Användare har idag höga krav på webbplatser eftersom det har blivit allt vanligaremed företag som väljer att kommunicera över internet. Användare blir otåliga efter 5-10 sekunder och det är därför viktigt att på ett effektivt sätt tillfredsställa användarnasbehov. Det räcker inte med att informationen finns på webbplatsen, utan den måstepresenteras på ett effektivt och tilltalande sätt, annars lämnar användaren webbplatsenoch går vidare till konkurrenten.Denna studie syftar till att skapa kunskap för olika aspekter inom grafisk design ochanvändbarhet för att sedan skapa förståelse för hur grafisk design kan användas för attöka användbarheten på en webbplats.Undersökningen utgår från teoretiska studier som har testats mot verkligheten genomenkäter och intervjuer. Denna empiri analyserades sedan genom att den jämfördesmed den teoretiska undersökningen för att ta reda på hur webbdesigners arbetar tillskillnad mot teoretiska påståenden. Analysen gav oss sedan kunskap och förståelseför att kunna svara på huvudfrågan om hur grafisk design kan användas för att ökaanvändbarheten på en webbplats.Analysen har visat att teorier för grafisk design och användbarhet inte alltid följs tillpunkt och pricka av webbdesigners. Det har även visats att det är av stor vikt att ha engod förståelse för grafisk design och användbarhet för att kunna tillfredsställa de högakraven som dagens användare har.De slutsatser vi har kommit fram till är att grafisk design är viktigt föranvändbarheten eftersom det ger större möjligheter att kunna framhäva innehåll,effektivisera användningen och göra webbplatsen mer tilltalande. Detta i sig ökaranvändarens förtroende för webbplatsen och gör användarna till effektivare brukareav webbplatsen. / Program: Interaktions- och kommunikationsdesignerutbildningen

Webbplatserna har börjat spela allt större roll i samhället idag. Idag har många tjänster flyttats till webben och allt mer krav börjar ställas på dessa sajter. Idag ser man inte på webbplatser som gjorde för ungefär 10 år sen. Numera är det viktigt att utveckla användbara webbplatser och göra det enkelt för användaren att nå den informationen som användaren är ute efter.Denna utredning syftar på att skapa förståelse för några aspekter inom webbutveckling som är viktiga att beakta för en utvecklare som vill förbättra användbarheten på webbplatserna. Genom att göra detta kan vi ge utvecklarna möjlighet att ta fram webbplatser med hög grad av användaracceptans.Vi har gjort en litteraturundersökning och en empirisk undersökning och därmed arbetat efter att få reda på hur man kan förbättra användbarheten på webbplatserna. Finns det tekniker som kan underlätta detta? Och hur stor roll spelar användaren vid utvecklingen? Vår undersökning visar att när man tar fram tekniker för tidigt vid förbättring av användbarheten. Är funktionaliteten oftast inte tillräckligt mogen eller bra anpassad för att kunna tillfredställa användaren. Även utvecklarnas perspektiv i förhållande till användarnas spelar en viktig aspekt i utvecklingen.Slutsatser som vi har kommit fram till är baserade på analysen av litteraturstudien och den empiriska undersökningen. Därför är det idag väldigt viktigt med hög grad av användbarhet på webbplatserna för att kunna tillfredställa användarna med deras behov. Tekniken som ska förbättra användbarheten måste vara väl prövad och bra anpassad för att man inte ska riskera att försämra användbarheten. Vi har utifrån den empiriska undersökningen kommit fram till att det är viktigt att beakta helheten där den tekniska utvecklingen och användbarheten utvecklas i gemensam riktning.

The purpose of this master thesis was to study the librarians’assignment at the public accesses computers, especially howthe librarians perceive what their task is and what their taskshould be.In order to answer these questions a series of ten qualitativeinterviews –inspired by the phenomenographic approach –was conducted with librarians who were employed at smallpublic libraries in municipalities with 5 000 - 25 000residents in Sweden.The conclusions in the master thesis were that librarianshave both similarities and differences in how they perceivetheir tasks at the public computers. The most essential taskwas helping the user with information seeking. Thelibrarians also perceived that it should be included in theirduties to help users with the technical/practical issues at thepublic computers. Competence, time and assets were finallythree outlying factors which affected in what extent thelibrarians were able to help the users. / Program: Bibliotekarie

