Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007.

Visionen med tunnelbygget i Hallandsåsen var att det skulle generera vinster på olika plan, men det kom mer att handla om snabba problemlösningar som inte alls blev tidseffektiva. Tunnelkommissionen analyserade problemen och släppte en slutrapport där lösningar föreslagits. Syftet med denna uppsats är att sammanfatta kritisk realism som en vetenskapsteori vars ontologiska och epistemologiska grunder skiljer sig från andra och som därmed behandlar teoretiska och praktiska aspekter annorlunda inom forskning. Därefter ska kritisk-realistiska angreppssätt analyseras i relation till Tunnelkommissionens slutrapport för att sedan kunna se om någon av dem reflekterar svagheter eller styrkor i olika anseenden. Resultatet av undersökningen visade att Tunnelkommissionen har svagheter i deras ställningstagande mot förståelser av grundläggande faktorer och endast finner lösningar som ur ett kritisk-realistiskt perspektiv skulle anses vara temporära. Kritisk realism däremot har svagheter i den bemärkelsen att det är svårt att komma fram med specifika tillvägagångssätt som reflekterar deras ontologiska och epistemologiska grunder i praktiken. Däremot visar denna undersökning att kritisk realism också förmedlar nya insikter inom forskning genom att förmedla nya grundläggande ställningstaganden.

