I avhandlingen behandlas förutsättningar och effekter av kalkylprogramanveckling (KPA). KPA utförs av anvecklare, som fungerar både som användare och utvecklare. Anvecklare har djup verksamhetskunskap och viss verktygskunskap. Systemet, som anvecklaren utvecklar med kalkylprogram, kallas kalkylsystem. Den grundläggande forskningsfrågan i avhandlingen är: "Vilka nya möjligheter får användare att utföra arbetsuppgifter då de själva kan bygga informationssystem?" Avhandlingens syfte är att formulera en begreppsmodell över vilka förutsättningar och effekter, som gäller för kalkylprogramanveckling. Avhandlingens strategi kan sägas vara kvalitativ, hermeneutisk, abduktiv och empirinära. Fyra empiriska studier har genomförts. Empiri har i stor utsträckning styrt studier av relaterad teori. Den praktikgeneriska modellen har använts som referensmodell i avhandlingen, vilket har lett till ett synsätt, som innebär att när anvecklaren anvecklar, agerar han i minst två praktiker, utvecklarpraktiken och huvudpraktiken. Varje praktik har sin uppsättning av förutsättningar, t ex kunskap, normer och verktyg. Den integrerade karaktären på anveckling, gör interaktivitet i utvecklingsarbetet möjlig, vilket i sin tur innebär att anvecklaren snabbt kan växla mellan utveckling och användning. Ökad verktygskunskap kan innebära att anvecklaren ökar sin verksamhetskunskap. Då anvecklarens verksamhetskunskap ökar, ökar möjligheterna att analysera och ifrågasätta verksamheten. Anveckling innebär också att hänsyn kan tas till svårformaliserbara mål och normer, samt att formalisering av tyst kunskap möjliggörs. Anveckling i en miljö med lokala nätverk förenklar möjligheterna att distribuera kalkylsystem för granskning och verifiering. Kalkylsystemets transparens underlättar analys och diskussion. I avhandlingen diskuteras anveckling som ett sätt att hantera kontinuerlig omvärldsförändring på ett sätt som kan innebära omprövning av normer i verksamheten. Då anveckling betraktas som en form av systemutveckling, skiljer sig anveckling starkt från traditionell systemutveckling i och med att anveckling kännetecknas av integration, medan traditionell systemutveckling kännetecknas av specialisering.

Denna uppsats ämnar redogöra olika för- och nackdelar med 4G ur ett användarperspektiv, där fokus ligger på smartphoneanvändare. Ett kvalitativt synsätt har tillämpats samt en blandning av deduktivt och induktivt synsätt, där det deduktiva synsättet är det övergripande. Primärdata består av intervjuer och enkätundersökningar. Sekundärdata består främst av akademiska, utvärderade journaler. Studiens syfte identifierades när vi tyckte oss finna en tydlig brist i kunskap bland användare om vad 4G faktiskt är. Med det i åtanke ämnar vi stänga gapet mellan det rent tekniska bakom 4G och användarnas förståelse av det. Som resultat identifierar vi användningsområden som med tidigare teknik (3G) var begränsade. / This paper intends to describe the benefits and disadvantages with 4G technology through a user-perspective where focus lay upon the users of smartphones. The study is made with a qualitative approach and a mixture of a deductive and inductive approach, where the deductive approach is the most prominent. Primary data consist of interviews and surveys. Secondary data derive primarily from academic, evaluated journals. This paper aims to bridge the gap between purely technical data and its actual scope of use, hence creating an increased understanding both among users as well as suppliers. As a result, we identify certain concrete uses of 4G that with previous technologies (3G) were not possible.

Vi har valt att skriva om Business Intelligence på grund av dess relevans i dagens växande teknologiska samhälle. Ett Business Intelligence system är en typ av informationssystem som hjälper användaren att se mönster, relationer och trender inom företaget och dess försäljning. BI är ett verktyg för företag och organisationer att använda som underlag för att kunna ta väl grundade och beslut baserade på information snarare än intuition. Syftet med vår uppsats är att söka förståelse för de problem som olika typer av användare står inför vid användning av BI system och hitta gemensamma nämnare bland dem. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metodansats där vi undersökt vilka problem och utmaningar olika användartyper står inför vid användandet av systemet. Studien belyste behovet av ordentlig informationsmodell och en masterdatamodell över gemensamma definitioner inom organisationerna. Det största problemet som identifierades i studien var problematiken för företag att hålla en kvalitativ data inom företaget. Detta problem var något som de alla var väl införstådda med. På grund av slutanvändarnas olika uppfattning av BI system såg problembilderna olika ut. Resultatet av vår studie är att problembilderna skiljer sig åt beroende på vilken användartyp som åsyftas. Leverantörerna, IB-arkitekterna och analytikerna hade en mer gemensam problembild, medan slutanvändarnas problembild var mer spretig.

No description available.

No description available.