The purpose of this study was to find out what different groups of visitors do when they are at Borås City Library. Three issues were formulated from the purpose and they were: What do users do when they visit the City Library in Borås? What occupations do those who visit the library have? What similarities and differences are there in the use of the library depending on the visitors’ occupations? To answer these questions a questionnaire was handed out among the visitors at Borås City Library. The theory that was used when the material was analyzed comes from the book”Gør biblioteket en forskel?” and the book is written by Henrik Jochumsen and Casper Hveneegaard Rasmussen. The results are presented by six diagrams and each diagram represent one question. The result shows that it is common to use the library to borrow or return materials and the second most common activity is to read at the library. Books dominate among the borrowed or returned items. The result also showed that several of the respondents read books, magazines and newspapers at the library. The computers are mainly used to search for information. Among the respondents approximately one third had participated in some activity that the library offered. / Program: Bibliotekarie

The aim of this bachelor’s thesis is to examine what expectations a few, adult, frequent library users have on librarians' competences at a specific library. We also aim to compare how well the library users' expectations relates to how the librarians describe their own competences.The method used to gather the empirical information in this study is the qualitative semi-structured interview. We interviewed six library users and the four librarians who are employed at the library where we placed our study. The results of our interviews were analyzed with the help of a model based on Anders Ørom’s librarian identities. The model was further developed by us with the addition of another identity which we named the affective and social identity.The conclusions of this study are that the library users' expectations are based on their individual library needs which differ from person to person. Individually they don´t relate to all of the competences that the librarians describe, but the expectations from the user informants as a group meet the librarians' descriptions fairly well. Both groups of informants emphasize that the affective and social identity is important for the librarians to recognize to be able to meet the expectations of the library users. Other competences that the users expect the librarians to have is competences about literature, IT, general and special education and the way the library's books are organized. / Program: Bibliotekarie

IT-system används dagligen av människor i deras arbete för att underlätta och stödja dem. Det har blivit ett merdigitalt samhälle och de flesta myndigheter och organisationer använder sig av IT-system för att bland annat effektivisera det dagliga arbetet. Detta kan medföra att komplexiteten ökar i interaktionen mellan användare och IT-system och därmed ställa högre krav på systemet. Tidigare kunskap lyfter fram det viktiga arbetet med användarna när man inför ett nytt IT-system i en organisation, men trots detta framkommer det i media att misslyckade IT-projekt är vanligt. Projektledningen har ofta höga krav på sig, och att användarna ska involveras är ett av dessa. Att tid-och kostnadsfrågor anses vara viktigare än användarna kan vara en anledning varför införande av IT-system misslyckas, eftersom det inte har anpassats till dessa användare. Detta väckte ett intresse hos oss och det var att undersöka hur tidigare forskning förhåller sig till verkligheten. Anser projektledningen att det är viktigt att involvera användarna ett projekt? Vilka olika roller kan användarna ha i ett projekts olika faser? Vårt syfte med denna studie är att kartlägga hur projektledningen organiserar ett projekt vidinförandet av ett verksamhetsstödjande system. Vi vill även undersöka hur projektledningen ser på att involvera användarna för att kunna få ett lyckat införande. Utifrån olika personers perspektiv i projektledningen vill vi undersöka hur användarnas roller kan se uti ett projekts olika faser. Detta undersökte vi med hjälp av en empirisk undersökning genomförd på ett projekt som pågick i Norrköpings kommun, där det nya IT-systemet Treserva skulle införas i vård-och omsorgsenheterna. Utifrån resultatet av vår analys har vi kommit fram till att projektledningen anser att användarna är viktiga i arbetet med att införa ett IT-system. De har fått vara involverade från början av projektet och har därmed kunnat påverka det. Användarna har fått olika roller i projektets olika faser, till exempel som kravställare, testare samt superanvändare. Projektledningen har därmed haft användarna i fokus, vilket kan vara en framgångsfaktor vid införandet av Treserva. Delar av projektledningen kommer ifrån verksamheterna i vård-och omsorgsenheterna vilket vi anser kan vara en av anledningarna till att fokus har legat på användarna. / IT systems are used daily by people to facilitate and support them. It has become a more digital society and most agencies and organizations use IT systems to streamline their work. This can lead to increased complexity in the interaction between users and IT systems and therefore is it expected high requirements on the IT-system. Previous knowledge highlights the important work of the users when introducing a new IT system in an organization, but despite this, it becomes clear in the media that failed IT projects is common. The project management has often high demands on themselves, and that the users should be involved is one of these. The time and cost issues in an IT-project are considered more important than the users. One reason why IT systems' introduction can fail is that they are not adapted to the users. This aroused interest among us to investigate how previous knowledge relates to the reality. Does the project management believe that it’s important to involving the users in a project? What are the different roles the users can have in a project? Our purpose of this study is to identify how the project management organize a project. We also want to see how the management looks to involve users in order to have a successful implementation. Based on different people’s perspectives in the project management we want to see what different roles the users can have in a project's various phases. We investigated these phenomena with the help of an empirical study conducted on a project that lasted in Norrköpings municipality, where the new IT-system Treserva would be introduced in the care units. Based on the results of our analysis, we concluded that the project management believes that the users are important in the process of introducing an IT-system. They've been involved from the beginning of the project and could have affected it. Users are given different roles in the different phases, such as the standards authority, testers and super user. The project management has had the users in mind through the project, which can be a factor leading to success in introducing Treserva. Parts of the project management come from the activities of the care units, which we believe may be one of the reasons that the focus has been on the users.

