The communicator has a professional role which is relatively unspecified and hard to define. To work with communication can mean several different tasks, who also might vary between different types of organizations. The purpose with our study is to clarify the professional title communicator and its meaning. By applying a power perspective on the communicators experienced professional role in meaning to find out who has the power over the communication.     Our study is made of qualitative interviews with four professional communicators working in private organizations. We have used semi structured interviews in our study which means that we before we went through with the interviews defined themes which the interviews were built upon. This type of interview also made it possible for us to ask supplemental questions. Our interview material is considered through a hermeneutical perspective which means that we have interpreted the interviewed persons’ answers to understand the experienced professional role. Thereafter we have applied theories of power on the empirical data.    The result shows that the communicators have a relatively common opinion on the self-experienced role, since they see themselves as “the go-to-person” in their organizations meaning the person who pulls the strings. Further on we can see that the communicator has a certain type of power, which generally originates from their communication skills and central position in the company. This position means an information advantage which also can give the communicator power. A factor that lies behind this is that the communicator is found in the middle of the organizations information flow. On this basis we can see a clear connection between the communicator’s professional role and the power of communication in organizations.

Studiens syfte är att undersöka samt att belysa komplexiteten i svenska kommuners krishantering med fokus på kommunikatörens roll vid kriskommunikation anpassad till personer med utländsk bakgrund. Studien är baserad på nio semistrukturerade intervjuer, åtta kommunikatörer och en säkerhetssamordnare på olika kommuner. De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för studien är; strategisk kommunikation, kriskommunikation, the two-step flow model och nätverksstrategier samt budskap och meningsskapande.   Studiens resultat visar att det finns brister i kommunernas förberedande faser. Informanterna anser att kommuninvånarna ska känna till och ta ansvar för sig själv vid kris. Sverige präglas enligt Dressel (2015) av en statligorienterad riskkultur vilket innebär att invånarna förlitar sig på att stat och myndigheter tar sitt ansvar vid kris. Det finns alltså en motsättning i förväntningarna mellan kommunikatörernas önskan om invånarnas ansvar och vice versa. Det finns en medvetenhet bland informanterna om att personer med utländsk bakgrund ofta skiljer sig i hur de ser på risker och hot. Många gånger framhålls dock bristande resurser som en avgörande faktor när det kommer till anpassningen av kriskommunikationen. Vid snabba krisförlopp har kommuner idag svårt att tillgodose personer med utländsk bakgrunds informationsbehov, då insatserna är ad hoc. Detta främst på grund av långsamma översättnings processer, det är därför viktigt att kommunikatörerna använder sig av de interna resurser som finns till hands.

The change in the information society has affected the development of the labour market for information specialists and informants as well as their roles. Companies are now aware of the fact that information specialists have a variety of important skills and competence that is important for them. The goal of this thesis is to see what defines an information specialist and an informant and also to find out their situation on the labour market. The similarities and differences between the two professions will also be discussed in the thesis. The main method used is the investigation of the job advertisements in the journal DIK-forum from the year 2000 and year 2004. It will help to examine some changes of the labour market seeing if it is going up or down. The literature review includes positive and negative forecasts of experts about the roll of information specialists and informants in the labour market. The results of the empirical investigation showed that the labour market demanded less information specialists in 2004 than in 2002, but there was a good chance that it is going to turn around. According to the advertisements, the work assignments of information specialists and informants have grown closer together. Of course, there still are some differences between them, information specialist are responsible for a large area of the company concerning the use and provision of information for different levels and tasks of organisational work, while informants are more focused on producing information within the organisation. / Uppsatsnivå: D

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka en eventuell professionaliseringsprocess inom informatörsnätverket i Värmland. Nätverket som består av 117 yrkesverksamma informatörer i Värmland fungerar som ett forum för kompetensutveckling för länets informatörer, och har för avsikt att sätta fokus på yrkesrollen informatör.</p><p>För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi att göra en kvantitativ undersökning genom elektroniska enkäter. Populationen bestod av informatörsnätverket i Värmlands samtliga medlemmar.</p><p>Utifrån resultatet drog vi slutsatsen att: nätverket är en social värld, där en professionalisering av yrket informatör sker på både ett medvetet och ett omedvetet plan. Svaren från enkäterna visar på att det sker en social utestängning genom språkbruk och genom en gemensam uppfattning kring yrket informatör som profession.</p> / <p>The purpose of this paper is to examine a possible process of professionalization within the network for Informatutors in Värmland. The network, which consists of 117 active Informatutors in Värmland, functions as a forum for competence-development in the region, and its object is to focus on the occupation Informatutor as a profession.</p><p>To address our research questions we chose to use a quantitative method in the form of an electronic inquiry. The population selected comprised all the members of the network for Informatutors in Värmland.</p><p>Based on the research, we came to the conclusion that the network is in fact a social world where a professionalization process of the profession Informatutor does occur; both on a conscious and a subconscious plane. The results from the inquiry show that social closure takes place through a common use of language and a common apprehension of the occupation Informatutor as a profession.</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka en eventuell professionaliseringsprocess inom informatörsnätverket i Värmland. Nätverket som består av 117 yrkesverksamma informatörer i Värmland fungerar som ett forum för kompetensutveckling för länets informatörer, och har för avsikt att sätta fokus på yrkesrollen informatör. För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi att göra en kvantitativ undersökning genom elektroniska enkäter. Populationen bestod av informatörsnätverket i Värmlands samtliga medlemmar. Utifrån resultatet drog vi slutsatsen att: nätverket är en social värld, där en professionalisering av yrket informatör sker på både ett medvetet och ett omedvetet plan. Svaren från enkäterna visar på att det sker en social utestängning genom språkbruk och genom en gemensam uppfattning kring yrket informatör som profession. / The purpose of this paper is to examine a possible process of professionalization within the network for Informatutors in Värmland. The network, which consists of 117 active Informatutors in Värmland, functions as a forum for competence-development in the region, and its object is to focus on the occupation Informatutor as a profession. To address our research questions we chose to use a quantitative method in the form of an electronic inquiry. The population selected comprised all the members of the network for Informatutors in Värmland. Based on the research, we came to the conclusion that the network is in fact a social world where a professionalization process of the profession Informatutor does occur; both on a conscious and a subconscious plane. The results from the inquiry show that social closure takes place through a common use of language and a common apprehension of the occupation Informatutor as a profession.

