This study aims to seek how the librarians interpret the democratic mandate and how they use this in their profession. Jenny Åström made a similar survey in 2012 throughout the whole of Sweden and we are considering if the results have changed over the recent years. Unlike Jenny Åström, who interviewed library staff all over Sweden, we focused on only 2 municipalities. We performed qualitative interviews with 6 librarians who are working on public libraries. We have applied our result both from the information Jenny Åström got on her study and from the model The four spaces, by Skot-Hansen et al. We are also discussing difficulties that can occur in working with the democratic mandate.

The purpose of this study is to examine the makerspace phenomenon in relation to Swedish public libraries today using the Four Space Model. The study seeks to establish whether makerspaces in public libraries can contribute to increasing the relevance of the public library in an increasingly technological society. It also seeks to investigate if having a makerspace in public libraries can revitalize the public libraries mission of popular education.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

The aim of this two-year masters thesis is to look for the Swedish public library´s core business, using theories about competence. The approach is qualitative. It is done by studying the Unesco Public Library Manifesto, the Swedish library legislation, the education in library and information science, two important Swedish library related journals and by asking public librarians about their work and point of view regarding competence. The research shows mainly two sides of the core competence of public librarians: information technology competence and literature knowledge. The conclusion is that the two meet in the idea of mass education, which could therefore be called the Swedish public library´s core business.

Syftet med studien är att beskriva studiecirkeldeltagandets betydelse för individens lärande och hälsa. För att kunna beskriva detta har studien inspirerats av etnografisk metod. Data insamlades under utvärderingen av studiecirkeln Det goda livet, från två studiecirkelgrupper. Det empiriska materialet från den ena studiecirkelgruppen består av elva enskilda intervjuer som genomfördes före och tio efter cirkeldeltagandet samt av fyra observerade studiecirkelträffar. Från den andra studiecirkelgruppen har data insam-lats under en studiecirkelträff samt genom att deltagarna, gemensamt vid detta tillfälle, fick besvara några frågor. Resultatet visar att studiecirkeldeltagarnas och ledarnas förväntningar och cirkelerfaren-heter samt cirkelmiljö och gruppform för studiecirkelgruppen har betydelse för studie-cirkelns genomförande. Oavsett deltagarnas motiv för cirkeldeltagandet har deltagandet haft betydelse för deras lärande och hälsa. Ett lärande som har visat sig som: förvåning, bekräftelse, förändrad handling, förstärkning och eller som att ta till sig boklig kunskap. Detta lärande har inneburit en anpassning utifrån respektive deltagares livsvärld. En livsvärldsanpassning som har betydelse så att deltagarna ska kunna må bättre, ha hälsa i sin vardag. Studiecirkeldeltagandet har, med andra ord, inneburit ett hälsolärande för deltagarna. Det framkommer även att studiecirkelns karakteristika liknar de fem första folkhälso-målen och att cirkelformen är flexibel. Detta innebär att en ideal studiecirkel har en anpassningsförmåga till både det omgivande lokalsamhället och deltagarna. Anpass-ningen har betydelse för cirkeln, deltagarna, lärandet och hälsan, vilket gör det möjligt att påstå att en idealt formad studiecirkel är både lärande och ger hälsa.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2005.

Denna uppsats handlar om folkbildningens särart, vad som gör folkbildning unik, vad som definierar folkbildning som begrepp och koncept. Syftet med studien är att söka efter variation kring vad folkbildning kan uppfattas vara, att göra explicit en annars tyst och oreflekterad kunskap. Uppfattningar hos verksamhetsledare på regional nivå inom studieförbunden i ett regionalt avgränsat område låg som fokus för studien. De teoretiska utgångspunkterna har hämtats från en tolkningstradition och undersökningen har en fenomenografisk ansats. Studien har genomförts genom en kvalitativ intervjustudie av semistrukturerad karaktär. Analysresultaten har genererat fyra kategorier, identitet, form, resultat och process som begreppsnivåer för folkbildningens innebörd. Slutsatsen är att folkbildning delvis definieras av personer utifrån ideologisk bakgrund, utifrån aktuell kontext genom uttryck knutna till analysens fyra kategorier.

