Litteraturen förespråkar hur viktigt det är att involvera användarna i systemutvecklingsprocessen, speciellt när kraven skall samlas in för att slutligen resultera i en kravspecifikation. Det krävs dock att användare och systemutvecklare samarbetar på ett bra sätt och förstår varandra. Undersökningen som genomförts i denna rapport syftar till att skapa en förståelse för hur en kravspecifikation kan tas fram i analysfasen, samt att undersöka hur kravinsamlingen har genomförts mellan TietoEnator och Timrå kommuns förvaltningar miljö och bygg och kultur och fritid. Utifrån detta är målet att klargöra vad i analysfasen som kan vara orsaken till att kraven som ställts utav miljö och bygg- och kultur och fritidsförvaltningen inte riktigt är uppfyllda. Undersökningen började med en litteraturstudie för att få en förståelse för hur en kravspecifikation kan tas fram i analysfasen. Resultatet visade bl.a. att när kraven skall samlas in är kommunikation och kontakt med användarna mycket viktigt. Undersökningen fortsatte sedan med intervjuer av anställda på förvaltningarna och TietoEnator för att få en förståelse för hur deras kravinsamling hade fungerat. Resultatet visade bl.a. att någon kravspecifikation inte arbetats fram när hemsidan skulle utvecklas. Resultatet visade dessutom att samarbetet mellan TietoEnator och förvaltningarna inte har fungerat tillfredsställande, och att förvaltningarna och TietoEnator är oeniga om hur stor del av kraven som är uppfyllda.

Inom vårdområdet hanteras en stor mängd känslig information och den bör finnas tillgänglig utan organisatoriska hinder. Många vårdanställda får snabbare och enklare tillgång till information genom informationsteknik (IT), men IT ställer även nya krav på medvetandet om informationssäkerhet. Den i detta arbete studerade litteraturen menar att användarna är den största orsaken till att brister uppkommer i informationssäkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprättande av informationssäkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda användaren vid införande av informationssystem. Syftet med arbetet var att fastställa hur användare av datorjournaler påverkas av kraven på informationssäkerhet och hur användarna påverkar informationssäkerheten. Vidare var syftet att ta reda på om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av användarna. Observationer och intervjuer med vårdpersonal har legat till grund för att uppnå arbetets resultat. Resultatet av observationerna och intervjuerna visar att användaren fortfarande bidrar till att det finns brister i informationssäkerheten genom att in- och utloggningsfunktionen inte stödjer personalens arbetssätt. Resultatet visar också en tydlig tendens till att information och utbildning om informationssäkerhet bör ges regelbundet till användarna för att en medvetenhet om informationssäkerhet ska uppnås. Personalen bör även få möjlighet att diskutera och repetera handhavande av datorjournalsystem samt hantering av känslig information.

Arbetet har undersökt användandet av intranet som informationsmedium. Huvudsyftet är att ur användarsynpunkt, ta fram vilka faktorer som inverkar på användandet av intranet. För att arbetet skall kunna ge en övergripande bild har arbetet tagit fram vilken/vilka faktor/er som inverkar till största del och således tagit fram en rangordning. Undersökningen har genomförts i samarbete med Volvo Lastvagnar Komponenter AB, Skövde. För undersökningens bredd har både enkäter samt intervjuer genomförts bland anställda på företaget. Resultatet som framkom är följande: 1. Datorn. Detta rör kapaciteten hos tillgängliga datorer. 2. Sökningar. Berör främst sökmotorn. 3. Tid. Hör samman med första faktorn, datorn, men även med sökmotorn. 4. IT-mognad. Hur väl personalen har anpassat sig till att använda datorn samt dess tekniker i arbetssituationer. 5. Användarnas attityd. Hur användaren ser på nyttjandet av datorn i arbetslivet. 6. Konsistens. Handböckernas uppbyggnad.

Ett infomationssystem kan ses som en mänsklig konstruktion. Med detta menas att upplägg av informationsbehandlingen är utarbetad av människor. Det är även människor som ansvarar för hur systemet fungerar och tar initiativ till förändringar av det. Utveckling och införande av datasystem, ofta kallat systemutveckling, är en process innehållande ett antal steg. Ett av dessa steg innefattar designen av ett informationssystem och kallas designprocess. Huvudsakligen handlar detta arbete om designprocessen och hur användaren involveras i denna process. En användares medverkan i designprocessen kan ses utifrån en mängd olika aspekter. Dessa aspekter i designprocessens miljö påverkar på olika sätt resultatet av användarmedverkan. Systemutveckling där användaren har ett aktivt inflytande resulterar i system som både accepteras och används av användarna. I detta examensarbete undersöks aspekter som användarmedverkan, ansvar, acceptans och användningen av metoder, för att belysa användarens roll i designprocessen.

öretag har under lång tid använt sig av olika typer av beslutsstödjande system för att fatta rätt beslut. Under 1990-talet har en typ av beslutsstödjande system som kallas datalager utvecklats. Datalagret har utvecklats till ett beslutsstödjande system som hjälper slutanvändarna att analysera data med hjälp av olika typer av verktyg med användarvänliga gränssnitt. I rapporten undersöks hur datalager används av företag i deras verksamhet. Som underlag för rapporten har fem företag studerats. Bland företagen som ingick i undersökningen blev svaret att de använde sina datalager främst till att ta fram statistik och genomföra uppföljningar. Företagen visade även upp ett antal företagsspecifika anpassningar av sina datalager. De företag som ingick i undersökningen visade även på en bred spridning av användandet av datalagren inom företagen. Antalet användare på företagen varierade från 20 st till 200 st. Undersökningen visade även att spridningen av användandet hierarkiskt i organisationen generellt var väl utvecklat.

