Denna uppsats handlar om folkbildningens särart, vad som gör folkbildning unik, vad som definierar folkbildning som begrepp och koncept. Syftet med studien är att söka efter variation kring vad folkbildning kan uppfattas vara, att göra explicit en annars tyst och oreflekterad kunskap. Uppfattningar hos verksamhetsledare på regional nivå inom studieförbunden i ett regionalt avgränsat område låg som fokus för studien. De teoretiska utgångspunkterna har hämtats från en tolkningstradition och undersökningen har en fenomenografisk ansats. Studien har genomförts genom en kvalitativ intervjustudie av semistrukturerad karaktär. Analysresultaten har genererat fyra kategorier, identitet, form, resultat och process som begreppsnivåer för folkbildningens innebörd. Slutsatsen är att folkbildning delvis definieras av personer utifrån ideologisk bakgrund, utifrån aktuell kontext genom uttryck knutna till analysens fyra kategorier.

No description available.

Studieförbund som drivs som ideell förening tillämpar till stor del samma redovisningsregler som vinstdrivande organisationer, trots att ideella föreningar inte drivs av vinst. Det förekommer meningsskiljaktigheter i lämplighet av detta. Det finns forskare som hävdar att icke-vinstdrivande och vinstdrivande organisationer bör redovisa samma information vilket gör det lämpligt att tillämpa samma redovisningsregler. Andra forskare anser att informationsbehovet är olika hos vinstdrivande och icke-vinstdrivande organisationers huvudsakliga intressenter, vilket motiverar att de bör ha skilda regelverk. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur studieförbund utformar sin årsredovisning för att visa hur de främjar verksamhetens ändamål. Studien syftar även till att beskriva, jämföra och analysera jämförbarheten mellan årsredovisningarna i de olika organisationerna. Genom att analysera och sammanfatta tidigare forskning har det varit möjligt att identifiera finansiell och icke-finansiell information som bör finnas med i redovisningen för icke-vinstdrivande organisationer. Den identifierade informationen bidrar till bättre information för organisationens huvudsakliga intressenter samtidigt som det kan öka jämförbarheten i redovisningen. Empiri har samlats in genom intervjuer med individer inom ett av studieförbunden, för att sedan studera tre olika studieförbunds årsredovisningar. Det framkom att olika studieförbund redovisar olika information. Stora delar av innehållet i de tre utvalda studieförbundens årsredovisningar går att förklara med hjälp av legitimitetsteorin. En slutsats är att årsredovisningarna inte är tillfredsställande jämförbara på grund av de stora skillnaderna i redovisningarna.

No description available.

The paper is a research of"The Library project", a three-year collaboration project betweenArbetarnas Bildningsforbund, Studieförbundet Vuxenskolan, Sveriges Författarförbund and public libraries at 14 places in Sweden.The goal of the project is to find new forms for collaboration between libraries, authors and organisations for adult eduacation under the motto "two branches of the same education tree".The purpose of this research is to make a close description of the project and also look at the goals anf purposes of the different actors in the project. The main thought is that the different goals and purposes have caused at least some of the problems in the project.

Studien syftar till att jämföra två institutioner inom frivillig musikundervisning: kulturskola och studieförbund. Jämförelsen baseras på sju kvalitativa intervjuer med lärare och cirkelledare från de olika organisationerna. Det är pedagogernas syn på sitt arbete som står i fokus genom intervjuer. Den grundläggande frågeställningen hur undervisningen på de olika organen är upplagda och utförs sammanställs och jämförs genom frågor om material och repertoar, elevinflytande, betyg och utvecklingssamtal samt vilken lärarroll de undervisande anser sig ha. Avsikten att jämföra två institutioner med samma förutsättningar vad gäller saknad av kursplaner och styrdokument menar till att hitta likheter, skillnader samt tankar om hur de kan lära av varandra. Den didaktiska triangelns teoretiska perspektiv återkommer genom frågan huruvida interaktionen mellan läraren, eleven och innehållet gagnas i lärosituationen. Studiens resultat visar, trots en stor utbildningsskillnad mellan kulturskollärarna och cirkelledarna, på en snarlik undervisning i månget faktum enligt respondenternas uttalanden.