Denna studie undersöker varför svenska finansanalytiker och fondförvaltare inte i så stor utsträckning deltar i International Accounting Standards Boards (IASB:s) standardsättningsprocess. IASB:s syfte är enligt det konceptuella ramverket att i första hand tillgodose de informationsbehov som användare av den finansiella redovisningen har. För att IASB ska kunna förstå användarnas behov anser IASB att det är viktigt att de lyssnar till och beaktar användarnas åsikter. Flera studier visar dock att användare är underrepresenterade i IASB:s standardsättningsprocess. Genom en litteraturgenomgång utvecklas modellen "Förklarande faktorer till lobbying i standardsättningsprocesser" genom att kombinera Vrooms (1964) förväntansteori med Verbas et al. (1995) "The Civic Voluntarism Model" som förklarar passivitet i politiska processer. Därefter genomförs djupintervjuer varefter intervjumaterialet kodas och analyseras utifrån författarnas modell. Studien visar att de intervjuade svenska finansanalytikernas och fondförvaltarnas låga deltagande i IASB:s standardsättningsprocess beror på brist på resurser i form av tid och brist på motivation i form av otillräcklig kunskap om IASB, att de inte upplever sig kunna påverka IASB och att de saknar intresse för frågor som berör årsredovisningen. Att de saknar intresse för frågor som berör årsredovisningen tyder på att IASB har en felaktig bild av årsredovisningens betydelse för svenska finansanalytiker och fondförvaltare. För dessa fungerar årsredovisningen som en reliabel, snarare än en relevant, finansiell rapport. Detta indikerar att IASB är fel inriktade i den pågående omarbetningen av det konceptuella ramverket. Slutligen kan det inte uteslutas att IASB använder en egenkonstruerad felaktig bild av finansanalytikers och fondförvaltares informationsbehov för att rättfärdiga sitt eget arbete.

<p>This study examines use and users of information and records originating in the context of a contemporary police organisation. This area of research has only been of focus for a relatively few researchers. This in contrast to use and users of historical archives which has been in centre for more studies. The study is conducted with a quantitative method structuring data from 120 selected registered matters containing user queries. The research questions addressed are:</p><p>- what user categories use the records of the authority</p><p>- which are the ways of contacting the authority preferred by the users</p><p>- which are the identifiers provided by the users and how well are they matched by the search artefacts available to the staff of the authority</p><p>- what information and records are sought-after by the users.</p><p>For comparing the identifiers provided to the search artefacts has been selected the two most frequently used registry systems within the authority. They are the registries for criminal matters and for traffic related matters. To analyse the findings are used a theoretical framework from the Records Continuum theory with special interest in the fourth dimension.</p><p>Models of users and use of records and information are used both to structure the data collected and to analyse the findings. The used models are different in their ways of categorizing the users and their reasons for using records. This due to different the perspectives and research of the they are based on. The results of the study shows that the characteristics of users and use of records are dependent of the records held by the actual organization (here authority). In the researched organization users from other organizations are far more frequent than private users. The private users also contact the authority in many different ways preferring direct contact when other organizations are more likely to use fewer ways of contact and preferring non-direct ways of contact. The identifiers used differs between the different user groups and are also depending on the type of record requested.</p>

<p>Informations- och kommunikationstekniken har utvecklats snabbt det senaste decenniet. Ny teknik förväntas ha positiva effekter på samhället och minska klyftorna mellan olika grupper. Äldre människor har fått uppmärksamhet i IT-debatten eftersom samhället ska vara tillgängligt för alla och alla ska vara delaktiga på lika villkor, även den äldre populationen.</p><p>Syftet med denna undersökning är att ta reda på om det finns några skillnader i användbarhetsproblem mellan olika åldersgrupper och i så fall vart i dessa skillnader ligger. Åldersgrupperna som jämfördes var ungdomar, medelålders och äldre. Användarna fick lösa uppgifter i ett måltidsplaneringssystem och genom observationer upptäcktes användbarhetsproblem. Denna studie baserades på en tidigare studie som gjorts med äldre användare och måltidsplaneringssystemet, resultaten från den tidigare undersökningen jämfördes med resultaten från den här undersökningen.</p><p>Studien visar att det finns skillnader i användbarhetsproblem mellan olika åldersgrupper. Gruppen äldre upptäckte betydligt fler användbarhetsproblem av en låg allvarlighetsgrad än gruppen ungdomar och detta kan bero på personernas frekvens av datoranvändning och därmed datorvana. Studien visar också att fler användare än fem behövs vid testning av ett system för att säkerställa att merparten av alla användbarhetsproblem i ett system upptäcks innan driftsättning av systemet. Fler än fem användare behövs också för att säkerställa att de flesta användbarhetsproblem av hög allvarlighetsgrad upptäcks.  Studien visar att det finns skillnader i användbarhetsproblem mellan olika åldergrupper. Detta betyder att hänsyn måste tas till den tänkta målgruppen, dess behov, krav och begränsningar vid design och utformning av ett system eller en produkt.</p>

No description available.

This study examines use and users of information and records originating in the context of a contemporary police organisation. This area of research has only been of focus for a relatively few researchers. This in contrast to use and users of historical archives which has been in centre for more studies. The study is conducted with a quantitative method structuring data from 120 selected registered matters containing user queries. The research questions addressed are: - what user categories use the records of the authority - which are the ways of contacting the authority preferred by the users - which are the identifiers provided by the users and how well are they matched by the search artefacts available to the staff of the authority - what information and records are sought-after by the users. For comparing the identifiers provided to the search artefacts has been selected the two most frequently used registry systems within the authority. They are the registries for criminal matters and for traffic related matters. To analyse the findings are used a theoretical framework from the Records Continuum theory with special interest in the fourth dimension. Models of users and use of records and information are used both to structure the data collected and to analyse the findings. The used models are different in their ways of categorizing the users and their reasons for using records. This due to different the perspectives and research of the they are based on. The results of the study shows that the characteristics of users and use of records are dependent of the records held by the actual organization (here authority). In the researched organization users from other organizations are far more frequent than private users. The private users also contact the authority in many different ways preferring direct contact when other organizations are more likely to use fewer ways of contact and preferring non-direct ways of contact. The identifiers used differs between the different user groups and are also depending on the type of record requested.