambiguation. The full learning methodology has been implemented in a distributed agent-based fashion, providing a scalable solution. It has been evaluated for several well distinguished domains of knowledge, obtaining good quality results. Finally, several direct applications have been developed, including automatic structuring of digital libraries and web resources, and ontology-based Web Information Retrieval.

Syftet med studien är att utöka kunskapen om i vilken omfattning samhällsfaktorer kan ha påverkat Charles Darwin vid utformandet av teorin om det naturliga urvalet. Studien vill på så sätt, utifrån ett sociologiskt perspektiv, bidra till kunskapen om hur den nya synen på naturens evolutionsprocesser kunde växa fram, genom abstraktioner som centrala verktyg i kunskapens produktionsprocess. Utgångspunkten för analysen är Herbert Spencers antagande att samma lagbundna utveckling som gäller för samhällen också gäller för levande organismer. Analysen av Darwins avhandling Om arternas uppkomst begränsas till två centrala kapitel. Dessa kapitel har valts då de bedömts vara centrala för en positionering av sociologin inom evolutionsbiologin. I dessa kapitel utvecklas Darwins syn på det naturliga urvalet och variationen, nämligen kapitel IV ”Det naturliga urvalet” och kapitel V ”Lagarna för variationen”. I studien undersöks vilka nödvändiga egenskaper den verklighet bör ha haft som utgjort grunden för den nya evolutionsbiologins världsbild, och vilka underliggande generativa mekanismer i samhället, som bidragit till att forma Darwins teori om det naturliga urvalet. Sammanfattningsvis måste studien anses ha funnit stöd för att anta hypotesen att ett samband kan påvisas mellan å ena sidan Darwins teori om det naturliga urvalet och å andra sidan sociala mekanismer i det dåtida samhället.

<p>Som nämns i titeln till examensarbetet är målet att integrera olika knowledge-based engineering (KBE) -applikationer till ett nytt IT-stöd. Med mål i examensarbetets kontext avses att skapa en begreppsmodell genom att tillämpa ontologi och taxonomi som en teknik i en begreppsmodellering. På detta sätt kan ett gemensamt vokabulär skapas. Syftet med vokabuläret är att presentera en samstämmig förklaring till olika begrepp samt relationerna dem emellan. Därav kan tolkningen av ett begrepps betydelse minimeras och på så sätt undvika "språkförbistring". Vidare kan olika modeller hjälpa till att öka förståelsen av vilka delar som avses integreras. Beskrivningsteknikerna ontologi och taxonomi tillämpas för att utföra en begreppsmodellering inom ett produkttillverkande företag. Resultatet av begreppsmodelleringen åskådliggör vilka centrala begrepp som finns i den domän som undersökts samt tillhörande förklaringar. Dessutom redovisas ett flertal modeller som ger prov på vilka relationer som olika begrepp kan ha.</p>

<p>Ett ökande behov av metadata har identifierats och i många verksamheter finns ett behov att skapa och lagra metadata som beskriver någon typ av data. Detta har drivit på studier av datakataloger som betraktas som lösningen på metadatabehovet. Detta arbete har behandlat att specificera ett dokumenthanteringssystem byggd på en datakatalog för en verksamhet i en utförd fallstudie. Den behandlade dokumentdatakatalogen inkluderar en ontologi för att skapa ändamålsenlig sökning i en legacymiljö.</p><p>I den framtagna specifikationen på arkitekturavgränsningar för en dokumentdatakatalog är det kännetecken såsom integrerad, skalbar, robust, anpassbar och öppen som införlivar en sund arkitektur. I specifikationen ingår även ett antal krav som utöver kännetecknen bör följas för en god arkitektur. Komponenterna checkin/checkout och versionshantering presenteras som nödvändiga i en datakatalog för dokumenthantering. Övriga komponenter i en datakatalog anses ej vara nödvändiga i en begränsad dokumentdatakatalog men däremot användbara, dessa komponenter är följande: konfigurationskontroll, notifikation och kontexthantering.</p><p>Ontologi är ämnet om kunskapsrepresentation och för att erhålla ändamålsenlig sökning för verksamheten i datakatalogen behövs en ontologi som passar verksamhetens behov. Flera existerande ontologier utvärderades, dock fanns ingen ontologi som var tillräckligt specialiserad för området. Därför utvecklades en skräddarsydd ontologi vilken integreras med datakatalogens informationsmodell som anger strukturen på datakatalogens metadata.</p><p>Som sista steg i genomförandet skapades en fysisk realisationsspecifikation på en dokumentdatakatalog för verksamheten i fallstudien. Resultaten från de tidigare stegen i genomförandet användes som grund för arkitekturen. Dessutom utnyttjades egenskaper från legacymiljön vilken begränsar mängden av tillgängliga lösningar.</p><p>Trots att den resulterande dokumentkatalogen är skräddarsydd för verksamheten är stora delar av arbetet tillämpbart på andra verksamheter. De olika delresultaten är även bidrag, den flexibla och utbyggbara ontologin är tillämpbar på andra relaterade verksamheter. Arkitekturspecifikationen och realisationsspecifikationen är generella nog för att fungera på datakataloger oavsett informationsinnehåll. Dessa kan därför användas vid byggande av dokumentkataloger för andra verksamheter</p>