Avhandlingens överordnade syfte är att utforska möjligheterna för ett integrerat forskningsperspektiv på mäns våld samt exemplifiera hur sådan forskning kan bedrivas. Det konkreta syftet är att öka kunskapen om hur våldsamma mäns barndomsupplevelser, socialisation, maskulinitetskonstruktion och emotioner kan relateras till deras våld mot andra män, mot sig själva och mot kvinnor samt till hur terapeutiska interventioner mot våld kan analyseras och utvecklas i korrespondens med denna kunskap. Med vetenskapsteoretiska utgångspunkter hämtade från den kritiska realismen och ekologiska metoder relaterar studien forskning från olika skolbildningar till varandra; - psykologisk: om barndomserfarenheter och socialisation, socialpsykologisk: om emotioner och interaktion samt sociologisk: om social klass, könsmaktsstrukturer och hegemonisk maskulinitet. Detta genomförs för att kunna få tillgång till kunskap om hur olika faktorer samverkar vid mäns våld. I studie I och II studerades möjligheterna att undersöka de sociala banden mellan terapeut/terapi och klient inom terapeutiska behandlingar mot våld. I studie I operationaliserades indikatorer på emotionerna stolthet och skam och i studie II testades dessa på terapeuter inom en KBT-orienterad terapi. I studie III undersöktes män i olika maskulinitetspositioner, där urvalet för den ena gruppen hämtades ur populationen män dömda till terapi för våld och missbruk och den andra ur populationen män som organiserat arbetade för jämlikhet och mot våld mot kvinnor. I studien jämfördes de båda gruppernas förhållningssätt till faktorer som i tidigare forskning relaterats till våld och våld mot kvinnor. I studie IV undersöktes våldsdömda mäns karriärer fram till deras nuvarande position som våldsbejakande kriminella i avsikt att öka kunskapen om det samspel mellan faktorer som i olika situationer leder fram till deras våld mot andra män, sig själva och kvinnor. Samtliga empiriska studier använde kvalitativa metoder för datainsamling och analys. I studie IV användes individuella intervjuer och biografisk analys, I studie II och III användes gruppintervjuer samt deduktiv innehållsanalys. I studie I, den teoretiska reviewartikeln, utgjorde sociologisk, socialpsykologisk och psykologisk teoribildning empiri. Avhandlingen visar att det finns fler fördelar är nackdelar med ett nivåövergripande perspektiv. Nivåintegrerande studier försvåras av att de kräver en komplex metodologi för att kunna hantera samverkan mellan faktorer bakom våld på olika nivåer men ger å andra sidan en mer holistisk förståelse av fenomenet i fråga. Resultaten visar att integrerande perspektiv kan minska risken för ekologiska felslut och ökar förståelsen av komplex samverkan mellan faktorer bakom mäns våld, något som kan komma att bidra till kunskapsutvecklingen inom våldsterapiområdet. Den teoretiska reviewartikeln (studie I) exemplifierade hur teoretiskt och metodologiskt driven forskning om sociala band kan göras pragmatiskt tillämpbar av terapeuter inom våldbehandlingar. Den tillämpade studien av en KBT-terapi (studie II) gav exempel på hur operationaliserade indikatorer på stolthet och skam kan användas praktiskt för att bestämma kvalitén på det sociala bandet mellan terapeut och klient. Den studerade KBT-terapin innehöll som förväntat både skam- och stolthetskapande moment vilket utgör värdefulla utgångspunkter för vidare forskning. Jämförelsen mellan män i idealtypiskt motsatta maskulinitetspositioner (studie III) visade att både gruppen av män som arbetar mot våld mot kvinnor och männen dömda till behandling mot våld, bär på ambivalenta attityder gentemot våld och våld mot kvinnor. Jämförelsen visade vidare att gruppernas maskulinitetskonstruktioner och attityder till våld korresponderar med grupperingarnas olika tillgång till ekonomiska, sociala och kulturella resurser. Den biografiskt fokuserade kvalitativa studien av män i våldsbehandling (studie IV) undersökte explorativt hur karriären fram till våldskriminell kan se ut och hur barndomsupplevelser, socialisation, maskulinitet och emotioner hos enskilda våldsverkande män kan tänkas ha samverkat med varandra när våld äger rum. Resultaten visade att de män som vittnar om utsatthet för allvarligt våld i barndomen är mer skambenägna och vid kränkningar från andra tenderar att omedvetet och utan föregående känslor av skam direkt reagera med aggressioner och våld mot båda könen. Övriga män var visserligen skambenägna men beskrev en mer kontrollerad våldsreaktion. Två män som blivit brutalt fysiskt mobbade i grundskolan, berättade om ett mer kontrollerat våld. En preliminär hypotes är att männen kan ha lärt sig att kognitivt, för att undslippa fortsatt mobbing, ta kontrollen över processen där skamkänslor ersätts med aggressioner. Föräldrarnas personliga problem tillsammans med deras bristande sociala kontroll och omsorg antogs ha ett samband med flera av männens skolproblem, deras umgänge med avvikande ungdomar, deras senare svårigheter med att kunna försörja sig med konventionella medel samt deras våldskarriärer. / This dissertation’s objective is to explore the possibilities of an integrated research perspective on male violence and exemplify how such research can be conducted. The specific objective is to increase awareness of how men’s childhood experiences, socialization, masculinity and emotions are related to their violence against other men, against themselves and against women (Paper III and IV) and how therapeutic interventions against violence can be analyzed and developed in correspondence with this knowledge (Paper I and II). The research was conducted through qualitative studies. The data collection methods comprised a theoretical review (Paper I), group-interviews (Papers II and III) and interviews (Paper IV). Altogether, 25 men participated in the studies. Qualitative content analysis was used to analyze the group-interviews (Paper II and III) and biographical analysis wasused to when analyzing the mens life-histories (Paper IV). The findings showed that an integrative perspective can reduce the risk of ecological fallacies and develop the understanding of the complex interaction between the factors behind men’s violence. These findings may also contribute to the development of violence therapies. The theoretical review article (Study I) exemplifies how the theoretical and methodological driven research on social bonds can be adjusted to treatment against male violence. The applied study on a CBT-therapy (Study II) exemplifies how operationalized indicators of pride and shame can be used to determine the quality of the social bonds between therapist and client. The comparison between two groups of men in two opposite masculinity positions (Study III) shows that both groups are carrying ambivalent attitudes towards violence and violence against women. Nevertheless the group’s masculinity constructions and attitudes towards violence correspond with their access to economic, social, political and cultural resources. The biographical focused qualitative study of men in violence treatment (Study IV) shows that the men who have been subjected to severe violence in their childhood are more shame-prone and tend to bypass shame with aggressions and violence. The other men generally describe their violent reaction as controlled. The findings point to the general conclusion that the further development of the understanding of men’s violence, and the development of effective therapies against violence are depending on our ability to integrate research from different scientific perspectives.