Tjänster och tjänsteproduktion har blivit allt viktigare i dagens samhälle inom en rad olika områden. En konsekvens av detta är att konkurrensen om kunderna har hårdnat och att såväl företag som organisationer måste finna nya sätt att skapa värde för sina kunder.I dagsläget finns det tio studieförbund i Sverige vars huvudsakliga verksamhet utgår från att erbjuda tjänster i form av kurser och vuxenutbildningar. Enligt en rapport från Stadskontoret 2018 finns det många framtidsfrågor och utmaningar som är högst aktuella för studieförbundens framtida utveckling, bland annat när det kommer till att fortsätta vara relevanta och att locka nya deltagare till sin verksamhet. I dagsläget finns ingen enhetlig definition av kvalitet utifrån ett kundperspektiv mellan eller inom de olika studieförbunden. Det saknas även adekvat forskning på området studieförbund och tjänstekvalitet.Ett vanligt sätt att mäta tjänstekvalitet är att använda sig av mätverktyget SERVPERF som utgår från fem olika kvalitetsdimensioner. Huvudsyftet med denna studie är därför att mäta hur kursdeltagarna skattar tjänstekvalitén inom ett studieförbund med hjälp av en lätt modifierad version av SERVPERF som anpassats efter studieförbundens särart. Ett underliggande syfte med studien är även att diskutera vad kvalificerade mätningar av tjänstekvalitet kan bidra med när det kommer till att utveckla studieförbundens kundfokus och kvalitetsarbete i framtiden, samt att diskutera hur väl anpassad SERVPERF är efter studieförbundens unika förutsättningar.Mätningen gjordes genom att skicka ut en webbenkät till 300 kursdeltagare. På grund av den låga svarsfrekvensen var det emellertid svårt att dra några generella slutsatser kring hur kursdeltagarna skattar kvalitén på det undersökta studieförbundets kurser. Resultatet uppvisar emellertid en viss trend som pekar mot att åtminstone en större mängd av kursdeltagarna i urvalsgruppen 51 år eller äldre på det stora hela skattar tjänstekvalitén högt hos det undersökta studieförbundet men att det även finns vissa kvalitetsbrister inom ett par kvalitetsdimensioner.Trots den låga svarsfrekvensen kan studien ändå betraktas som välplanerad och SERVPERF kan, med en viss modifikation, åtminsto / Services and service production have become increasingly important in today's society in a number of different areas. One consequence of this is that competition for customers has intensified and that both companies and organizations must find new ways to create value for their customers. A common way to measure service quality is to use the SERVPERF measurement tool, which is based on five different quality dimensions.At present, there are ten study associations in Sweden whose main business is based on offering services in the form of courses and adult education. According to a report from the Swedish Agency for Public Management in 2018, there are many future issues and challenges that are most relevant to the future development of the study associations, including how they will continue to be relevant and attract new participants. At present, there is no unitary picture of quality from a customer perspective between or within the various study associations. There is also no adequate research in the field of study associations and service quality.The main purpose of this study is therefore to measure how the course participants estimate the service quality within a study association with a slightly modified version of SERVPERF, which is adapted to the specific characteristics of the study associations. An underlying purpose of the study is also to discuss what qualified service quality measurements can contribute with when it comes to developing the study associations' customer focus and quality work in the future, as well as discussing how well SERVPERF is adapted to the conditions of the study associations.The survey was made by sending out a web survey to 300 course participants. However, due to the low response rate, it was difficult to draw any general conclusions about how the course participants estimate the quality of the study associations' courses. However, the results show a certain trend that indicates that at least a larger number of course participants in the sample group 51 years or older generally estimate the quality of service high at the study association, but also that there are some quality deficiencies within a few quality dimensions.Despite the low response rate, the study can still be considered well-planned and, with some modification, SERVPERF can at least be used to measure the quality of service based on the basic and stated needs of the course participants. / <p>2020-06-26</p>