En utveckling i dagens systemutvecklingsprojekt går mot att använda flera olika perspektiv vid utformning av ett informationssystem, exempelvis social kontext och sociologiska- och psykologiska aspekter. Kritik som idag riktas mot informationssystem är att systemen inte motsvarar de krav som finns från de olika intressenterna. Denna rapporten innehåller en presentation av de mål och egenskaper som anses vara viktiga vid utformning av ett informationssystem, för såväl systemutvecklare som användare. Mitt arbete har omfattat en empirisk undersökning samt en litteraturstudie. Den empiriska undersökningen har innefattat tre stycken djupintervjuer med systemutvecklare och användare av informationssystem. Syftet med undersökningen har varit att göra en jämförelse mellan hur systemutvecklare och användare tänker kring begreppet mål samt vilka egenskaper som anses vara viktiga. Undersökningen har visat att det finns både likheter och skillnader i litteraturens syn på begreppen mål och egenskaper jämfört med hur det praktiskt fungerar ute i arbetslivet.

Litteratur inom systemutvecklingsområdet påvisar fördelar med användarmedverkan. Fördelarna kan påverka organisationer och systemutvecklare att vilja involvera användare i utvecklingsarbetet. Det resulterar dock inte automatiskt i att fördelarna uppnås, eftersom det finns faktorer som kan påverka användare under samarbetet. Detta arbete syftar till att klargöra vilka faktorer som användare anser vara mest betydelsefulla under samarbetet och vad de anser om faktorerna. Syftet är även att klargöra vilka faktorer systemutvecklare tror att användare anser vara mest betydelsefulla och vad de anser om faktorerna. Likheter och skillnader mellan användares och systemutvecklares rangordning och kommentarer till faktorerna lyfts också fram. För att få frågeställningarna i problempreciseringen besvarade har ett antal intervjuer genomförts med användare och systemutvecklare. Resultatet visar att användare rangordnar faktorn tala samma språk högst och faktorn feedback placeras på andra plats. På delad tredje till femte placering hamnar faktorerna att få tala och följa med i diskussioner, motivation och fokusering på arbetsrelaterade frågor. Systemutvecklare sätter faktorn att få tala och följa med i diskussioner främst. På delad andra och tredje plats hamnar faktorerna feedback och motivation.

I rapporten undersöks vilka möjligheter användarberoende vyer av XML-data kan ge i webbmiljö. Undersökningen omfattar dels att ta reda på vad en användare vill ha möjlighet att kunna visa eller påverka i en dynamisk vy, och dels vilka av dessa egenskaper som kan uppnås med hjälp av stilmallar i XSL. Med dynamiska vyer skall det gå lättare att förändra och skapa rapporter som passar den enskilde användarens behov, det vill säga en mer lättläst och överskådlig version. Vad som framkommer av rapporten är vilka egenskaper som en användare vill ha i en dynamisk vy. Ett antal existensbevis i form av exempel visar också vilka av dessa som går att lösa. Som komplement framställdes en enkel prototyp som hanterar dynamiska vyer.

In this paper the topic of 4G is examined. The investigation is conducted with use of a qualitative methodand an inductive approach. The question to be answered is what motivate and justify that 4G is put intooperation from different perspectives. The study is based upon secondary sources, such as literature studies,as well as an empirical data collection from two interview studies. The reusults obtained, which motivateand justify the introduction of 4G technology, is that it is necessary in order to meet future communicationneeds. From the development perspective the rationale are the needs of mobility, availability, performanceand interoperability. From the user’s perspective the motivation is the purpose. Viz., there must be a needfor action that can be solved with 4G technology.In this paper the topic of 4G is examined. The investigation is conducted with use of a qualitative methodand an inductive approach. The question to be answered is what motivate and justify that 4G is put intooperation from different perspectives. The study is based upon secondary sources, such as literature studies,as well as an empirical data collection from two interview studies. The reusults obtained, which motivateand justify the introduction of 4G technology, is that it is necessary in order to meet future communicationneeds. From the development perspective the rationale are the needs of mobility, availability, performanceand interoperability. From the user’s perspective the motivation is the purpose. Viz., there must be a needfor action that can be solved with 4G technology.

Arbetet undersöker och kartlägger säkerhetsmedvetenhet gällande IT-användning samt säkerhetsnivån hos hemanvändare. Undersökningen grundas i påståendet att en legitim användare ofta utgör en säkerhetsrisk för systemet genom brist på kunskap. Anledningen till att fokus läggs på hemanvändaren är syftet att få fram data kring användarens säkerhetsmedvetenhet i en miljö där denne inte blir påverkad av utomstående faktorer såsom säkerhetsregler som ofta förekommer på arbetsplatser. Datainsamlingen sker genom enkätundersökning samt experiment. Arbetet använder sig också av av en litteraturstudie som syftar till att tillhandahålla bakgrund, fördjupa kunskapen inom ämnet samt sätta arbetet i ett större sammanhang. Studien pekar också på ett samband och en påverkan som informationssäkerheten hemma kan ha på informationssäkerheten på en arbetsplats. Resultaten visar på en säkerhetsnivå som är i olika grader bristande beroende på område. I många fall visar det även att denna brist härstammar från låg säkerhetsmedvetenhet.