Inom SISU Idrottsutbildarna diskuterades cirkelledarrollen intensivt under 2005. Ett stort antal personer inom organisationen hade åsikter om hur det förhöll sig med cirkelledarnas kompetens och utbildning. Det visade sig att ingen egentligen visste då det inte fanns några undersökningar gjorda inom området. I detta skede bestämde jag mig för att ta reda på mer om cirkelledarnas kompetens och vilka behov som de själva upplevde sig ha när det gäller kompetensutveckling. För att besvara frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning som förmedlades ut till 75 cirkelledare i Kronobergs län. Svarsfrekvensen blev 46 enkäter, 61%. I uppsatsens bakgrund behandlas folkbildningens historia, studiecirkelns uppkomst, pedagogisk metod och regler inom folkbildningen. De teoretiska utgångspunkterna delades in i två avsnitt, bildning och kompetens. Resultatet av undersökningen visar att de flesta av SISU:s cirkelledare är kompetenta för sitt uppdrag. De har en god kännedom om folkbildningen och dess metoder. De träffar som de genomförde bygger i hög grad på den ursprungliga tanken med folkbildningen, att människor möts, samtalar och lär av varandra i grupp. Många av dem har varit cirkelledare i flera år och i ett flertal cirklar varje år. 60% av cirkelledarna i undersökningsgruppen har genomgått en cirkelledarutbildning hos SISU. Cirkelledarna ansåg sig ha behov av kompetensutveckling i ämnena pedagogik och ledarskap för att kunna genomföra sitt uppdrag bättre. Cirkelledarna ansåg att det är inom dessa områden som SISU bör erbjuda kompetensutveckling.

<p>Inom SISU Idrottsutbildarna diskuterades cirkelledarrollen intensivt under 2005. Ett stort antal personer inom organisationen hade åsikter om hur det förhöll sig med cirkelledarnas kompetens och utbildning. Det visade sig att ingen egentligen visste då det inte fanns några undersökningar gjorda inom området. I detta skede bestämde jag mig för att ta reda på mer om cirkelledarnas kompetens och vilka behov som de själva upplevde sig ha när det gäller kompetensutveckling. För att besvara frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning som förmedlades ut till 75 cirkelledare i Kronobergs län. Svarsfrekvensen blev 46 enkäter, 61%. I uppsatsens bakgrund behandlas folkbildningens historia, studiecirkelns uppkomst, pedagogisk metod och regler inom folkbildningen. De teoretiska utgångspunkterna delades in i två avsnitt, bildning och kompetens. Resultatet av undersökningen visar att de flesta av SISU:s cirkelledare är kompetenta för sitt uppdrag. De har en god kännedom om folkbildningen och dess metoder. De träffar som de genomförde bygger i hög grad på den ursprungliga tanken med folkbildningen, att människor möts, samtalar och lär av varandra i grupp. Många av dem har varit cirkelledare i flera år och i ett flertal cirklar varje år. 60% av cirkelledarna i undersökningsgruppen har genomgått en cirkelledarutbildning hos SISU. Cirkelledarna ansåg sig ha behov av kompetensutveckling i ämnena pedagogik och ledarskap för att kunna genomföra sitt uppdrag bättre. Cirkelledarna ansåg att det är inom dessa områden som SISU bör erbjuda kompetensutveckling.</p>

Recent papers and bills from the Swedish Government deal with the possibilities  of giving all Swedish citizens the possibility of their own creative actlvities in the cultural sector. This work is about where such actlvities shall be placed in order to make them obtainable  for all. As an example of creative work this work takes computer-based music-making. At the public library in Odense, Denmark there is a weil functioning sound workshop where the public gets the opportunity of making music with some assistance from the staff. This work shows  that also in Sweden  the public libraries are the most suitable  institutions  for placing studies for computer-based music-making  for the public depending  on the public libraries'  traditions in adult education. The conclusion of this investigation is that as soon as possible there should be established studies for computer-based  music-making at the public libraries in Sweden. / <p>Sidorna 10, 34, 52, 62, 74, 82 är blanka.</p>