Samhällets förväntningar på anställdas ständiga utveckling och behov att stå ut på arbetsmarknaden har ökat betydelsen av individers självstyrda lärande. Syftet med studien är att skapa större förståelse för självstyrt lärande och dess villkor för nyckelpersoner, det vill säga anställda som är ensamma om att utföra sitt arbete inom sin arbetsplats. Studiens resultat har analyserats och diskuterats utifrån en teori om individuella villkor för lärande och organisatoriska villkor för lärande. Den kvalitativa fallstudien har utförts inom ett studieförbund genom analys av dokument, intervjuer med nyckelpersonerna själva och avdelningschefer. Studien bygger främst på nio semistrukturerade intervjuer, fem med nyckelpersoner och fyra med chefer. Resultatet visar att nyckelpersonerna lär sig självstyrt genom tre tillvägagångssätt; att söka information, prioritera och styra sitt arbete samt genom samspel med andra. De viktigaste villkoren för lärande visade sig vara de sociala och digitala villkoren, arbetsuppgifternas lärandepotential, vidareutbildning samt kulturella villkor. Studiens slutsats är att informationssökande, prioritering och styrning av arbetet samt lärande genom samspel med andra är ett självstyrt lärande. De olika villkoren kan delas upp i villkor på en arbetsplats- samt organisatorisk nivå. Villkoren har olika effekt på tillvägagångsätten för självstyrt lärande. Slutligen pekar studien på att organisationens fokus bör skifta från ett lärande genom utbildning till lärande som sker inom det vardagliga arbetet eftersom det är så nyckelpersonerna anser att de lär sig mest. / Society's expectations about how employees should constantly develop and stand out on the labor market has increased the importance of individual’s self-directed learning. The purpose of this study is to contribute to a greater understanding of self-directed learning and its framework for people who have a key role in the organization. The results of the study have been analyzed and discussed based on a model of self-directed learning and conditions for workplace learning more generally. This qualitative case study has been carried out in an adult educational association in which a few employees maintain a key role due to their specific functions in their respective departments. The study is built on nine interviews, five with key employees and four with the managers, in conjunction with documents regarding the adult educational association. The results show that key employees learn primarily by searching information through intranet and internet, by prioritizing and managing their work and by interacting with others. The most important learning conditions shown are both social and digital conditions, learning potential of the tasks, further education and cultural conditions. In conclusion, learning by searching information, by prioritizing and managing work tasks and learning by interaction with others makes for a self-directed learning process. The different frameworks in the study have been divided into the dimensions of the workplace and the organization as a whole. Furthermore, these different frameworks impact the learning methods in different ways. Lastly, the study indicates that the organizational focus should shift from learning by formal education to the more everyday learning, since it was shown to be what the key employees practiced the most.

Flera studier visar att det tillitsfulla mötet är viktigt inom folkbildningen, men hur skapas det i det digitala rummet? Studien syftar till att bidra med kunskap om strategier och pedagogiska praktiker som stärker det tillitsfulla mötet och skapar en lärmiljö där deltagarna kan vara öppna, dela sina erfarenheter och lära av varandra i nätbaserade kurser. Undersökningen har inspirerats av en designbaserad forskningsmetod. Sju kursledare som arbetar med nätbaserade kurser i ett studieförbund har deltagit i samtal, reflektion och testat olika pedagogiska strategier och praktiker i sin verksamhet. Studien tyder på att det går att skapa tillitsfulla möten även i grupper som inte mötts tidigare och som bara möts under en kort tid. En förutsättning är dock social och pedagogisk närvaro och att kursledaren investerar tid och energi samt arbetar medvetet för att skapa en grupp och ett öppet klimat.

<p>The culture center studied has gone from being organized by enthusiasts and ideals, to being institutionalized with a educational association responsible for the management. The questions discussed are – how this change affects the active people in the house and what consequences these changes make for the institution of the house and for the regular management.</p> / <p>Kulturhuset som studeras har gått från att med eldsjälar och idealism vara ett fritt drivit replokalshus, till att bli en tydlig institution med ett studieförbund som sköter driften. Uppsatsen behandlar frågor om hur denna förändring påverkar de aktiva i huset och vad dessa förändringar får för konsekvenser, både för huset som institution och för den praktiska driften. </p>