<p>Uppsatsen handlar om möjligheten till demokratisk bildindexering. Den traditionella intellektuella indexeringens representation av tolkande bildattribut och av aboutness brister. Hur skulle då användares egna bildbeskrivningar konstrueras och vilka aspekter av bilden skulle beskrivas? En experimentell metod har valts där 22 deltagare instruerats att skriva en bildtext, en innehållsbeskrivning och en beskrivning av upplevelsen av tre fotografier. Deltagarna beskrev bilderna med viss likhet i konstruktion oavsett bild. Detta pekar både på viss effekt av instruktionen men också på att de kan beskriva bilder och att beskrivningar kan samlas in. Viss samstämmighet i begreppsligt innehåll ger frågor om variationens värde vid bilders representation. Beskrivningarna skulle ge sökingångar till bildernas abstrakta och emotiva aspekter. Beskrivningarna utformas ofta som en story, vilket stödjer tidigare studiers upptäckta narrativitetsmönster.</p>

<p><em>Författarna har sedan 2007 gemensamt skrivit uppsatsarbeten samt drivit konsultföretag inom kommunikation och kreativitet.  Under tiden har författarna kommit i kontakt med samarbetsövningen Win As Much As You Can. Författarna har ansett att övningen hade potential att bli ett nyttigt verktyg för företag för att förbättra samarbete och kommunikation och utvecklade därför övningen under 2008 till ett spel, Evolution. Dessa erfarenheter låg till grund för utformningen av Game of Ideas, vilket är baserat på litteraturstudier inom komplex systemteori och innovation. De grundläggande dragen för komplex teori har tillämpats genom att låta teorier kring innovation bli till spelregler. Syftet med uppsatsen har varit att försöka skapa något helt nytt genom att sammanföra två olika sorters teorier till ett interaktivt verktyg att designa affärsidéer. </em></p>

<p>Denna uppsats är baserad på en kvalitativ studie, ur ett journalistiskt perspektiv, kring hur användare och avsändare kan använda sig av tekniken webb-TV som finns idag. Hur kan intressenterna bäst nyttja tekniken och hur ser framtiden ut? Syftet med denna uppsats var att få reda på hur användare och avsändare anser att de kan använda sig av webb-TV. Uppsatsen har teoretisk utgångspunkt i bland annat Hvitfelt, Picard och Alströms tankegångar och grundar sig på intervjuer med sex stycken avsändare samt tre stycken användare av mediet. För att pröva den kvalitativa undersökningens resultat har även en enkätundersökning genomförts i en klass med journalistikstuderande på högskolenivå. Urvalet av avsändarinformanterna är begränsat till några av de största medierna i Sverige, bland annat SVT, Aftonbladet och Dagens Nyheter. Undersökningens viktigaste slutsats är att tillgängligheten är ett av de starkaste argumenten till varför både användare och avsändare väljer webb-TV. För avsändare är webb-TV en möjlighet till att locka fler besökare till sina webbplatser och chansen att ge sina besökare något extra i form av snabb information på rörlig bild, när användaren vill ha det. Flera indikationer från informanterna i undersökningen tyder på att webb-TV måste förändras innehållsmässigt men framför allt tekniskt för att nå fler användare än vad tekniken gör idag. Informanterna i undersökningen tror på en framtid för webb-TV men menar också att den inte kommer se ut som den gör idag. Den är fortfarande under förändring.</p>

No description available.