Avhandlingens överordnade syfte är att utforska möjligheterna för ett integrerat forskningsperspektiv på mäns våld samt exemplifiera hur sådan forskning kan bedrivas. Det konkreta syftet är att öka kunskapen om hur våldsamma mäns barndomsupplevelser, socialisation, maskulinitetskonstruktion och emotioner kan relateras till deras våld mot andra män, mot sig själva och mot kvinnor samt till hur terapeutiska interventioner mot våld kan analyseras och utvecklas i korrespondens med denna kunskap. Med vetenskapsteoretiska utgångspunkter hämtade från den kritiska realismen och ekologiska metoder relaterar studien forskning från olika skolbildningar till varandra; - psykologisk: om barndomserfarenheter och socialisation, socialpsykologisk: om emotioner och interaktion samt sociologisk: om social klass, könsmaktsstrukturer och hegemonisk maskulinitet. Detta genomförs för att kunna få tillgång till kunskap om hur olika faktorer samverkar vid mäns våld. I studie I och II studerades möjligheterna att undersöka de sociala banden mellan terapeut/terapi och klient inom terapeutiska behandlingar mot våld. I studie I operationaliserades indikatorer på emotionerna stolthet och skam och i studie II testades dessa på terapeuter inom en KBT-orienterad terapi. I studie IIIundersöktes män i olika maskulinitetspositioner, där urvalet för den ena gruppen hämtades ur populationen män dömda till terapi för våld och missbruk och den andra ur populationen män som organiserat arbetade för jämlikhet och mot våld mot kvinnor. I studien jämfördes de båda gruppernas förhållningssätt till faktorer som i tidigare forskning relaterats till våld och våld mot kvinnor. I studie IVundersöktes våldsdömda mäns karriärer fram till deras nuvarande position som våldsbejakande kriminella i avsikt att öka kunskapen om det samspel mellan faktorer som i olika situationer leder fram till deras våld mot andra män, sig själva och kvinnor. Samtliga empiriska studier använde kvalitativa metoder för datainsamling och analys. I studie IV användes individuella intervjuer och biografisk analys, I studie II ochIII användes gruppintervjuer samt deduktiv innehållsanalys. I studie I, den teoretiska reviewartikeln, utgjorde sociologisk, socialpsykologisk och psykologisk teoribildning empiri. Avhandlingen visar att det finns fler fördelar är nackdelar med ett nivåövergripande perspektiv. Nivåintegrerande studier försvåras av att de kräver en komplex metodologi för att kunna hantera samverkan mellan faktorer bakom våld på olika nivåer men ger å andra sidan en mer holistisk förståelse av fenomenet i fråga. Resultaten visar att integrerande perspektiv kan minska risken för ekologiska felslut och ökar förståelsen av komplex samverkan mellan faktorer bakom mäns våld, något som kan komma att bidra till kunskapsutvecklingen inom våldsterapiområdet. Den teoretiska reviewartikeln (studie I) exemplifierade hur teoretiskt och metodologiskt driven forskning om sociala band kan göras pragmatiskt tillämpbar av terapeuter inom våldbehandlingar. Den tillämpade studien av en KBT-terapi (studie II) gav exempel på hur operationaliserade indikatorer på stolthet och skam kan användas praktiskt för att bestämma kvalitén på det sociala bandet mellan terapeut och klient. Den studerade KBT-terapin innehöll som förväntat både skam- och stolthetskapande moment vilket utgör värdefulla utgångspunkter för vidare forskning. Jämförelsen mellan män i idealtypiskt motsatta maskulinitetspositioner (studie III) visade att både gruppen av män som arbetar mot våld mot kvinnor och männen dömda till behandling mot våld, bär på ambivalenta attityder gentemot våld och våld mot kvinnor. Jämförelsen visade vidare att gruppernas maskulinitetskonstruktioner och attityder till våld korresponderar med grupperingarnas olika tillgång till ekonomiska, sociala och kulturella resurser. Den biografiskt fokuserade kvalitativa studien av män i våldsbehandling (studie IV) undersökte explorativt hur karriären fram till våldskriminell kan se ut och hur barndomsupplevelser, socialisation, maskulinitet och emotioner hos enskilda våldsverkande män kan tänkas ha samverkat med varandra när våld äger rum. Resultaten visade att de män som vittnar om utsatthet för allvarligt våld i barndomen är mer skambenägna och vid kränkningar från andra tenderar att omedvetet och utan föregående känslor av skam direkt reagera med aggressioner och våld mot båda könen. Övriga män var visserligen skambenägna men beskrev en mer kontrollerad våldsreaktion. Två män som blivit brutalt fysiskt mobbade i grundskolan, berättade om ett mer kontrollerat våld. En preliminär hypotes är att männen kan ha lärt sig att kognitivt, för att undslippa fortsatt mobbing, ta kontrollen över processen där skamkänslor ersätts med aggressioner. Föräldrarnas personliga problem tillsammans med deras bristande sociala kontroll och omsorg antogs ha ett samband med flera av männens skolproblem, deras umgänge med avvikande ungdomar, deras senare svårigheter med att kunna försörja sig med konventionella medel samt deras våldskarriärer. / This dissertation’s objective is to explore the possibilities of an integrated research perspective on male violence and exemplify how such research can be conducted. The specific objective is to increase awareness of how men’s childhood experiences, socialization, masculinity and emotions are related to their violence against other men, against themselves and against women (Paper III and IV) and how therapeutic interventions against violence can be analyzed and developed in correspondence with this knowledge (Paper I and II). The research was conducted through qualitative studies. The data collection methods comprised a theoretical review (Paper I), group-interviews (Papers II and III) and interviews (Paper IV). Altogether, 25 men participated in the studies. Qualitative content analysis was used to analyze the group-interviews (Paper II and III) and biographical analysis wasused to when analyzing the mens life-histories (Paper IV). The findings showed that an integrative perspective can reduce the risk of ecological fallacies and develop the understanding of the complex interaction between the factors behind men’s violence. These findings may also contribute to the development of violence therapies. The theoretical review article (Study I) exemplifies how the theoretical and methodological driven research on social bonds can be adjusted to treatment against male violence. The applied study on a CBT-therapy (Study II) exemplifies how operationalized indicators of pride and shame can be used to determine the quality of the social bonds between therapist and client. The comparison between two groups of men in two opposite masculinity positions (Study III) shows that both groups are carrying ambivalent attitudes towards violence and violence against women. Nevertheless the group’s masculinity constructions and attitudes towards violence correspond with their access to economic, social, political and cultural resources. The biographical focused qualitative study of men in violence treatment (Study IV) shows that the men who have been subjected to severe violence in their childhood are more shame-prone and tend to bypass shame with aggressions and violence. The other men generally describe their violent reaction as controlled. The findings point to the general conclusion that the further development of the understanding of men’s violence, and the development of effective therapies against violence are depending on our ability to integrate research from different scientific perspectives. / Män med våldsproblematik – Problem, interventioner och förändring / Känslors betydelse för framgången hos terapeutiska interventioner mot mäns våld