<p>Arbetet har undersökt användandet av intranet som informationsmedium. Huvudsyftet är att ur användarsynpunkt, ta fram vilka faktorer som inverkar på användandet av intranet. För att arbetet skall kunna ge en övergripande bild har arbetet tagit fram vilken/vilka faktor/er som inverkar till största del och således tagit fram en rangordning.</p><p>Undersökningen har genomförts i samarbete med Volvo Lastvagnar Komponenter AB, Skövde. För undersökningens bredd har både enkäter samt intervjuer genomförts bland anställda på företaget. Resultatet som framkom är följande:</p><p>1. Datorn. Detta rör kapaciteten hos tillgängliga datorer.</p><p>2. Sökningar. Berör främst sökmotorn.</p><p>3. Tid. Hör samman med första faktorn, datorn, men även med sökmotorn.</p><p>4. IT-mognad. Hur väl personalen har anpassat sig till att använda datorn samt dess tekniker i arbetssituationer.</p><p>5. Användarnas attityd. Hur användaren ser på nyttjandet av datorn i arbetslivet.</p><p>6. Konsistens. Handböckernas uppbyggnad.</p>

Arbetet har undersökt användandet av intranet som informationsmedium. Huvudsyftet är att ur användarsynpunkt, ta fram vilka faktorer som inverkar på användandet av intranet. För att arbetet skall kunna ge en övergripande bild har arbetet tagit fram vilken/vilka faktor/er som inverkar till största del och således tagit fram en rangordning. Undersökningen har genomförts i samarbete med Volvo Lastvagnar Komponenter AB, Skövde. För undersökningens bredd har både enkäter samt intervjuer genomförts bland anställda på företaget. Resultatet som framkom är följande: 1. Datorn. Detta rör kapaciteten hos tillgängliga datorer. 2. Sökningar. Berör främst sökmotorn. 3. Tid. Hör samman med första faktorn, datorn, men även med sökmotorn. 4. IT-mognad. Hur väl personalen har anpassat sig till att använda datorn samt dess tekniker i arbetssituationer. 5. Användarnas attityd. Hur användaren ser på nyttjandet av datorn i arbetslivet. 6. Konsistens. Handböckernas uppbyggnad.

Syftet med den här uppsatsen är att med utgångspunkt i den systemisk-funktionella grammatiken (SFG) undersöka hur bilden av den ideala arbetssökande informatören/kommunikatören ser ut genom att analysera hur denne konstrueras i sex platsannonser hämtade från den ideella, offentliga och privata sektorn. Platsannonsernas innehåll och de kvalifikationer som efterfrågas samt hur modalitet bidrar till att realisera absoluta krav respektive önskemål analyseras. Teoretiskt bygger undersökningen på tanken att sociala identiteter konstrueras i texter. Begreppet den ideala sökande signalerar att det inte enbart är en läsarroll som konstrueras utan en bild som den potentiella sökande bör eftersträva. Undersökningen visar att den ideala sökande informatören/kommunikatören hösten 2013 är en välutbildad, yrkeserfaren generalist samt en driven, självgående, prestigelös person som kan samarbeta och ta egna initiativ. Kongruent förpliktelsemodalitet av hög grad visar sig vara den resurs som främst används för att realisera absoluta krav medan olika sorters "inpackad" modalitet främst realiserar önskemål.

Uppsatsen har som avsikt att undersöka hur kommunikatörsyrket har förändrats det senaste 25 åren med utgångspunkt i Castells nätverksteorier och i en studie utförd 1995. Studien har utgått från en kvalitativ metod i form av en tematisk analys som identifierade mönster och teman i det empiriska materialet. Studiens problematisering grundar sig i digitaliseringen och hur detta har påverkat professionens benämning och beskrivning i platsannonser med särskilt fokus på tre teman som identifierats; arbetsuppgifter, utbildningskrav och kunskaper och egenskaper som efterfrågas. Genom att studera tjänstetitlar och arbetsbeskrivningar från 68 utannonserade platsannonser visade detta ett resultat som påvisar att professionen utgår och är beroende av andra förändringar som påverkar informationshanteringen i samhället vilket ger anledning till att fältet bör kontinuerligt studeras för att bibehålla sin relevans i utvecklingen. Studiens resultat presenterar en idé om att mediebranschen genomgått en konvergens som identifierat hur olika tjänster har integrerats med varandra till följd av digitaliseringen och den teknologiska utveckling som informationssamhället medfört.

No description available.