Syftet med studien är att utöka kunskapen om i vilken omfattning samhällsfaktorer kan ha påverkat Charles Darwin vid utformandet av teorin om det naturliga urvalet. Studien vill på så sätt, utifrån ett sociologiskt perspektiv, bidra till kunskapen om hur den nya synen på naturens evolutionsprocesser kunde växa fram, genom abstraktioner som centrala verktyg i kunskapens produktionsprocess. Utgångspunkten för analysen är Herbert Spencers antagande att samma lagbundna utveckling som gäller för samhällen också gäller för levande organismer. Analysen av Darwins avhandling Om arternas uppkomst begränsas till två centrala kapitel. Dessa kapitel har valts då de bedömts vara centrala för en positionering av sociologin inom evolutionsbiologin. I dessa kapitel utvecklas Darwins syn på det naturliga urvalet och variationen, nämligen kapitel IV ”Det naturliga urvalet” och kapitel V ”Lagarna för variationen”. I studien undersöks vilka nödvändiga egenskaper den verklighet bör ha haft som utgjort grunden för den nya evolutionsbiologins världsbild, och vilka underliggande generativa mekanismer i samhället, som bidragit till att forma Darwins teori om det naturliga urvalet. Sammanfattningsvis måste studien anses ha funnit stöd för att anta hypotesen att ett samband kan påvisas mellan å ena sidan Darwins teori om det naturliga urvalet och å andra sidan sociala mekanismer i det dåtida samhället.

Lärande är nödvändigt för att organisationer ska kunna utvecklas och förbättras. Tidigare forskning har studerat organisatoriskt lärande ur flera olika aspekter, bland annat som ett utvecklingsinriktat respektive anpassningsinriktat lärande. Syftet med denna studie är att beskriva de mekanismer som påverkar lärandet i en organisation. Den organisationen som studerats är en hemtjänstgrupp som börjat arbeta enligt Vanguardmetoden. Datainsamlingen skedde med intervjuer, totalt intervjuades elva personer i hemtjänstgruppen. Studien hade sin ansats i kritisk realism och strävade därmed efter att avtäcka de mekanismer som påverkar lärandet i en organisation. I resultatet redovisas de mekanismer som antas ha haft effekt på detta lärande. Dessa diskuteras sedan i förhållande till vilken effekt de kan ha haft på lärandet i organisationen. Det visade sig att lärandet i en organisation påverkas av flera olika faktorer som tillsammans utgör det sammanhang som antingen gynnar eller hämmar lärande. / <p>Godkännandedatum 2013-06-07</p>

The case study investigates study association representatives’ perspectives on the activities of the popular education within the social sector in Örebro and why they are organized. It further investigates the cooperation and dialogue between the study associations and the municipality of Örebro regarding this activity. The study is based on critical realism. A questionnaire survey was conducted among all ten study associations in Örebro, combined with qualitative interviews with representatives from six of the active associations. Responses from both studies proofs that all of the study associations are active within the social sector. A significant part of the popular education activities organized by the associations can thus be referred to as social work. These activities are funded by governmental mains in accordance with “The regulation on state aid for popular education”. According to the association representatives there are gaps in the dialogue with the municipality of Örebro, which may be related to occurring changes at the structural level, between the civil society and the public sector. Society, earlier characterized by corporative structures, moves towards a more pluralistic state which changes the conditions for cooperation and dialogue between the public sector and organizations active in the civil society. At the same time, in a neo-liberal spirit, there is a market adjustment of the popular education, which changes the conditions for the study associations, the necessity and demand for social work-like activities at within popular education increases.

Den samhällsutveckling som skett innebär ett skifte från en modern till en senmodern tid. Det senmoderna samhället präglas av globalisering, konsumtion och individualisering till skillnad från den moderna tidens mer kollektivistiska anda. I och med samhällsförändringen har även synen på kunskap och vilka kunskaper som anses betydelsefulla förändrats. Det finns därmed en oklarhet i vad skolämnet samhällskunskap bör syfta till att lära ut. Med grund i detta tas följande frågor upp: Vilket ämnesteoretiskt och ämnesdidaktiskt innehåll kan sägas utgöra kärnan i skolämnet samhällskunskap, såväl förr som nu? Hur förhåller sig samhällskunskapens kärna till de demokratiska ideal och samhälleliga värdegrunder som skolan, genom styrdokumenten, ska leverera? samt Vilken ämnesdidaktisk och ämnesteoretisk kärna bör samhällskunskapen ha för att leva upp till de demokratiska ideal och samhälleliga värdegrunder som skolan säger sig ska leverera? Syftet är därmed att definiera kärnan med utgångspunkt i en analys av skolans demokratiska ideal och värdegrunder. Resultatet av detta inbegriper en kärna som är både omtvistad, instrumentell och partikulär. En sådan kärna innebär en omöjlighet i att förverkliga ett medborgarideal och en reproduktion av värdegrunder samt demokratiideal. För att formulera en annan ingång till ämnet gör vi ett antagande att dagens samhällskunskapsämne inte är förståelseorienterad utan ändamålsenlig. Genom att istället för den rådande deliberativa ingången till ämnet framhäva en kritisk realistisk ingång till detta skapas ett samhällskunskapsämne som inte enbart reproducerar känd fakta utan gör ett anspråk till en förändring av framtiden.

This study is an attempt to shed light on the importance of fiction as a bridge between different cultures and traditions. The objective of this essay is threefold. First it explores the potentiality of fiction as a communication channel between different cultures, societies and social groups. Secondly, it studies the availability of foreign fiction in Swedish language. And thirdly it tries to approach and analyze the structures and mechanisms behind that availability. In order to achieve the goals of the study the author uses a critical realist theoretical framework and combines quantitative and qualitative techniques. Some of the main findings of the study are the domination of Anglo-American fiction and the marginalization of small languages when translating foreign fiction to Swedish.

<p>The aim for this study was to find out what strategies women use to not react against inequality and sexist prejudice. In the study I used a critical realistic approach through, primary, the social ontology presented by Margaret S. Archer. The study focus on both the women’s construction of femininity and their construction of masculinity and what directions it constitutes for the women’s social orientation. By using abduction, retroduction and interviews I found that exclusion and usurpation, distanciation and ontologization of, and from their situation gives the women a psychological confirm of not react by opposition and it will therefore be a logical decision to maintain status qou. The status qou is also the aim for their personal orientation to keep the identity as manageable as possible and by that enforce a <em>modus vivendi. </em>This will also constitute and reproduce the ideology of equality and therefore not challenge an unequal structure due to the cooping of the challenges that is exposed for there own identity as women</p>